Totalförsvarsproposition 2021–2025 - inriktning av Sveriges försvarspolitik

Proposition Totalförsvar 2020/21:30 innehåller förslag om ett övergripande mål för totalförsvaret och nya mål för det militära respektive civila försvaret. Här finns regeringens inriktning för Försvarsmaktens krigsorganisation och förändringar i Försvarsmaktens grundorganisation.

I propositionen finns också regeringens bedömning av den säkerhetspolitiska utvecklingen och den långsiktiga inriktningen av försvars- och säkerhetspolitiken, inklusive för de internationella försvarssamarbetena. Vid sidan av de ökade anslagen till det militära försvaret sker en stegvis förstärkning också av det civila försvaret.

Foto: Jimmy Croona/Försvarsmakten

Fortsatt återuppbyggnad av totalförsvaret

Om Sverige blir angripet ska Försvarsmakten med stöd av övriga totalförsvaret försvara Sverige för att vinna tid, skapa handlingsfrihet och ytterst säkerställa landets självständighet. Motståndet ska vara beslutsamt och uthålligt.

Totalförsvarets förmåga behöver fortsatt förstärkas. Sedan några år tillbaka pågår en omställning där försvaret inriktas mot nationella uppgifter. Totalförsvarsplaneringen har återupptagits. Den påbörjade omställningen behöver fortsätta och totalförsvarets förmåga att möta ett väpnat angrepp stärkas.

Förstärkning av krigsorganisationen

Det militära försvaret ska fortsatt stärkas och den operativa förmågan öka. Krigsorganisationens uthållighet behöver förbättras och det behövs en bättre balans mellan stöd- och verkansförband.

Regeringen föreslår därför att en ny utökad krigsorganisation organiseras från 2021 som successivt fylls upp under 2020-talet för att vara fullt genomförd 2030. Propositionen innebär en grund för att helheten av försvarsberedningens förslag ska kunna genomföras fram till 2030 som innebär att krigsförmågan kommer att öka i alla krigsförband och försvarsgrenar.

Fler brigader

De nuvarande två brigadstrukturerna ska organiseras i två mekaniserade brigader och organiseringen av en tredje mekaniserad brigad respektive en reducerad motoriserad brigad i Stockholmsområdet (Livgardesbrigaden) ska påbörjas.

Gotland förstärks

Förbanden på Gotland, där kärnan utgörs av en mekaniserad bataljon med förstärkningsresurser, ska förstärkas.

Divisionsledningsförmåga skapas

De mekaniserade brigaderna ska kunna ledas tillsammans i en division. Därför ska också en divisionsstab, en divisionsledningsbataljon samt två divisionsartilleribataljoner utbildas.

Fler ubåtar och nya ytstridsfartyg

Under perioden 2021–2025 ökar antalet ubåtar i krigsorganisationen från dagens fyra till fem. Så sker genom att den tredje ubåten av Gotlandsklass vidmakthålls. När de två ubåtarna av Blekingeklass levereras ersätter dessa den kvarvarande ubåten av Södermanlandklass. Under perioden sker även förberedelser för att kunna ersätta två ubåtar av Gotlandklass med nya ubåtar. Förberedelser för anskaffning av nya ytstridsfartyg för leverans under 2026–2030 ska påbörjas.

Ny amfibiebataljon

Vid sidan av Sveriges nuvarande amfibiebataljon i Berga ska ytterligare en amfibiebataljon organiseras och lokaliseras till Göteborg.

Hemvärnets materiel förbättras

För att lösa sina uppgifter bedömer regeringen att hemvärnsförbanden bör förstärkas materiellt. Under perioden 2021–2025 börjar Hemvärnet tillföras bland annat nya fordon, sensorer och mörkermateriel.

Fler värnpliktiga

Det totala antalet befattningar inom krigsorganisationen bedöms öka till cirka 90 000, att jämföra med cirka 60 000 befattningar 2020. Det innebär att även antalet totalförsvarspliktiga som genomför grundutbildning successivt utökas till 8 000 värnpliktiga per år till 2025.

Förbättrad cyberförsvarsförmåga

Sveriges cyberförsvarsförmåga ska stärkas ytterligare. Både förmågan att genomföra defensiva och offensiva operationer i cyberdomänen. Det systematiska arbetet med informations- och cybersäkerhet bör stärkas ytterligare hos aktörer inom totalförsvaret.

Utökad grundorganisation

I propositionen anser regeringen att en förstärkt krigsorganisation även kräver en utökning av Försvarsmaktens grundorganisation. Grundorganisation utökas genom en återetablering av ett antal regementen och flottiljer:

  • Norrlands dragonregemente (K 4) i Arvidsjaur
  • Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4) i Göteborg
  • Upplands flygflottilj (F 16) i Uppsala
  • Bergslagens artilleriregemente (A 9) i Kristinehamn
  • Dalregementet (I 13) i Falun samt
  • Västernorrlands regemente (I 21) i Sollefteå med utbildningsdetachement i Östersund.

Stärkt civilt försvar

Civilt försvar omfattar hela samhället och är den civila verksamhet som myndigheter, kommuner och regioner, enskilda, företag och det civila samhället vidtar för att förbereda Sverige för krig. Det civila försvaret ska även bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fredstid,

Vid sidan av de ökade anslagen till det militära försvaret sker en stegvis förstärkning också av det civila försvaret. Motståndskraften inom de viktigaste samhällsfunktionerna ska stärkas, särskilt hälso- och sjukvård, livsmedels- och dricksvattenförsörjning, transporter, ordning och säkerhet, finansiell beredskap, energiförsörjning samt elektroniska kommunikationer och post.

Framtidens skydd av civil­befolkningen ska utredas och säkerhets­skyddet stärkas. Arbetet med cyber­säkerhet och psyko­logiskt försvar ska intensi­fieras, bland annat genom inrättandet av ett cyber­säkerhets­center och en ny myndig­het för psyko­logiskt försvar. Den svenska försörj­nings­bered­skapen ska utvecklas och närings­livet ska i ökad utsträck­ning involveras i arbetet med att säker­ställa de viktigaste samhälls­funktionerna, bland annat genom inrättandet av ett närings­livsråd. De frivilliga försvarsorganisationerna ska förstärkas.

Det civila försvaret och det militära försvaret behöver utvecklas samordnat och det bör finnas en sammanhängande planering för totalförsvaret. Det civila och militära försvaret är ömsesidigt förstärkande.

Regleringsbrev för verksamhet inom Försvarsdepartementets ansvarsområden

Kontrollstation 2023 och perioden 2026–2030

Försvarsberedningen ska genom en kontrollstation 2023 utvärdera förverkligandet av försvarsbeslutet 2020 i syfte att säkerställa att förstärkningen och kostnadsutvecklingen är i fas enligt riksdagens beslut om inriktning och ekonomisk ram.

Regeringen kommer i budgetpropositionen för 2024 att återkomma till riksdagen för att säkerställa att implementeringen av försvarsbeslutet fortgår som planerat

Försvarsmaktens förband