Artikel från Försvarsdepartementet

Försvarsberedningen överlämnar den säkerhetspolitiska rapporten till försvarsminister Pål Jonson

Publicerad 19 juni 2023

Måndagen den 19 juni 2023 överlämnades Allvarstid – Försvarsberedningens säkerhetspolitiska rapport 2023 till försvarsminister Pål Jonson.

Ladda ner:

• Presentationsbilder (pdf 112 kB)

Arkiverade filmer finns hos Riksarkivet

Här fanns tidigare en eller flera filmer publicerade. Filmer sparas vanligtvis i sex månader på regeringen.se. Därefter arkiveras de hos Riksarkivet. Om du vill se filmen vänligen vänd dig till Riksarkivet. Filmer finns också tillgängliga på Regeringskansliets Youtubekanal.

• Regeringskansliets Youtubekanal
• Riksarkivets webbplats

Försvarsberedningen konstaterar att världen befinner sig i en brytningstid. Den regelbaserade världsordningen utmanas av auktoritära stormakter som Ryssland och Kina. Ett storkrig i Europa är en realitet och Ryssland har inriktat sig på en långvarig konflikt med väst. Ett aggressivt Ryssland bör utgöra grund för den långsiktiga utvecklingen av det svenska totalförsvaret. Sverige ska kunna motstå ett väpnat angrepp och försvara det egna territoriet inom ramen för ett kollektivt försvar. Sveriges kommande medlemskap i Nato innebär den största förändringen av svensk säkerhetspolitik på över 200 år.

I Försvarsberedningens rapport redovisar beredningen sin bedömning av den säkerhetspolitiska omvärldsutvecklingen och sammanhängande konsekvenser av denna för svensk försvars- och säkerhetspolitik. Vidare görs en bedömning av följderna av och prioriteringar kopplade till ett svenskt medlemskap i Nato.

Försvarsberedningen konstaterar att den regelbaserade världsordning som etablerades efter andra världskrigets och kalla krigets slut är satt under press. Flera stater både regionalt och globalt försöker utmana internationella normer och delar av den regelbaserade världsordningen. Multilaterala samarbeten och institutioner undergrävs i allt större utsträckning. Drivande i att förespråka en annan ordning är Ryssland och Kina. Länderna verkar för en multipolär världsordning bestående av flera olika maktcentra och värderingsgrunder och har ambitionen att försvaga USA:s och övriga västvärldens ställning globalt. Demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer ses av auktoritära och systemrevisionistiska stater som Ryssland och Kina som existentiella hot mot de egna nationerna och i synnerhet mot de styrande regimernas maktinnehav.

På grund av Ryssland rasar ett storskaligt krig i Europa. Krigets verkningar är inte begränsade till Ukraina. Ryssland anser sig sedan lång tid tillbaka vara i konflikt med hela västvärlden. Försvarsberedningen anser att Ryssland utgör det allvarligaste hotet mot europeisk och svensk säkerhet under lång tid framöver. Kina utgör inte ett direkt militärt hot mot Sverige, men såväl Kinas agerande som den tilltagande geopolitiska maktkampen innebär en mer utsatt position för små och medelstora stater. Den snabbt föränderliga säkerhetspolitiska utvecklingen i den indopacifiska regionen är av stor betydelse för de globala maktförhållandena och stabiliteten. Ett storkrig i regionen kan inte uteslutas.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och den följande accelerationen av samarbetet mellan Kina och Ryssland har ytterligare belyst sambandet mellan europeisk och asiatisk säkerhet.  Den ökande geopolitiska maktkampen gör det svårare att hantera gränsöverskridande hot som klimatförändringar, pandemier, attacker mot strategisk infrastruktur, terrorism, våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet.

Rysslands aggressiva agerande och brott mot folkrätten, den europeiska säkerhetsordningen och det fria, öppna och demokratiska samhällsskicket innebär att den säkerhetspolitiska situationen i Sveriges närområde och övriga Europa har försämrats kraftigt. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina samt Kinas ökade territoriella anspråk visar att konflikter om territorium med militära medel återigen är en realitet. 

Som en följd av detta genomgår svensk säkerhetspolitik den största förändringen i modern tid. Sveriges kommande medlemskap i Nato innebär den största förändringen av svensk säkerhetspolitik på över 200 år.

Försvarsberedningen anser att Sveriges vitala nationella säkerhetsintresse är att hävda vårt lands självständighet, suveränitet och territoriella integritet. Vi är beredda att ytterst med vapenmakt försvara vårt land, vår befolkning, vår demokrati, vår frihet och vårt sätt att leva. Ett Natomedlemskap stärker Sveriges säkerhet och bidrar till att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde och i det euroatlantiska området som helhet.

Inom ramen för det kommande Natomedlemskapet ska Sverige verka för att den europeiska säkerhetsordningen upprätthålls och folkrätten respekteras, med FN-stadgan som grund. Sverige ska som allierad aktivt verka för sammanhållningen inom Nato. Natomedlemskapet ökar den svenska försvarsförmågan genom större möjligheter att samarbeta med allierade i fred, kris och krig. Sveriges försvarsförmåga blir en del i det kollektiva försvaret och Sveriges bidrag till Nato ska öka alliansens samlade försvarsförmåga. Sverige ska kunna motstå ett väpnat angrepp och försvara det egna territoriet inom ramen för ett kollektivt försvar.

Försvarsberedningen anser därför att Sverige har ett ansvar att fortsätta stärka det nationella försvaret, inklusive samhällets motståndskraft, genom ett samlat totalförsvar bestående av militärt och civilt försvar. Detta inkluderar även försvarsåtgärder som inte nödvändigtvis är direkt efterfrågade av alliansen men som är viktiga för den samlade trovärdigheten och förmågan i Sveriges nationella försvar.

Försvarsberedningen kommer att i sitt fortsatta arbete som ska slutrapporteras senast den 26 april 2024, behandla inriktningen och utformningen av totalförsvaret (inklusive det militära och det civila förvaret) i nästa försvarsbeslutsperiod.