Turkiet

Statsminister Stefan Löfven träffade sina stats- och regeringschefskollegor i Europeiska rådet torsdag-fredag 22-23 mars. Handel och hot om ståltullar var en av frågorna på dagordningen. Brexit och EU:s reaktioner på giftattacken i Salisbury var andra viktiga frågor.

Handel med länder utanför EU och Storbritanniens utträde ur EU är några av de frågor statsminister Stefan Löfven kommer att ta upp med sina stats- och regeringschefskollegor när de möts på torsdag och fredag, 22-23 mars. De kommer också att diskutera nervgasattacken i Salisbury.

Brexit och förberedelser inför Europeiska rådets möte senare i veckan är de viktigaste frågorna som EU-ländernas ministrar för EU-frågor ska behandla när de möts 20 mars i det mötesformat som kallas allmänna rådet. Även den europeiska terminen för ekonomisk-politisk samordning står på dagordningen.

Fyra ambassadörer överlämnade torsdagen 25 januari 2018 sina kreditivbrev till H.M. Konungen i högtidlig audiens på Stockholms slott. Kreditivbrevet är en fullmakt utfärdad av ambassadörens statschef. I och med att brevet nu är överlämnat till Sveriges statschef kan ambassadören från i dag fullt ut representera sitt land i Sverige.

När utrikesrådet träffades 16 oktober var dagordningen välfylld. Bland annat diskuterade ministrarna kärnteknikavtalet med Iran, situationen för de mänskliga rättigheterna i världen i allmänhet och i Burma mer specifikt samt den långsiktiga utvecklingen i Afghanistan.

När EU:s utrikesministrar möts 16 oktober kommer de att ta upp genomförandet av kärnvapenavtalet med Iran. Mänskliga rättigheter, situationen i Turkiet finns också på dagordningen liksom en diskussion om EU:s relationer med Nordkorea.

Med anledning av debatten som pågår vill jag gärna ge regeringens syn på utvecklingen i Turkiet.

Anna Jardfelt har under tre år drivit regeringens linje i EU:s kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik, KUSP. I september lämnar hon jobbet för att bli Sveriges ambassadör i Kenya, eller som hon själv säger, “då lämnar jag förhandlingsrummet för att kliva ut i verkligheten.” Här gör Anna Jardfelt några nedslag i en händelserik period för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik.

När EU:s utrikesministrar möts måndag 3 april kommer de att diskutera och anta rådsslutsatser om Syrien. Rådet kommer också att beröra konflikten i Jemen och den pågående humanitära krisen. Därutöver väntas utrikesministrarna även föra en diskussion om hur EU fortsatt kan stödja den sköra politiska processen i Libyen samt beröra den senaste utvecklingen i Turkiet.

Uttalande av statsminister Stefan Löfven med anledning av dåden i Berlin och Ankara.

När allmänna rådet träffas i Bryssel 13 december förväntas ministrarna bland annat att anta rådsslutsatser om utvidgningsfrågor samt förbereda Europeiska rådets möte 15 december.

Den senaste tidens oroande utveckling i Turkiet kommer att diskuteras när EU-ländernas utrikesministrar möts i Bryssel 14 november. Därutöver kommer Syrien, EU:s östliga partnerskap samt EU:s globala strategi att behandlas. På eftermiddagen ansluter försvarsministrarna för att diskutera genomförandeplanen om säkerhet och försvar inom ramen för EU:s globala strategi.

Debattartikel i Svenska Dagbladet den 30 juli 2016 av utrikesminister Margot Wallström.

Regeringen anser att utvecklingen sedan i fredags kväll i Turkiet är djupt oroande. Sverige fördömer kuppförsöket med skärpa och står i solidaritet med Turkiet och dess folk. Den turkiska regeringen genomför nu omfattande utrensningar inom militär, polis och offentliganställda som svar på kuppförsöket. Vissa siffror pekar på att över 60 000 personer har gripits, suspenderats eller tvingats lämna sina tjänster. Detta är en utveckling som regeringen ser allvarligt på.

EU:s utrikesministrar möttes i Bryssel 18 juli i rådet för utrikes frågor. Situationen i Turkiet och samtal med USA:s utrikesminister John Kerry stod i fokus vid mötet. Därutöver diskuterades även EU:s relationer med Kina.

Efter gårdagens försök till militärkupp i Turkiet uppmanar regeringen och utrikesminister Margot Wallström till lugn och avhållsamhet från åtgärder som bidrar till polarisering. Regeringen betonar vikten av respekt för de demokratiska principerna.