Frågor och svar om migration med anledning av situationen i Afghanistan

Publicerad

Varje år tar Sverige ut flyktingar och andra skyddsbehövande i olika delar av världen för överföring och permanent bosättning genom s.k. vidarebosättning. Sedan 2018 har Sveriges flyktingkvot 5000 platser per år. Den svenska flyktingkvoten ska bidra till att lösa utdragna flyktingsituationer som riskerar att bli permanenta. Den kan också erbjuda skydd snabbt till personer i utsatta lägen. Personer som blir uttagna som kvotflyktingar kan befinna sig i flyktingläger, men även i städer eller på landsbygden. Att vidarebosättas till ett annat land kan vara den enda lösningen för personer som varken kan stanna i det första asyllandet eller återvända hem.

Regeringen hade ett extra regeringssammanträde den 15 augusti. Då beslutades om ett antal ändringar i regelverket för uttag av kvotflyktingar för att möjliggöra större flexibilitet i akuta situationer. Det är Migrationsverket som är ansvarig myndighet för beslut om uppehållstillstånd och vidarebosättning.

Det regeringsbeslut som togs innebär bl.a att kravet på att man ska befinna sig i tredjeland för att kunna vidarebosättas tillfälligt tas bort. Det är ambassaden som kommer att föreslå vilka individer det ska röra sig om.

Migrationsverket har också fått möjlighet att omfördela bland de platser som finns inom ramen för Sveriges befintliga flyktingkvot på 5 000 platser 2021, för att möjliggöra ett större antal platser i akuta situationer än de 500 som redan finns vikta för sådana lägen.

Pressmeddelande: Regeringsbeslut med anledning av läget i Afghanistan

Nej, det är inte möjligt att ansöka om uppehållstillstånd som kvotflykting. Det är UNHCR eller svensk utlandsmyndighet som kan föreslå personer för vidarebosättning. Vid presentationer för vidarebosättning ska särskilt uppmärksammas utsatta minoriteter, kvinnor och barn. Prövningen sker självständigt av Migrationsverket enligt utlänningslagens regler, efter hörande av Säkerhetspolisen. Det handlar om individuell prövning utifrån bedömning av skyddsbehov enligt utlänningslagens bestämmelser.

Det finns ingen möjlighet för regeringen att fatta beslut om uppehållstillstånd och vidarebosättning. Ansvarig myndighet Migrationsverket, fattar beslut i det enskilda ärendet och tillämpar därvid utlänningslagens bestämmelser. Enligt 12 kap. 2 § RF har regeringen ingen möjlighet att påverka myndighetsutövning mot enskild.

En person som är förföljd eller riskerar förföljelse eller omänsklig behandling i sitt hemland kan söka asyl, men måste vara i Sverige eller vid gränsen till Sverige för att kunna söka asyl här. Det är Migrationsverket som handlägger ansökan och beslutar om uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl.

Migrationsverket fattade den 16 juli 2021 beslut om att tills vidare stoppa avvisning och utvisning till Afghanistan, detta med hänsyn till säkerhetssituationen i Afghanistan. De afghaner som har ett lagakraftvunnet avslag på sin asylansökan kan ansöka hos Migrationsverket om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.

Till­fäl­ligt stopp för att fatta och verk­ställa beslut till Afgha­nistan, på Migrationsverkets webbplats

En medborgare i ett land utanför EU som vill flytta till en familjemedlem i Sverige behöver ansöka om uppehållstillstånd innan inresa. Det är Migrationsverket som handlägger ansökan och beslutar om uppehållstillstånd.

Enligt UNHCR befinner sig ca 2,6 miljoner afghaner på flykt i världen. Afghanistan utgör den tredje största nationaliteten av flyktingar globalt sett (efter Syrien och Venezuela).

UNHCR Global Trends - Forced displacement in 2020

Enligt uppgifter från IOM uppskattas 5,5 miljoner människor vara internflyktingar i Afghanistan. Fram till 9 augusti har antalet internflyktingar ökat med ca 550 000 i år, och talibanernas maktövertagande kommer sannolikt att resultera i ytterligare ökat antal internflyktingar.

Ökat våld, osäkerhet kring framtiden och en svår socioekonomisk situation är faktorer som kommer att verka starkt pådrivande för afghaner att migrera för att söka en säker tillvaro och möjligheter i utlandet. Det är rimligt att anta att de flesta som migrerar i ett första skede kommer att göra det internt. Många kommer troligen i ett senare skede försöka lämna Afghanistan och i första hand ta sig till Iran och Pakistan. Huruvida de sedan stannar i närområdet eller försöker ta sig vidare till Turkiet och Europa är beroende av bland annat politiska och ekonomiska förhållanden samt försörjningsmöjligheter i dessa länder.

Migrationskonsekvenserna för Sverige är svåra att uppskatta men bedöms på kort till medellång sikt som små. Den mest sannolika stora migrationen bedöms ske internt samt mot grannländerna Iran och Pakistan. Migration mot Turkiet och vidare mot Europa är beroende av Irans, Pakistans och Turkiets förmåga och vilja att stoppa rörelser internt och över sina gränser.