Korttidspermittering

Uppdaterad

Samlad information: Korttidspermitteringar innebär att anställda går ner i arbetstid en tid samtidigt som arbetsgivaren får ekonomiskt stöd av staten. De anställda får behålla en stor del av sin lön samtidigt som företagets personalkostnader minskar. För att använda korttidspermitteringen måste både arbetsgivare och arbetstagare vara överens om det. Företagen har kunnat permittera från mitten av mars 2020 och systemet har både förstärkts och förlängts. Det gäller fram till och med 30 september 2021.

Stöd vid korttidsarbete efter 30 september

Den tillfälliga förstärkningen av stödet vid korttidsarbete upphör att gälla 30 september 2021. Det innebär att från och med 1 oktober gäller det permanenta regelverket för stödet där vissa förutsättningar och regler skiljer sig åt jämfört med vad som gällt under pandemin. Till exempel är subventionsgraden lägre och reglerna om karenstid annorlunda.

För företag som vill ansöka om stödet

På Tillväxtverkets hemsida finns generell information om hur företag ska gå tillväga för att ansöka om stödet. Där finns också svar på vanliga frågor.

Det här är korttidspermittering

Korttidspermittering (även kallat korttidsarbete) kan användas när företag drabbas av tillfälliga och allvarliga ekonomiska problem till följd av något oväntat. I praktiken innebär det att anställda går ner i arbetstid under en period (permittering) samtidigt som staten lämnar ekonomiskt stöd till arbetsgivaren. Anställda får behålla en stor del av sin ordinarie lön under permitteringen samtidigt som företagets personalkostnader minskar. För att använda korttidspermitteringen måste både arbetsgivare och arbetstagare vara överens om det.

Förstärkt nivå 2020 och 2021

Under 2020 och januari-september 2021 är stödet förstärkt på så sätt att den så kallade subventionsgraden, det vill säga hur stor andel av kostnaden för arbetstidsminskningen som staten står för, är högre jämfört med den ordinarie nivån i lagen. Under 2020 och under januari-september 2021 är subventionsgraden 75 procent. Den ordinarie nivån är 33 procent.

Under januari-september 2021 finns det en möjlighet för företagen att minska arbetstiden för de anställda med upp till 80 procent. Detta var även möjligt under maj, juni och juli 2020. Vanligtvis är den maximala arbetstidsförkortningen 60 procent.

Därför inför regeringen korttidspermittering

Många företag har drabbats hårt ekonomiskt till följd av utbrottet av coronaviruset. Syftet med stödet är att drabbade företag ska kunna behålla sin personal i stället för att säga upp dem och på så sätt kunna växla upp snabbt igen när läget vänder.

Exempel

Stödet innebär att en arbetstagare med en månadslön på 32 700 kronor som får gå ned i arbetstid till 40 procent behåller 92,5 procent av sin lön, det vill säga ca 30 250 kronor. Samtidigt minskar arbetsgivarens kostnader med 52,5 procent, från ca 43 000 för lön och arbetsgivaravgifter till 20 425 kronor. Staten står för resterande del av kostnaden, det vill säga 19 350 kronor som motsvarar 75 procent av den totala kostnaden för arbetstidsminskningen.

Kostnadsfördelning för arbetstidsminskningen (vid 75 procent subventionsgrad)

Nivå Arbetstids­minskning Löne-minskning Arbets-givare Staten Arbetsgivarens minskade lönekostnad 
1 20 4% 1% 15% 19 %
2 40 6% 4% 30% 36 %
3 60 7,5% 7,5% 45% 53 %
4* 80 12% 8% 60% 72%

* Den utökade möjligheten att minska arbetstiden med 80 procent har kunnat användas under maj, juni och juli 2020 samt januari-september 2021.

Frågor och svar

Korttidspermittering kan vanligtvis beviljas som längst under nio månader i följd, därefter börjar en karenstid gälla. Under delar av 2021 gäller särskilda regler som innebär att arbetsgivare som redan har fått maximalt stöd ändå ska kunna få ytterligare stöd.

Finansdepartementets senaste prognos visar att stödet kommer att kosta omkring 35,1 miljarder kronor 2020 och 13,1 miljarder kronor 2021.

Korttidsarbete innebär att staten ger ekonomiskt stöd så att personal kan gå ner i arbetstid istället för att bli uppsagda. Under delar av 2020 och 2021 står staten för en större del av kostnaden jämfört med det ordinarie stödet vid korttidsarbete och då kallas det för korttidspermittering.

Reglerna om korttidsarbete är en permanent lagstiftning som har tillämpats i Sverige från den 16 mars 2020. Regelverket kommer att finnas kvar även efter pandemin, men under 2020 gällde särskilda övergångsbestämmelser som har införts med anledning av pandemin. Särskilda regler gäller även under delar av 2021.

Enligt en förordning är lönetaket 44 000 kronor.

Nej, endast ordinarie kontant lön omfattas av stödet.

Alla arbetsgivare, med undantag för vissa offentliga aktörer, kan få stöd vid korttidsarbete. Ägare/arbetsgivare som omfattas är exempelvis aktiebolag, föreningar och stiftelser. Ensamföretagare i enskild firma kan inte få stödet eftersom de inte är anställda. Däremot kan stödet beviljas andra företagsformer där ägaren är den enda anställda, förutsatt att de andra kraven är uppfyllda. Det finns också andra stöd för enskilda firmor.

Alla arbetstagare som har varit anställda under den så kallade jämförelsemånaden, vilken som huvudregel infaller tre månader innan Tillväxtverket beslutat om att godkänna arbetsgivaren för stöd, kan omfattas av stödet. Under perioden 1 december 2020–30 juni 2021 gäller dock särskilda regler om jämförelsemånaden. Under denna period är jämförelsemånaden den månad som legat till grund för beräkning av stöd vid korttidsarbete som lämnats under 2020. Om arbetsgivaren inte har fått stöd tidigare är jämförelsemånaden september 2020. Under den föreslagna förlängningen juli, augusti och september 2021 föreslås jämförelsemånaden vara april 2021.  

En annan förutsättning för att få stöd är att arbetsgivaren är skyldig att betala arbetsgivaravgifter för arbetstagaren under stödmånaden.

Enligt särskilda regler för mars 2020–juni 2021 gäller att även arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj kan omfattas av stödet. Detta föreslås gälla även under juli–september 2021.

Handläggande myndighet är Tillväxtverket.