Samverkansprogrammet Hälsa och life science

Uppdaterad

Regeringens mål är att Sverige ska vara en ledande life science-nation. Life science bidrar till att förbättra hälsa och livskvalitet hos befolkningen, säkerställa ekonomiskt välstånd, utveckla landet vidare som en ledande kunskapsnation och förverkliga Agenda 2030.

Samverkansprogrammet för Hälsa och life science fortsätter sedan föregående mandatperiod, under ledning av den nationella samordnaren för life science, Jenni Nordborg. Arbetet i samverkansprogrammet är en viktig del i genomförandet av den nationella life science-strategin, som skapades bland annat genom förra mandatperiodens samverkansprogram.

Nationell strategi för life science 

Innehåll på sidan

Samverkansgruppen för Hälsa och life science

Knutet till varje samverkansprogram finns en extern rådgivande samverkansgrupp tillsatt av regeringen. Grupperna har en rådgivande roll till samverkansprogrammet och består av experter och företrädare för näringsliv, akademi och civilsamhället så väl som det offentliga samhället. Varje samverkansgrupp har omkring 20 ledamöter. Med sin samlade kompetens, beslutskraft och resurser ska samverkansgrupperna bidra med förändringskraft och innovativa lösningar som möter de stora samhällsutmaningarna och bidrar till svensk konkurrenskraft.

Artikel: Ledamöter inom hälsa och life science

Möten i samverkansgruppen för Hälsa och life science 2021

  • Prioriterade områden inom samverkansprogrammet Hälsa och life science

Life science-strategin har åtta prioriteringsområden och 30 målsättningar vilka även utgör ramverket för samverkansprogrammets arbete.

Prioriteringar är satta utifrån områden inom vilka förändringar bedöms vara särskilt angelägna:

  • Strukturer för samverkan
  • Nyttiggörande av hälso- och vårddata för forskning och innovation
  • Ansvarsfull, säker och etisk policyutveckling
  • Integrering av forskning och innovation i vården
  • Välfärdsteknik förökad självständighet, delaktighet och hälsa
  • Forskning och infrastruktur
  • Kompetensförsörjning, talangattraktion och livslångt lärande
  • Internationell attraktivitet och konkurrenskraft

Arbetsgrupper

I samverkansgrupperna formeras även arbetsgrupper för att konkret arbeta med de frågor och utmaningar som gemensamt identifierats inom med de prioriterade områdena. I dessa arbetsgrupper kan och kommer en bredare grupp personer, organisationer och kompetens ingår, beroende på arbetsgruppens mål och vad den syftar till att lösa eller leverera. Arbetsgrupperna förankrar regelbundet sitt arbete med hela samverkansgruppen vid samverkansgruppsmötena.

Inom Hälsa och life science finns fyra arbetsgrupper:

Precisionsmedicin

Arbetsgruppen har självständigt valt att fokusera och inrikta sitt arbete på att genom en casebaserad modell bidra till att life science-strategins målsättningar inom precisionsmedicin och ATMP realiseras. 

Utmaningsområden adresseras genom specifika case: 

  • Möjlighet att skapa en Advanced Therapy Treatment Center –modell i Sverige
  • Välgrundade beslutsunderlag baserade på hälsoekonomiska värderingar för PM och ATMP
  • Samnordisk process för utvärdering av nya behandlingar
  • Integererad diagnostik
  • Nationell struktur och modell för kliniska prövningar
  • Produktionskapacitet av ATMP i Sverige
  • PKU som nationell infrastruktur.

Champions / talespersoner: Anders Blanck, VD LIF. Ole Petter Ottersen, Rektor Karolinska Institutet.

Kontaktperson, sammankallande: Frida Lundmark, LIF.

Hälsodata

Arbetsgruppen har självständigt valt att fokusera och inrikta sitt arbete på målsättning 2.2 i life science-strategin: Ökat nyttjande av hälsodata för forskning och innovation.

Arbetsgruppen identifierar hinder och driver på förändringar som 
flyttar fram positionerna för tillgängliggörande och användning av hälsodata till nytta för individen, forskning, innovation och vård/omsorg. Intentionen är att föreslå konkreta åtgärder som bidrar till att flytta fram positionerna för Sveriges nyttiggörande av hälsodata.

Champions / talespersoner: Elisabet Björk, Vice VD Astra Zeneca. Sara Riggare, Spetspatient och forskare Uppsala Universitet. Mats Ulfendahl, FoU-direktör Region Östergötland.

Kontaktperson, sammankallande: Anna Sandström, AstraZeneca.

Krisberedskap och resiliens

Arbetsgruppen har självständigt valt att fokusera och inrikta sitt arbete på på hur de lärdomar som kan göras av Covid-19 ur ett näringslivs-, patient och forskningsperspektiv kopplar till life science-strategin och vilka prioriteringar som behöver göras.

Arbetsgruppen ska ta fram information och förslag om vad som krävs och vilka utmaningar som finns inom ett antal nyckelområden:

  • Vaccin (innovations- och produktionsplattform)
  • Materialförsörjning
  • Patientperspektiv
  • Forskningsperspektiv.
  • Samt identifiera frågor som är viktiga att hantera men som inte kan hanteras av gruppen utan bör adresseras av andra.

Champions / talespersoner: Anna Lefevre Skjöldebrand, VD Swedish Medtech. Lotta Ljungqvist, VD Cytiva. Peter Carstedt, Spetspatient och grundare av MOD - Mer Organdonation. Anna Nilsson Vindefjärd, Generalsekreterare Forska!Sverige.

Kontaktperson: Ia Magnusson, Swedish Medtech

Kompetensförsörjning

Arbetsgruppen har självständigt valt att fokusera och inrikta sitt arbete på att implementera life science-strategins målsättningar inom kompetensförsörjning, genom samverkan med Vårdkompetensrådet  med flera. Man vill undvika parallella processer och finna kraft i att vi arbetar med samma frågor mot samma mål.

  • Identifiera inom vilka områden som det råder kompetensbrist eller helt avsaknad av kompetenser.
  • Identifiera vad som behöver göras och vem som bör vara ansvarig.
  • Verka för att resurser görs tillgängliga i det fall det behövs.

Champions / talespersoner: Eva Tiensuu Jansson, Uppsala Universitet. Britt Östlund, Professor KTH.

Kontaktperson: Krister Halldin, Uppsala Universitet

Arbetsgrupper i samtliga samverkansprogram

Under samtliga samverkansprogram finns arbetsgrupper formerade kring de olika prioriteringar man kommit fram till i samverkansgrupperna. Via länken kan du ta del av en helhetsbild över dessa arbetsgrupper.

Kontakt

Jenni Nordborg
Projektledare för samverkansprogrammet Hälsa och life science samt regeringens life science-samordnare
Telefon 08-405 26 23
e-post till Jenni Nordborg

Nationell samverkan för en ledande life science-nation

Den 10 november var det åter dags för samverkansgruppen för Hälsa och Life Science att samlas. Genom att koppla samman offentlig sektor, näringsliv och akademi skapas bättre förutsättningar för att möta de samhällsutmaningar Sverige står inför och uppfylla målsättningarna i life science-strategin

Life science-konferens 2022

Den 17 januari 2022 bjuder Regeringskansliet tillsammans med Västra Götalandsregionen och Health Innovation West in till en digital nationell konferens. Boka in datumet redan nu!

Den nationella life science-strategin

Life science-strategin presenterades i slutet av 2019 och är framtagen i dialog med aktörer från hela sektorn. Den kan ses som ett ramverk med tydliga prioriteringsområden och målsättningar. Ramverkets prioriteringar och målsättningar bygger på de behov och utmaningar som sektorns aktörer har pekat ut. För att strategin ska vara framgångsrik måste alla sektorns aktörer vara med och bidra.

Tillsammans för en ledande life science-nation

I januari bjöd Regeringskansliet i samarbete med STUNS in till nationell life science-konferens.

Regeringens strategiska samverkansprogram

Samverkansprogrammen ska samla näringsliv, akademi, civila samhället och offentliga aktörer för att under tematiska samhällsutmaningar gemensamt prioritera vad som behöver göras för att möta dessa. Med gemensam kompetens, beslutskraft, resurser och nätverk ska samverkansprogrammen bistå med att hitta innovativa lösningar som möter de stora samhällsutmaningarna och bidrar till svensk konkurrenskraft.

De fyra samverkansprogrammens teman för 2019-2022 är en del av januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelse som regeringspartierna ingått med Centerpartiet och Liberalerna och bygger på Sveriges och svenskt näringslivs styrkor och områden som bedöms vara av stor betydelse för framtida tillväxt:

  • Näringslivets digitala strukturomvandling
  • Hälsa och life science
  • Näringslivets klimatomställning
  • Kompetensförsörjning och livslångt lärande