Så arbetar regeringen för en god utbildning under pandemin

Uppdaterad

Covid-19-pandemin är en kris för hela världen och en prövning både för det svenska samhället och för oss som individer. Regeringen vidtar åtgärder och fattar beslut för att minska de negativa effekterna av pandemin. Vi är nu i ett läge där restriktionerna successivt avvecklas efter dialog med Folkhälsomyndigheten.

Under hela pandemin har Utbildningsdepartementet samrått med experter, utbildningsaktörer, ansvariga myndigheter och organisationer, företrädare för skolhuvudmän, arbetstagarorganisationer och elev- och studentorganisationer för att få kunskap om hur viruset har påverkat verksamheterna och kartlägga vilka behov som finns.

Översikt:

Restriktionerna har avvecklats i två steg

Under pandemin har förskolans och skolans betydelse blivit tydlig för alla

Ett tillfälligt regelverk för att ge elever rätt till utbildning

Gymnasieelever och vuxna studerande är bättre rustade att klara undervisning på distans

Återgång till undervisning på plats

Möjligheter att anpassa undervisningen i grund- och gymnasieskolan även efter att restriktionerna avvecklats

Tryggt studiestöd även under ändrade förutsättningar

Satsning på extra högskoleprov 2021-2023

Fler utbildningsplatser för omställning på arbetsmarknaden

Satsningar för studenter under pandemin


Restriktionerna har avvecklats i två steg

Avvecklingen av restriktionerna har skett succesivt i två steg. Redan i det första steget, den 9 februari 2022 avvecklades de flesta av restriktionerna, och sedan de återstående den 1 april 2022. Även om restriktionerna har avvecklats är pandemin inte över och det är viktigt att fortsätta följa rekommendationerna, till exempel genom att ta de vaccindoser som erbjuds.

Under pandemin har förskolans och skolans betydelse blivit tydlig för alla

Regeringens linje har hela tiden varit att undervisning ska bedrivas på plats i verksamhetens lokaler. Förskolan och skolan är inte bara viktig för barnens och elevernas lärande och framtidsutsikter utan också för deras hälsa och välbefinnande. Att gå miste om undervisning kan leda till ett stort kunskapstapp som kan få negativa effekter under en lång tid framöver. För barn och elever som lever i en utsatt situation hemma är förskolan och skolan dessutom en särskilt viktig plats som ger trygghet i vardagen.

Den 19 mars 2020 beslutade riksdagen om en ny lag som bland annat ger regeringen möjlighet att stänga förskolor och skolor och samtidigt säkrar omsorg för barn till vårdnadshavare som deltar i samhällsviktiga verksamheter. Regeringen har inte beslutat att stänga förskolor, skolor eller annan verksamhet på skolområdet med stöd av lagen.

Ett tillfälligt regelverk för att ge elever rätt till utbildning

För att underlätta för huvudmännen har regeringen under pandemin fattat beslut om tillfälliga bestämmelser som innebär att det går att anpassa verksamheten på olika sätt som vanligtvis inte är möjligt enligt skollagen.

Den 13 mars 2020 beslutade regeringen om en förordning om utbildning på skolområdet. Förordningen gäller för förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan och viss annan pedagogisk verksamhet vid spridning av viss smitta. Syftet med förordningen är att ge huvudmän bättre förutsättningar att ge eleverna den utbildning de har rätt till trots pandemin. Under pandemin har förordningen ändrats flera gånger för att anpassas efter rådande förhållanden.

Till och med den 31 mars 2022 var det möjligt att med stöd av den tillfälliga förordningen bedriva fjärr- eller distansundervisning, bland annat om personalbristen vid någon skolenhet var så stor på grund av covid-19 att närundervisning inte var möjlig. Sedan den 1 april är det inte längre möjligt att bedriva fjärr- eller distansundervisning med stöd av förordningen.

Den tillfälliga förordningen har under pandemin också gjort det möjligt att bland annat förlänga skoldagarna, förlägga undervisningstid på helger och förlänga terminen. Dessa möjligheter kommer att finnas kvar till dess att förordningen upphör, det vill säga till och med den 31 juli 2022.


Gymnasieelever och vuxna studerande är bättre rustade att klara undervisning på distans

Distansundervisning är ett etablerat naturligt inslag inom utbildningar för vuxna. I gymnasieskolan bedrivs utbildningen normalt alltid på plats och så är det även inom många utbildningar för vuxna.

För gymnasieskolan fanns det under perioderna 18 mars till 14 juni 2020 samt 7 december 2020 till 24 januari 2021 rekommendationer från Folkhälsomyndigheten om att gymnasieskolan skulle bedriva fjärr- eller distansundervisning. Från och med den 25 januari 2021 förlängdes men justerades rekommendationen så att undervisningen i gymnasieskolan skulle bedrivas som en kombination av fjärr- eller distansundervisning och viss närundervisning till och med den 1 april 2021.

Den 2 april 2020 beslutade regeringen om en ändring i den förordning som beskrivs ovan, vilket för gymnasieskolans del innebar att en mindre andel elever under vissa förutsättningar kunde vara på plats i skolans lokaler när skolan i övrigt bedrev undervisning på distans, förutsatt att smittläget tillät det. Hur många elever som avsågs med en mindre del kunde variera över tid beroende på situationen.

Gymnasiesärskolan har inte ingått i rekommendationerna om distansundervisning. Anledningen är att gymnasiesärskolans elevgrupp har stora behov av undervisning på plats i skolans lokaler. Inte heller komvux som särskild utbildning (tidigare särvux) har omfattats av rekommendationerna om fjärr- eller distansundervisning.

Under perioden 17 mars 2020 till 1 juni 2021 rekommenderade Folkhälsomyndigheten att undervisningen inom komvux, på yrkeshögskolan och högskolan skulle bedrivas på distans eller som fjärrundervisning. När det gäller utbildningar som riktar sig till vuxna, som komvux, universitet och högskolor, yrkeshögskolor och folkhögskolor, var det sedan tidigare möjligt att bedriva undervisning på distans och därför behövdes ingen ny reglering.

Återgång till undervisning på plats

Under perioden mars 2020 till juni 2021 bedrevs utbildning i huvudsak på distans för vuxna, i enlighet med Folkhälsomyndighetens rekommendation. Rekommendationen i Folkhälsomyndighetens allmänna råd som angav att utbildning för vuxna bör bedrivas på distans upphörde att gälla den 30 juni 2021. Beskedet innebar att utbildningen på universitet och högskolor, utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen, yrkeshögskolan, folkhögskolan och folkbildningen från den 1 juli 2021 kan bedrivas på plats i sina lokaler igen, förutsatt att de råd och rekommendationer som finns följs.

Från den 8 december 2021 fanns på grund av ökad smittspridning nya rekommendationer som syftade till att minska kontaktintensiteten mellan människor. Universitet, högskolor, folkhögskolor, yrkeshögskolor och kommunal vuxenutbildning rekommenderades att bedriva undervisning på plats, men att vidta smittskyddsåtgärder som till exempel att hålla avstånd vid större samlingar.

Från den 23 december 2021 rekommenderas smittskyddsåtgärder för utbildningar för vuxna, så att trängsel och stora samlingar kunde undvikas. Undervisning på plats i lokalerna har varit huvudregeln, men för universitet och högskolor har undervisning delvis på distans kunnat användas som ett verktyg för att glesa ut i undervisningslokalerna. Från och med den 12 januari 2022 utvecklades rekommendationen om delvis distansundervisning för att glesa ut i universitets och högskolors undervisningslokaler. Inte heller då skulle distansundervisning gälla som en heltidsåtgärd. Praktiska moment skulle fortsatt genomföras med riskreducerande åtgärder på plats. Universitet och högskolor skulle också ha en flexibilitet för att göra det möjligt att genomföra praktiska moment och tentamina för studerande som inte kunde delta på grund av symtom eller hemkarantän, till exempel genom att erbjuda ytterligare tillfällen för genomförande.

Till och med den 31 mars 2022 var det möjligt att bedriva fjärr- eller distansundervisning om personalbristen vid någon skolenhet var så stor på grund av covid-19 att närundervisning inte var möjlig. Sedan den 1 april 2022 är det inte längre möjligt att bedriva fjärr- eller distansundervisning med stöd av förordningen.

Från den 9 februari avvecklades de flesta restriktionerna som införts på grund av covid-19-pandemin. För studerande på universitet och högskolor innebar det en successiv återgång till undervisning på plats. Hur snabbt återgången har kunnat ske har varit en fråga för respektive lärosäte att avgöra utifrån gällande förutsättningar.


Möjligheter att anpassa undervisningen i grund- och gymnasieskolan även efter att restriktionerna avvecklats

Svensk skola kommer att behöva hantera pandemins effekter under lång tid framöver, även efter att smittspridningen har avstannat och skolorna kan vara öppna som vanligt igen. Regeringen har därför förlängt de tillfälliga bestämmelser som innebär att det är tillåtet att göra vissa undantag från skollagen, till och med den 31 juli 2022. Det innebär bland annat att skolorna bland annat kan förlänga terminerna och förlägga undervisningstid till skollov.

För att skolan ska kunna möta de tuffa utmaningar som covid-19-pandemin medför tillfördes totalt 2,65 miljarder kronor i budgeten för 2021 och 2022.

Regeringen har gett bland annat Skolverket, Skolinspektionen och Myndigheten för yrkeshögskolan i uppdrag att följa upp konsekvenserna av pandemin och genomföra insatser för att stödja skolväsendet och utbildningsanordnare. Stödet ska underlätta för huvudmän och utbildningsanordnare att identifiera vilka kunskaper som eleverna inte har fått möjlighet att tillägna sig under pandemin. Skolverket ska även göra en nationell kartläggning av elevers kunskapsutveckling för att kunna bedöma det eventuella kunskapstappet, och sprida goda exempel på hur förskolor och skolor har hanterat pandemins konsekvenser.

För att ge skolhuvudmän bättre förutsättningar att kunna erbjuda lovskola har regeringen infört tillfälliga bestämmelser i statsbidragsförordningen för frivillig lovskola till och med december 2022. Med de tillfälliga reglerna blir det lättare för huvudmän att ta del av statsbidraget och kraven på vem som kan undervisa i lovskolan har tillfälligt ändrats. Dessutom kan även elever som har avslutat gymnasieskolan utan att få examen gå i lovskolan. Regeringen har också tillfört 100 miljoner extra för lovskola och läxhjälp för 2022.

Elever kan höja sina betyg genom att visa sina kunskaper i en så kallad prövning. Som ett extra stöd till de elever som har slutfört sin gymnasieutbildning under åren 2020–2022 har regeringen sänkt den avgift huvudmannen för utbildningen kan ta ut, från dagens 500 kronor till 150 kronor per kurs. Förändringen började gälla den 17 juli 2021 och gäller under hela 2022.


Tryggt studiestöd även under ändrade förutsättningar

Ett flexibelt studiestöd är en förutsättning för att många vuxna ska kunna studera. Under våren 2020 initierade regeringen flera förändringar inom studiestödet. Till exempel får studerande behålla beviljat studiestöd även om undervisningen ställs in, eller om den studerande annars inte kan bedriva sina studier på grund av de åtgärder som har vidtagits för att förhindra spridningen av viruset. Studenter behöver inte heller betala tillbaka studielån för de veckor de har saknat möjlighet att bedriva minst hälften av sina studier. Regeringen har också tillfälligt höjt tilläggslånet under 2021 och 2022.

Dessutom har fribeloppet slopats tillfälligt. Fribeloppet reglerar hur mycket en studerande får tjäna utan att studiemedlet minskas. Genom att ta bort fribeloppet behöver en studerande som vill gå in och arbeta i vården eller andra samhällsviktiga funktioner inte oroa sig för att bli återbetalningsskyldig. Fribeloppet har slopats under 2020, 2021 och vårterminen 2022, till och med den 30 juni 2022.


Satsning på extra högskoleprov 2021–2023

Högskoleprovet är en viktig andra chans för att komma in på en högskoleutbildning. Med stigande arbetslöshetssiffror under pandemin och behov av omställning på arbetsmarknaden är det extra viktigt att det finns fler urvalsinstrument än betyg för att komma in på en utbildning.

Efter att högskoleprovet våren 2020 ställdes in vidtog regeringen en rad åtgärder för att provet skulle kunna genomföras på ett smittskyddssäkert sätt. Regeringen vidtog åtgärder för att Universitets- och högskolerådet (UHR) skulle kunna anordna minst tre högskoleprov per år under 2021–2023 för att på så sätt kunna genomföra provet för färre personer åt gången. Högskoleprovet har därefter genomförts hösten 2020 och 2021, samt vid två tillfällen våren 2021 och våren 2022.


Fler utbildningsplatser för omställning på arbetsmarknaden

Covid-19-pandemin har drabbat många branscher hårt, vilket har lett till att människor har permitterats eller blivit av med jobbet. Samtidigt har andra branscher svårt att få tag i rätt utbildad arbetskraft.

För att mildra de ekonomiska konsekvenserna av pandemin måste människor få goda möjligheter att vidareutbilda sig eller utbilda sig för att byta bransch för att vara bättre rustade när konjunkturen vänder igen. Under pandemin har regeringen därför gjort ytterligare satsningar på kunskapslyftet med ökad finansiering för fler utbildningsplatser inom högskola, vuxenutbildning, yrkeshögskola och folkhögskola. Regeringen arbetar också för att det ska finnas goda möjligheter att utbilda sig oavsett var i landet man bor.

Regeringens satsningar på utbildningsplatser inom kunskapslyftet


Satsningar för studenter under pandemin

Villkoren för personskadeförsäkring har förstärkts

Universitets- och högskolerådet och Myndigheten för yrkeshögskolan ansvarar för att studerande inom högskolan och yrkeshögskolan är försäkrade för personskada. I april 2020 ändrades villkoren för personskadeförsäkringarna tillfälligt, så att de skulle gälla även vid distansstudier under den tid som Folkhälsomyndigheten rekommenderade distansundervisning i högskolan och yrkeshögskolan. I januari 2021 ändrades villkoren så att personskadeförsäkringen även i fortsättningen ska gälla vid olycksfall under distansstudier, om olycksfallet står i direkt samband med studierna.

Studenthälsan har förstärkts genom riktade medel

Den psykiska ohälsan bland studenter i högskolan är allt för utbredd.  När undervisningen i större utsträckning skedde på distans minskade de sociala kontakterna, och det i kombination med att den framtida arbetsmarknaden var osäker bedömdes öka behovet av insatser inom studenthälsan. Regeringen har förstärkt studenthälsan och fördelar 25 miljoner kronor till lärosätena från och med 2021.

Mer om regeringens budgetsatsningar på utbildning: