Utveckling av ett modernt totalförsvar

Uppdaterad

I den tidigare försvarspropositionen för 2016–2020 angavs att det viktigaste under perioden var att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och att säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret. Totalförsvar är den verksamhet som behövs för att förbereda samhället för krig och består av både militärt försvar och civilt försvar. Under högsta beredskap är totalförsvar all samhällsverksamhet som då ska bedrivas.

En samordnad utveckling av totalförsvaret

Regeringen lämnade som uppföljning av riksdagens försvarsbeslut 2015 planeringsanvisningar och uppdrag till berörda myndigheter. Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) fick i december 2015 regeringens uppdrag att ta fram en grundsyn för totalförsvaret och gemensamt främja och utveckla en sammanhängande planering för totalförsvaret. I maj 2017 fick MSB och Försvarsmakten ett uppföljande regeringsuppdrag för att fortsätta främja en sammanhållen planering och prioritera att ge stöd kring krigsplacering av personal, stöd till Försvarsmakten, säker och robusthet samverkan, samt alternativ och/eller skyddad ledningsplats.

För att omhänderta Försvarsberedningens rapport påbörjades bland annat arbete med att tillsätta utredningar om en ny myndighet för psykologiskt försvar och om ledning, samordning och ansvar inom det civila försvaret samt samordning mellan det civila och det militära försvaret. Vidare bereddes frågor om ett regelverk för hur näringslivets roll i totalförsvaret kan se ut. Något slutmål för ett modernt totalförsvar finns inte. Det kommer handla om löpande utveckling under många år framöver med omfattande utmaningar. 

Planeringen för stöd till Försvarsmakten under höjd beredskap avseende försörjning av kritiska förnödenheter, egendom och tjänster är prioriterad i totalförsvarsutvecklingen. I Gotlands län skapar Försvarsmakten och länsstyrelsen en särskild samverkansorganisation för totalförsvaret.

Utveckling av militärt försvar

Försvarsmakten har till uppgift att upprätthålla och utveckla ett militärt försvar som ytterst ska kunna försvara Sverige och främja svensk säkerhet. Att höja den operativa förmågan i krigsförbanden var det enskilt viktigaste i försvarsbeslutet från 2015. I och med beslutet och två följande överenskommelser tillfördes det militära försvaret cirka 25 miljarder kronor fram till och med 2020. Försvarsmaktens regionala staber förstärktes för samverkan med aktörer inom totalförsvaret.

Ny överenskommelse om ytterligare pengar till försvaret
Försvarsuppgörelse stärker försvaret med 2,7 miljarder per år

Utveckling av civilt försvar

Målet för det civila försvaret är att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld. I december 2015 beslutade regeringen om planeringsanvisningar för civilt försvar. Anvisningarna utgjorde en gemensam inriktning för myndigheter med särskilt ansvar för beredskapsfrågor och ställde krav på en årlig redovisning av åtgärder och uppnådda resultat. Som ett resultat av en överenskommelse mellan regeringspartierna, Moderaterna och Centerpartiet förstärktes det civila försvaret med totalt cirka 1,3 miljarder kronor fram till och med 2020. 

För att hålla uppe utvecklingstakten vidtog regeringen en rad åtgärder för att stärka uppbyggnaden av det civila försvaret. I regleringsbreven för 2018 gavs myndigheter med särskilt ansvar för civilt försvar i uppdrag att krigsplacera den personal som behövs för verksamheten under höjd beredskap. Vidare gavs i regleringsbreven en preciserad inriktning för arbetet med civilt försvar. Bland annat skulle stödet till Försvarsmakten samt säker och robust samverkan prioriteras.

För att vidareutveckla stöd och samordning gavs MSB och Försvarsmakten i uppdrag att precisera dimensionerande utgångspunkter för planeringen av civilt försvar. På uppdrag av regeringen utvecklade MSB ett informationsmaterial till samtliga hushåll i landet, för att öka människors kunskap om förberedelser inför kriser och höjd beredskap. Distribution av nästan fem miljoner broschyrer skedde i slutet av maj 2018.

Arbetet med att stärka Sveriges beredskap intensifieras

Sedan Försvarsbeslutet 2015 har flera åtgärder gjorts för att bygga ett nytt totalförsvar.

  • En nationell säkerhetsstrategi som lyfter fram totalförsvaret har presenterats
  • Regeringen har givit uppdrag/planeringsanvisningar till militära och civila myndigheter
  • Särskilda regeringsuppdrag till FM och MSB för sammanhållen totalförsvarsplanering.
  • Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har presenterat en grundsyn för totalförsvaret
  • Regionala grundsyner har tagits fram av länsstyrelser och militära regionala staber
  • Regeringsuppdrag till myndigheter med krav på krigsplacering försvarsförsörjningskoncept med mera
  • Information till landsting och kommuner och översyn av deras roll
  • Information och utbildningsinsatser har planerats och genomförts för att öka kunskap om totalförsvar
  • Regeringsuppdrag om infomaterial till allmänheten
  • Översyn av säkerhetsskyddslagen
  • Parlamentarisk kommitté om staten – kommunerna och enskilda
  • Nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet
  • Bilaterala och multilaterala dialoger
  • Politiska överenskommelser inklusive budgetförstärkningar
  • Försvarsberedningens totalförsvarsrapport som bereds inom Regeringskansliet