Innehållet publicerades under perioden 21 januari 2019 och 8 juli 2021.

Anförande av Morgan Johansson på videosända Råd för framtiden 2021

Publicerad

Brottsförebyggande rådets videosända konferens den 14 april 2021.

Det talade ordet gäller.

Konferensdeltagare,

För andra året i rad så hålls idag Råd för Framtiden digitalt.

Det är riktigt trist!

Jag tror att vi alla hade önskat att allt skulle ha varit tillbaka till det normala i år, men det verkar tyvärr som att vi får vänta lite till. Men nästa år, vänta bara!

Även om det naturligtvis går att genomföra en konferens såhär också, så kan vi nog vara ense om att det är inte samma sak. De meningsutbyten och samtal som man kan ha i pauser och korridorer är ju ofta väl så viktiga som det officiella programmet, det som händer på scen.

Det är ju ofta i de informella samtalen som idéer föds och erfarenheter sprids.

Nu går vi miste om det, men vi får göra det bästa av situationen i år också. Men nästa år, så…!

Temat i år är passande nog det brottsförebyggande arbetet i ett föränderligt samhälle. För så är det ju. Vi måste ständigt anpassa oss till nya förutsättningar.

När en pandemi drabbar oss, så får vi ställa om. När brottsligheten tar sig nya uttryck, så måste det brottsförebyggande och det brottsbekämpande arbetet också utvecklas.

Vi har sedan vi tillträdde för 6,5 år sedan haft en mycket hög reformtakt. På de här åren så har justitiedepartementet lagt totalt över 300 propositioner och skrivelser till riksdagen. Alla har gått igenom. På det sättet så har rättsväsendet fått nya verktyg för att komma åt kriminaliteten.

Men inte bara det. Vi har sett till att rättsväsendets myndigheter har mer resurser och fler anställda än någonsin tidigare. Det gäller över så gott som hela linjen.

Det har varit och är en medveten politisk prioritering. För vår uppfattning är att ett samhälle är inte tryggt, förrän människorna i det samhället kan känna sig trygga var de än befinner sig, och i vilken livssituation man än är.

Och det gäller alla, och överallt. Du ska inte behöva oroa dig för att gå ut på kvällen – för att du bor i ett utsatt område.

Du ska inte behöva oroa dig för att komma hem på kvällen – för att din pappa eller din man ska slå dig.

Du ska inte behöva oroa dig för att hitta ditt hus eller din lägenhet sönderslagen och länsad av några oinbjudna gäster.

Det är det som är vårt jobb. Att minska brottsligheten och öka människors trygghet.

Och vi har varit tydliga från början om att vi har två huvudprioriteringar: att rycka upp den organiserade brottsligheten med rötterna, och att bekämpa mäns våld mot kvinnor och barn.

Jag vet att det finns många andra typer av brott, men detta är våra huvudprioriteringar, och de är likvärdiga.

Men oavsett vilka brott vi talar om, så handlar det ofta om ett långsiktigt arbete, och det kräver uthållighet. Och det handlar alltid om att både bekämpa och förebygga. Det var det som var huvudbudskapet i vårt brottsförebyggande program Tillsammans mot Brott, som vi lanserade för några år sedan.

För att klara brottsbekämpningen, så är ju polisen en helt avgörande faktor. Och vi har ju kämpat med detta länge: startat nya polisutbildningar, förbättrat polisernas arbetsvillkor, ökat anslagen kraftigt och mycket mer.

Och jag är därför idag fantastiskt stolt över att kunna konstatera att:

  • Fler poliser utbildas
  • Färre poliser slutar
  • Fler poliser återrekryteras, återvänder till kåren

Sverige har nu fler poliser än någonsin tidigare, myndigheten har fler anställda än någonsin tidigare, och vi är på god väg att nå det mål vi satte upp för några år sedan, nämligen att bli 10 000 fler till 2024.

Vi är mer än halvvägs nu, sedan vi satte upp målet så har polisen växt med 5 500 anställda, och för varje halvår som nu går så fylls leden på med allt fler unga män och kvinnor i blåa skjortor. Det är fantastiskt roligt att se!

Men inte bara det – det är också roligt att se att allmänhetens förtroende för polisen stadigt har ökat och ligger nu på all-time high – det är den högsta nivån sedan den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) började genomföras.

Men det är inte den enda myndigheten på rättsväsendets område där vi ser ett ökat förtroende. Det gäller också domstolarna – också för landets domstolar så har allmänhetens förtroende ökat.

Och detta är viktigt i en rättsstat: att människor känner förtroende för rättsväsendet – och det är alls inte självklart, det finns gott om länder i världen där det inte alls ser ut så.

Förtroendet för rättsväsendet är en styrka för Sverige när vi nu tar oss an de stora utmaningarna.

Och hit hör naturligtvis gängkriminaliteten. Vi arbetar nu för fullt med att genomföra vårt 34-punktsprogram.

Flera viktiga lagar har redan trätt i kraft. Skärpt straff för grovt vapenbrott gör att vi nu kan häkta och lagföra rekordmånga kriminella som tidigare sprang runt med vapen på stan. Hemlig dataavläsning gör att vi kan lyssna på deras kommunikation. Mer kameraövervakning på gator och torg gör att vi kan störa ut öppen narkotikahandel. För att bara nämna något.

Och arbetet fortsätter. 2021 blir ett antal utredningar färdiga som ytterligare förstärker våra möjligheter att komma åt gängen.

Vittnesutredningen ser över möjligheten att införa kronvittnen i Sverige, straffet för övergrepp i rättssak och stödet till vittnen, allt för att bryta tystnadskulturen.

Gängbrottsutredningen ser över straffen för brott i kriminella nätverk, straffen för dem som rekryterar unga in i kriminalitet, ökade häktningsmöjligheter, straffen för narkotikaöverlåtelse och straffen för återfall i brott.

Förverkandeutredningen ser över ökade möjligheter att gå på pengarna, alltså beslagta brottsvinsterna från de kriminella – pengar, klockor, bilar, guldkedjor och andra tillgångar. Det tar ofta väl så hårt mot de kriminella som ett fängelsestraff.

Vi arbetar också för att förbättra förutsättningarna för polisen att göra husrannsakan för att leta efter vapen och andra farliga föremål. En annan utredning ska ta fram förslag om hur hemliga tvångsmedel ska kunna användas i större utsträckning.

Så vi är mitt uppe i en kraftsamling mot den organiserade brottsligheten, och den har redan bidragit till att vi nu har 1 000 fler frihetsberövade idag jämfört med för två år sedan.

Och kanske går det nu åt rätt håll. Vi ser en minskning när det gäller skjutningarna – hittills i år en minskning med 40 procent – men det är från höga nivåer, och det kan komma bakslag så det är för tidigt att dra slutsatser. Men vi är övertygade om att om vi bara är uthålliga och fortsätter på den här vägen, så kommer vi att se också långsiktiga resultat.

I det här sammanhanget så vill jag också nämna att regeringen idag har aviserat att BRÅ kommer att tillföras 6 miljoner kronor för att sprida arbetsmetoden Sluta Skjut till fler orter i Sverige.

Sluta skjut är, som säkert flera av er känner till, ett arbetssätt mot grovt våld i kriminella grupperingar som har prövats i Malmö sedan 2018. Det är extra roligt att kunna säga det här på Råd för Framtiden, eftersom starten för Sluta Skjut i Sverige gick 2017 på just Råd för Framtiden i Malmö.

Då hade jag och bl a Karin Svanberg från BRÅ varit i New York, träffat David Kennedy på John Jay College, och bett honom föreslå en modell mot gängvåld som skulle kunna fungera i Sverige. Och han rekommenderade Group Violence Intervention, GVI, som varit framgångsrik på många håll i USA.

Vi tände på den idén, och i Malmö 2017 höll David Kennedy en föreläsning om GVI, och året därpå kunde vi köra igång i Malmö, under namnet Sluta Skjut. Det var många som hånade det, men faktum är att mellan 2017 och 2020 så har antalet skjutningar i Malmö minskat med 2/3.

Det kan förstås finnas många förklaringar, men Sluta Skjut har nu utvärderats, och utvärderingarna visar på lovande resultat och att strategin är värd att pröva i fler städer i Sverige.

Det kan ni höra mer om imorgon på en föreläsning, där utvärderingarna presenteras av Anna-Karin Ivert och Caroline Mellgren från Malmö universitet och där även David Kennedy deltar. Och nu sätter vi alltså av mer pengar för att kunna sprida detta arbetssätt till fler orter i Sverige.

Så långt skjutningarna. Men vi ser faktiskt också en positiv utveckling när det gäller andelen återfall i brott. Det är en långsiktig trend – de senaste 20 åren så har andelen intagna som återfaller i brott minskat trendmässigt. 

Det är såklart glädjande, och här gör Kriminalvården, och då inkluderar jag förstås Frivården, ett fantastiskt fint arbete.

För att ytterligare stärka det återfallsförebyggande arbetet så har regeringen idag också aviserat att Kriminalvården kommer tillföras också 6 miljoner kronor ytterligare för att fortsätta utveckla arbetet med så kallad inslussning.

Inslussning är en modell för samverkan på individnivå som syftar till att minska risken för återfall. Att få till en gemensam och långsiktig planering som sträcker sig efter tiden då Kriminalvårdens ansvar upphör är centralt i arbetet med att minska risken för återfall.

Det här är särskilt viktigt att markera nu, när vi samtidigt genomför en stor expansion av antalet platser i Kriminalvården. Antalet platser i häkte och anstalt ska öka med 3 400 på 10 år – det är en ökning med 45 procent. Det finns utbyggnadsplaner över hela landet.

Då är det särskilt viktigt att också markera att det handlar inte bara om volym och kvantitet, utan också om innehåll och kvalitet – allt för att minska risken för återfall i brott.

*  *  *

Så långt det repressiva och brottsbekämpande. Det är förstås viktigt för att få att få bort de mest brottsaktiva från våra gator och bostadsområden, och det är i sig brottsförebyggande.

Det är inte så lätt att leda sina nätverk från en isoleringscell på Kumlaanstalten. Och någon vidare förebild för unga på väg in i kriminalitet blir man ju inte om man plötsligt får sina bilar, klockor och guldkedjor beslagtagna.

Det repressiva är viktigt, men det räcker inte. Inte på långa vägar. Att motverka brottslighetens grundorsaker handlar enligt min mening i hög grad också om att skapa en god välfärd för alla.

Det handlar om minskade klyftor, grundläggande ekonomisk trygghet för alla, goda livschanser och bra förutsättningar för alla människor att på lika villkor välja väg i livets olika skeden.

Därför hänger kriminalpolitiken och välfärdspolitiken tätt samman. En god välfärd för alla och ökad jämlikhet är den bästa jordmånen för att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng.

Därför innehåller också 34-punktsprogrammet ökade insatser för att trygga medborgarnas tillgång till en bra vård, skola och omsorg. Regeringen har avsatt 250 miljoner kronor per år i en treårig satsning på sociala insatser i utsatta områden. Det kan till exempel handla om fler fältarbetare på kvällar och helger, och bättre samverkan mellan skola, socialtjänst och polis.

Det är i det sammanhanget viktigt att barn och unga som är i riskzonen för att dras in i kriminalitet får nödvändiga stödinsatser. Skolverket och Socialstyrelsen jobbar just nu på ett uppdrag för att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten så att barn och unga får tidiga och samordnade insatser.

Särskilt fokus riktas mot riskgrupper bland barn och unga i socialt utsatta områden och som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck.

Tidiga insatser är ofta avgörande för barn och unga som riskerar att fara illa. Socialtjänsten måste kunna ingripa tidigt, även då samtycke saknas och då förutsättningarna för tvångsvård inte är uppfyllda.

Det får inte vara så att barn nekas insatser på grund att föräldrarna säger nej. Socialstyrelsen har därför haft i uppdrag att se över hur möjligheterna att ge öppna insatser utan samtycke kan öka.

Ett effektivt lokalt brottsförebyggande arbete förutsätter också att olika aktörer samarbetar och har möjlighet att dela information med varandra. Begränsningar i möjligheterna att dela information på grund av sekretess har återkommande lyfts fram som ett hinder.

Vi gav därför BRÅ i uppdrag att göra en bred genomlysning av informationsdelning i arbetet för att förebygga brott. De redovisade nyligen det uppdraget och ni kommer alldeles strax att få möjlighet att fördjupa er i frågan då nästa punkt i programmet handlar om just denna fråga. Också här är vi beredda att göra vad som krävs för att samverkan ska fungera bättre.

Kommunerna bidrar som sagt med viktiga insatser i det brottsförebyggande arbetet. Men kommunernas ansvar behöver förtydligas. I juni kommer Ann-Sofie Hermansson att redovisa utredningen om hur kommunerna kan få ett lagstadgat ansvar för brottsförebyggande arbete. Jag ser fram emot att ta del av utredningens förslag. Det är en mycket viktig pusselbit i utvecklingen av det brottsförebyggande arbetet.

*  *  *

Så arbetet mot gängkriminalitet kommer vi att fortsätta med med oförminskad styrka. Och det kommer vi också att göra när det gäller vår andra huvudprioritering: mäns våld mot kvinnor.

Också här spelar förstås vår stora polissatsning stor roll. Polisen har nu rekryterat 380 särskilda utredare med fokus på våld i nära relationer, våld mot kvinnor och barn och hedersbrott. Vi har också sett till att kvinnojourer och brottsofferjourer har mer pengar att röra sig med än någonsin tidigare, och dessa satsningar fortsätter.

När det gäller sexualbrotten, så var den stora reformen naturligtvis samtyckeslagstiftningen 2018. Sedan den trädde i kraft så har antalet åtal för våldtäkt ökat med 80 procent, och antalet fällande domar ökat med 75 procent! Det överträffar t o m mina förväntningar.

Och det handlar inte bara om ökad lagföring. Minst lika viktigt är den förebyggande effekten. Nu står det fullständigt klart att sex bygger på frivillighet, också i lagens mening, och allt annat är att betrakta som ett övergrepp.

Det ska sitta i ryggmärgen på varje man och pojke i Sveriges land att det är det som gäller, och inget annat.  Och för att skapa denna samtyckeskultur, så har ju också Brottsoffermyndigheten haft ett uppdrag att bedriva en kampanj särskilt riktad till ungdomar på temat frivilligt sex, och den har nått väldigt bra ut.

Vi förstärker också kampen mot sexhandel och trafficking. Knappast någon undgick väl att läsa om polisens razzior mot bordeller förra året, det var ju några kändisar som fastnade i nätet, men det arbetet kommer att fortsätta.

Nu står det också fullständigt klart att den som köper sex av en kvinna som blivit utsatt för människohandel, riskerar att dömas inte bara för sexköp, utan för våldtäkt, men en mycket strängare straffskala.

Där ser vi för övrigt också över straffskalorna, både för sexköp, där böter ska utmönstras ur straffskalan, och för våldtäkt, där straffet ska skärpas.

Och nu i vårbudgeten så sätter vi av ytterligare 37 miljoner kronor för att förebygga våld i nära relationer och utveckla arbetet mot prostitution och människohandel.

*  *  *

Så, det var några ord om hur vi arbetar i regeringen för att förstärka både det brottsbekämpande och det brottsförebyggande arbetet. Nu är det hög tid att jag lämnar över till det fortsatta programmet. Jag hoppas att det här konferensupplägget trots allt ska fungera också i år – men nästa år så hoppas jag att vi kan ses på riktigt!

Tack!