Civilt försvar

Myndigheter, kommuner, regioner och näringslivsaktörer ansvarar för en stor del av samhällsviktig verksamhet under höjd beredskap och krig. Tidigare har statliga myndigheter krigsplacerat sin personal, och kommuner och regioner har påbörjat det arbetet. Därför är det angeläget att nu påbörja ett arbete för att se över den framtida personalförsörjningen inom det civila försvaret.

Myndigheten för samhälls­skydd och beredskap (MSB) ska över­siktligt bedöma och redovisa behovet av personal­förstärk­ningar inom bevak­nings­ansvariga myndig­heter, kommuner, regioner och närings­livet för att nödvändig verksam­het ska kunna upp­rätt­hållas vid höjd beredskap och krig. MSB ska bedöma var det finns behov av särskilda åtgärder för att säkra personal­behoven inom de verk­sam­hets­områden som är av central bety­delse för att uppnå målet med det civila försvaret.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen som Justitiedepartementet har remitterat betänkandet Struktur för ökad motståndskraft, SOU 2021:25. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Regeringen uppdrar åt Trafikverket att redovisa behovet av åtgärder för att utveckla krisberedskap och uppgifter vid höjd beredskap och då ytterst krig inom transportområdet.

Sveriges säkerhet, konkurrens­kraft och väl­stånd vilar i stor utsträck­ning på digitala grunder. För regeringen är det viktigt att digitali­seringens möjlig­heter tillvara­tas samtidigt som risker hanteras. Onsdagen den 16 juni besökte inrikes­minister Mikael Damberg och försvars­minister Peter Hultqvist det natio­nella cyber­säkerhets­centret för att ta del av hur upp­byggnaden av centret fortskrider.

Regeringen uppdrar åt Försvars­makten och Säkerhets­polisen att kart­lägga behovet av kompetens­försörjning inom säker­hets­skydds­området och föreslå åtgärder som underlättar kompe­tens­försörj­ningen på kort och lång sikt.

Regeringen har beslutat att ge Försvarsmakten och Säkerhetspolisen i uppdrag att kartlägga behovet av kompetensförsörjning inom säkerhetsskydds­området och föreslå åtgärder som underlättar kompetensförsörjningen.

Sverige vann den internationella cyber­säkerhets­övningen Locked Shields 2021 som genom­fördes i april i år. Det vinnande laget bestod av represen­tanter från Försvars­makten, MSB, Polisen och Säpo. Inrikes­minister Mikael Damberg och försvars­minister Peter Hultqvist träffar de vinnande myndig­heterna för att disku­tera hur cyber­säkerheten i Sverige kan utvecklas ytter­ligare.

Regeringen har i dag beslutat kommittédirektiv rörande civilbefolkningens skydd vid höjd beredskap. Britt Bohlin har utsetts till särskild utredare.

En särskild utredare ska analysera och lämna förslag till hur ett modernt och väl anpassat fysiskt skydd för civilbefolkningen mot direkta konsekvenser av krigshandlingar på svenskt territorium bör vara utformat. Uppdraget omfattar tre sakområden som är starkt förbundna med varandra: skyddsrum, utrymning med efterföljande inkvartering och en stödorganisation som kan genomföra insatser i samband med användning av skyddsrum samt utrymning och inkvartering.

Under 2021 är Sverige är ordförandeland i OSSE – Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. OSSE:s konferens om antiterrorism genomfördes digitalt den 21 april 2021. Mikael Dambergs avslutningsanförande hölls på engelska.

Fram till kalla krigets slut bedrevs i Sverige ett omfat­tande arbete inom ramen för det civila försvaret. Som en kon­se­kvens av det för­bätt­rade säker­hets­politi­ska läget i slutet av 1980-talet började det civila försvaret under 1990-talet att avveck­las liksom stora delar av plane­ringen för höjd bered­skap och då ytterst krig. Resurser som tidigare lagts på det natio­nella försvaret omdiri­gerades till inter­natio­nella freds­främ­jande och humani­tära insatser och till att stärka för­mågan att före­bygga och hantera svåra påfrest­ningar på sam­hället i fred.

Digital konferens den 24 mars 2021 Det talade ordet gäller.

Som ett led i arbetet med att stärka beredskapen inför kriser och ytterst krig gav regeringen i september förra året i uppdrag åt Livsmedelsverket och Jordbruksverket att redogöra för de lärdomar som pandemin gett vad gäller livsmedelsförsörjningen. Idag har regeringen tagit emot myndigheternas rapport, inklusive förslag till åtgärder och arbetsformer som kan stärka förutsättningarna för en robust livsmedelsförsörjning i händelse av kris och ytterst krig.

Regeringen uppdrar åt Myndig­heten för sam­hälls­skydd och beredskap (MSB) att för­bereda över­föring av upp­gifter gällande informa­tions­påverkan till Myndig­heten för psyko­logiskt försvar, vid myn­dig­hetens inrät­tande den 1 januari 2022.

Myndig­heten för sam­hälls­skydd och bered­skap (MSB) ska göra en sam­lad bedöm­ning av för­mågan inom det civila för­svaret. MSB ska åter­koppla slut­satserna till de bevak­nings­ansva­riga myndig­heterna och Försvars­makten i syfte att åter­föra kun­skap och möjlig­göra lärdomar.

Bevaknings­ansvariga myndig­heters arbete med civilt försvar ska stärkas och förmåge­höjande åtgär­der ska vidtas. Det är särskilt viktigt att arbetet med att stärka mot­stånds­kraften i de vikti­gaste sam­hälls­funktio­nerna vidare­utveck­las och för­djupas. Därigenom kommer även stödet till det militära försvaret att utveck­las och stärkas, liksom sam­hällets förmåga att före­bygga och han­tera svåra påfrest­ningar på sam­hället i fredstid.

Regeringen ger Försvars­makten och Säkerhets­polisen i upp­drag att vidta de för­bere­dande åtgär­der som krävs inför etable­ringen av ett nytt till­syns­system inom säkerhets­skydds­området.

En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet för psykologiskt försvar, Myndigheten för psykologiskt försvar.

Regeringen beslutar i dag att ge en särskild utredare i uppdrag att förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet för psykologiskt försvar.