Utbildning för vuxna

Det utmanande ekonomiska läget väntas innebära ändrade förutsättningar på arbetsmarknaden. Vuxna som saknar rätt utbildning behöver därför tillgång till utbildning för att snabbt komma i arbete. I vårändringsbudgeten för 2023 föreslås därför att 400 miljoner kronor tillförs för att förstärka regionalt yrkesvux inom kommunal vuxenutbildning (komvux), att 70 miljoner kronor tillförs yrkeshögskolan samt att 249 miljoner kronor avsätts för studiestöd.

Kunskaper i svenska språket är en viktig förutsättning för att kunna få jobb och ha möjlighet att försörja sig i Sverige. Regeringen vill därför att kommunerna ska kunna erbjuda kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) för personer med skydd av det så kallade massflyktsdirektivet. Målgruppen är de som har flytt från kriget i Ukraina. Regeringen föreslår därför i propositionen om vårändringsbudgeten för 2023 att kommunerna ska få 100 miljoner kronor i statsbidrag.

Bristen på förskollärare och lärare i svensk förskola och skola är ett stort problem och fortbildning är en av flera viktiga åtgärder för att komma till rätta med den. Regeringen tar nu ett helhetsgrepp om fortbildningen för förskollärare och lärare och introducerar det nya fortbildningsbidraget som ska ge fler chansen till en bredare och djupare lärarkompetens.

Under vecka 12 kommer flera möten med utbildningstema att hållas som en del av det svenska ordförandeskapet i EU. Kompetensförsörjning, grön omställning och utbildning för ukrainska elever är några av frågorna som står på agendan. Utbildningsminister Mats Persson och skolminister Lotta Edholm kommer att hålla varsitt inledningsanförande.

Nära 1,4 miljoner människor i Sverige bor i utanförskapsområden, som karaktäriseras av att en större andel av befolkningen är arbetslösa, har låg ekonomisk standard och låg utbildningsnivå jämfört med rikssnittet. För att motverka utanförskapet och dess effekter har en utredare fått i uppdrag att föreslå förbättringar av informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och landets kommuner. Utbytet ska underlätta övergången från arbetslöshet till studier i vuxenutbildning.

(Ny version) Onsdag den 15 mars håller arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson och utbildningsminister Mats Persson en pressträff om nya initiativ för att få fler arbetslösa i utbildning och bryta utanförskap.

Regeringen har beslutat att förlänga fortbildningsinsatsen Specialpedagogik för lärande till och med våren 2025. Samtidigt utvidgas satsningen till att även omfatta lärare i grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande och gymnasial nivå. Syftet är att stärka den specialpedagogiska kompetensen generellt även i dessa skolformer.

Regeringen utser i dag 19 ledamöter som ska ingå i Rådet för professioner i skolväsendet. Rådets uppgift är att vara rådgivande i Skolverkets arbete med att utveckla det nationella professionsprogrammet för rektorer, lärare och förskollärare som regeringen tidigare beslutat om.

Denna proposition innehåller förslag till ändringar i skollagen (2010:800) som innebär att det införs ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet. Syftet är att utveckla undervisningens kvalitet, stärka professionerna, öka yrkenas attraktionskraft och därigenom öka likvärdigheten i utbildningen för eleverna.

Regeringspartierna har, tillsammans med samarbetspartiet Sverigedemokraterna, sex samarbetsprojekt inom vilka politiska reformer ska utarbetas och genomföras för att lösa Sveriges viktigaste samhällsproblem. Till grund för samarbetet ligger Tidöavtalet. När de första 100 dagarna nu har gått är flera åtgärder inom samarbetsprojekten gjorda, och fler är på gång.

Skolan är ett prioriterat område för regeringen. Området är också ett av de samarbetsprojekt som regeringspartierna har med samarbetspartiet Sverigedemokraterna för att lösa Sveriges viktigaste samhällsproblem. Till grund för samarbetet ligger Tidöavtalet. När de första 100 dagarna nu har gått är en hel del åtgärder inom området gjorda, och fler är på gång.

Regeringen vill stärka professionen hos rektorer, lärare och förskollärare, öka yrkenas attraktionskraft och utveckla undervisningens kvalitet. Därför planerar regeringen att besluta om en proposition där ett professionsprogram föreslås, bestående av en nationell struktur för kompetensutveckling och ett nationellt meriteringssystem.

Faktapromemoria gällande meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén Framsteg mot förverkligandet av det europeiska området för utbildning.

Som en del i arbetet för att skapa ett sammanhållet, nationellt och permanent system för validering har regeringen beslutat om en helt ny valideringsförordning. Syftet är att skapa en grund för gemensam förståelse och enhetlighet när det gäller validering inom hela utbildnings- och arbetsmarknadsområdet.

Regeringen vill höja kunskapsresultaten i skolan, stärka tryggheten och ge goda förutsättningar för högre utbildning av hög kvalitet. Kompetensförsörjningen ska tryggas i hela landet. Vetenskaplig excellens är en nyckel för att Sverige ska kunna stärka sin konkurrenskraft och ställning som ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer. Här följer en genomgång av regeringens föreslagna satsningar i budgetpropositionen för 2023.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat SOU 2022:17 En modell för att mäta och belöna progression inom sfi.

Faktapromemoria gällande förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett Europaår för kompetens 2023.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat SOU 2022:34 I mål – vägar vidare för att fler unga ska nå målen med sin gymnasieutbildning.

Utredningen om ökat statligt ansvar för skolan redovisar i detta betänkande uppdraget att ta fram ett beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för ett statligt huvudmannaskap för skolan, samt andra alternativ som stärker statens ansvar för skolan utöver att staten blir huvudman.