Artikel från Försvarsdepartementet

En enig Försvarsberedning överlämnar delrapport till försvarsminister Pål Jonson

Publicerad 26 april 2023

Onsdagen den 26 april 2023 överlämnade en enig Försvarsberedning delrapporten Kontrollstation 2023 till försvarsminister Pål Jonson. I Kontrollstation 2023 ingår tre delar: utvärdering av totalförsvarsbeslutet 2020, Försvarsberedningens syn på redovisningen av försvarsutgifter till Nato och inriktningen för en planeringsram för det militära försvaret.

Försvarsberedningen konstaterar att försvarsbeslutsperioden 2021–2025 genomförs i en mycket allvarlig och omvälvande tid. Detta medför stora osäkerheter i genomförandet av inriktningen för det militära försvaret i nuvarande försvarsbeslut. Beredningen föreslår därför att nästa totalförsvarsbeslut tidigareläggs ett år för att börja gälla från första januari 2025.

Försvarsberedningen har genomfört den så kallade kontrollstationen som aviserades i totalförsvarsbeslutet 2020. Syftet med denna är att utvärdera 2020 års totalförsvarsbeslut. Utvärderingen har handlat om att säkerställa att förstärkningen och kostnadsutvecklingen är i fas med riksdagens beslut om inriktning och ekonomisk ram.

Försvarsberedningen konstaterar att myndigheterna arbetar intensivt med att omsätta utökade medel och inriktning för materiel som följer av totalförsvarsbeslutet 2020. Samtidigt har covid-19-pandemin, Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och det viktiga militära stödet till Ukraina, ökad efterfrågan på försvarsmateriel och anslutningen till Nato påverkat möjligheterna att genomföra försvarsbeslutet 2020 inom den ekonomiska ram och de tidsförhållanden som förutsattes 2020. Mot denna bakgrund drar Försvarsberedningen slutsatsen att nästa försvarsbeslut behöver tidigareläggas ett år, från 2026 till 2025.

Försvarsberedningen har också lämnat förslag på vilka utgifter som bör ingå i den redovisning som Sverige lämnar till Nato. Försvarsberedningen föreslår att redovisningen till Nato bör omfatta fler ekonomiska poster än enbart anslagen till det militära försvaret för att bidra till likvärdighet och jämförbarhet med övriga allierade. Redovisningen till Nato bör innehålla utgifter som exempelvis moms, allmän pensionsavgift och utgifter för statlig ålderspensionsavgift samt utgifter för Försvarsdepartementet. I rapporten förtydligas att de försvarsutgifter som utgör rapportering till Nato inte är likvärdig med anslagen till det militära försvaret. Därmed finns en skillnad mellan det som anges i överenskommelsen från 16 mars 2022 om att nå två procent av BNP i anslag till det militära försvaret och de försvarsutgifter som Försvarsberedningen föreslår ska ingå i redovisningen till Nato enligt alliansens gemensamma definition.  Försvarsberedningen konstaterar att Sverige bör eftersträva likvärdighet med övriga länders tillämpning av definitionen.

Enligt anvisningarna till Försvarsberedningen ska också ett förslag lämnas om planeringsramen inför det att regeringen i budgetpropositionen för 2024 ska lämna förslag om hur planeringsramen för perioden 2026–2030 ska hanteras. Försvarsberedningen konstaterar att överenskommelsen från den 16 mars 2022 innebär att det finns en bred politisk enighet om viktiga och betydande ekonomiska satsningar för att höja Sveriges försvarsförmåga. Anslagen till det militära försvaret ska i och med överenskommelsen öka för att nå två procent av BNP så snart det är praktiskt möjligt, det vill säga när det är möjligt att på ett effektivt sätt omsätta ökningarna i stärkt försvarsförmåga.

Försvarsberedningen föreslår att tidigare överenskommelse i samband med totalförsvarsbeslutet 2020 om ekonomiskt tillskott till försvaret ska ligga till grund för förslag i budgetpropositionen 2024 rörande planeringsram för det militära försvaret.

Försvarsberedningen kommer i en slutrapport den 26 april 2024 att behandla totalförsvarets, inklusive det militära och civila försvaret, fortsatta inriktning och utformning till och med 2030 och även övergripande inriktning för den efterkommande perioden till och med 2035. I samband med detta avser beredningen återkomma till såväl planeringsramen för det militära försvaret som de ekonomiska förutsättningarna för det civila försvaret.