34-punktsprogrammet: Regeringens åtgärder mot gängkriminaliteten

Uppdaterad

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson, inrikesminister Mikael Damberg och Miljöpartiets riksdagsledamot Karolina Skog har presenterat regeringens 34-punktsprogram med förslag på åtgärder mot gängkriminaliteten. I Sverige ska alla vara trygga, oavsett var man bor. Kampen mot det grova våldet och nyrekryteringen till gäng- och nätverksmiljöer måste intensifieras.

34-punktsprogrammet består av ytterligare åtgärder riktade mot kriminella nätverk utöver den pågående utbyggnaden av Polismyndigheten, som ska växa med 10 000 fler anställda till 2024, och andra reformer för ökad trygghet. Läs mer på sidan ”Ett tryggare Sverige” här intill.

De 34 åtgärderna spänner över fyra områden:

Verktyg i brottsbekämpningen
Påföljder
Bryta tystnadskulturen
Förebyggande av brott

Verktyg i brottsbekämpningen

1. Polisen får möjlighet att läsa krypterad kommunikation
Regeringens förslag om hemlig dataavläsning har genomförts. Det syftar till att ge polisen möjlighet att bättre kunna verkställa hemliga tvångsmedel och exempelvis även komma åt krypterad kommunikation. Lagen om hemlig dataavläsning trädde i kraft den 1 april 2020.

2. Enklare att använda hemliga tvångsmedel i fråga om grov och organiserad brottslighet
Riksåklagaren har föreslagit att hemliga tvångsmedel ska kunna användas i större utsträckning. I dag krävs en misstanke om ett konkret brott vars straffvärde överstiger 2 års fängelse för att hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig kameraövervakning ska få användas. För hemlig rumsavlyssning är motsvarande gräns 4 år. Det finns anledning att i en utredning se över dessa gränser vad gäller grov och organiserad brottslighet.

Den 1 augusti 2020 trädde en lagändring i kraft som gör det enklare att ta beslut om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation. Syftet är med lagändringen är att möjliggöra en effektivare brottsbekämpning.

3. Ge polisen bättre möjligheter till husrannsakan kopplat till skjutningar och gängmiljöer
Rikspolischefen önskar bättre möjligheter att genomföra husrannsakningar kopplat till kriminella gängmiljöer, exempelvis för att avvärja hämndaktioner när en skjutning ägt rum. Polisen har redan vissa möjligheter att göra husrannsakan även i avsaknad av konkret brottsmisstanke. Nu har regeringen beslutat en proposition som innebär att polisen ska få en ny befogenhet att i brottsförebyggande syfte göra husrannsakan i gemensamma utrymmen i eller i anslutning till flerbostadshus. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2021.

4. Obligatorisk häktning för fler brott
För att få bort grova brottslingar från gatan utreds om fler brott som ofta begås i gängmiljö behöver få skärpta straff för att spegla brottets allvar och ge möjlighet till obligatorisk häktning. Det har fungerat väl för vapenbrotten. Det handlar om rån, grov misshandel samt grov utpressning. Uppdraget redovisades den 24 augusti 2021.

5. Utvidga och permanenta arbetet med snabbare lagföring
Det försöksprojekt rörande snabbare lagföring för vissa brott som genomförts i norra Stockholm sedan januari 2018 utvidgades till hela Stockholmsområdet från januari 2020 och därefter till andra orter i Sverige från januari 2021. Målsättningen är att snabbförfarandet ska permanentas och vara möjligt att använda i hela Sverige från 2022. Den fortsatta och utbyggda försöksverksamheten ska pågå till och med den 31 december 2022. En utredning föreslog att försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål ska bli permanent.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

6. Ordningsvakter kan avlasta polisen
Ett modernare och effektivare regelverk för ordningsvakter har utretts. I betänkandet föreslås en ny lag och förordning. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för en mer flexibel och ökad användning av ordningsvakter och tillgodose samhällets behov av trygghet och ordning på allmän plats. Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.

7. Automatisk kamerabevakning av fordon i gränsområden
Polisen behöver få bättre möjligheter att verka i gränsnära områden för att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten och gängkriminalitet. Kamerabevakning med automatisk igenkänning av fordonstyper och registreringsskyltar ska möjliggöras. Regeringen har  beslutat om förlängd tid för uppdraget. Uppdraget ska redovisas senast den 19 november 2021.

8. Förstärk det myndighetsgemensamma arbetet mot grov och organiserad brottslighet
Styrningen av det myndighetsgemensamma arbetet ska vidareutvecklas och tydliggöras genom att uppdrag förs in i berörda myndigheters instruktioner. Ändringarna trädde i kraft den 31 mars 2020. Pilotprojekt ska genomföras i ett antal särskilt utsatta områden för att exempelvis slå mot strategiska personers ekonomiska och näringsrelaterade brottslighet. Uppdragen ska samordnas av Polismyndigheten respektive Skatteverket och redovisas till regeringen senast den 1 oktober 2021.

9. Ökade möjligheter att förverka brottslingars tillgångar
Möjligheterna att slå mot de ekonomiska vinningarna av brott måste förbättras. Förverkandelagstiftningen ses över i syfte att modernisera bestämmelserna. En modernisering skulle också kunna leda till en ökad tillämpning av lagstiftningen och stärka den tillgångsinriktade brottsbekämpningen. En utredning har tillsatts och uppdraget ska redovisas senast den 17 december 2021.

10. Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott
Regelverket för utredningar mot barn som misstänks för brott ses över. Syftet med översynen är att förbättra regelverket och säkerställa att en hög grad av rättssäkerhet och effektivitet upprätthålls i utredningar där barn är misstänkta för brott. Det handlar bland annat om att säkerställa att allvarliga brott som begås av barn under 15 år alltid utreds av polis och att se över systemet med bevistalan i syfte att skuldfrågan ska prövas av domstol i fler fall. Regeringen tillsatte en utredning i december 2019. Utredningstiden har i juni 2021 förlängts och uppdraget utvidgats. Uppdraget ska redovisas senast den 21 januari 2022.

Påföljder

11. Avskaffa straffreduktionen för unga vuxna vid grov brottslighet
Ungdomsreduktionsutredningens förslag genomförs vad gäller upprepad grov brottslighet där en person i åldern 18–20, som tidigare dömts för brott där minimistraffet är ett års fängelse, ska dömas för ett nytt brott med minimistraffet två års fängelse. Det av Justitiedepartementet omarbetade förslaget är för närvarande ute på remiss. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

12. Utred vistelseförbud inom ramen för påföljdssystemet
En utredning har sett över möjligheten till vistelseförbud inom ramen för påföljdssystemet. Syftet var att se till att kontrollåtgärder vid skyddstillsyn blir lika dem för villkorligt frigivna samt överväga kompletterande regler som innebär ökade möjligheter att bestämma var dömda inte ska få vistas. I praktiken innebär detta möjlighet till frivård där fotboja kan användas i ökad utsträckning. Utredningsförslagen har remitterats och beretts i Regeringskansliet. Regeringen har beslutat en proposition med förslag på utökade möjligheter att vidta kontroll- och stödåtgärder som gäller skydds­tillsynsdömda. De nya reglerna trädde i kraft den 1 maj 2021.

13. Ytterligare medel till LVU-placeringar
Det är angeläget att kommuner vid behov kan öka antalet LVU-placeringar. Förstärkningar kan göras dels i fråga om subventionsgraden för SIS-placeringar, dels i fråga om kommunernas HVB- och familjehemsplaceringar. Ytterligare medel möjliggör också projekt så som Motverka våld och gäng som drevs i SIS regi 2007–2008.

14. Fler SIS-platser med förbättrad kvalitet och säkerhet 
Statens institutionsstyrelse behöver förstärkas med fler platser, inte minst för att LVU-satsningen ska få effekt. Verksamhetens kvalitet måste också förbättras så att färre ungdomar återfaller i brott efter avslutad placering.

15. Skärp straffen för den som rekryterar unga till kriminalitet
Vi behöver hindra nyrekryteringen till gängkriminalitet och motverka att unga personer som inte kan dömas till lika hårda straff utnyttjas av äldre. Straffen för dem som begår brott tillsammans med yngre eller anstiftar dem att begå brott behöver därför skärpas. En utredning har tillsatts och uppdraget redovisades den 24 augusti 2021.

16. Skärp straffen för brott kopplade till kriminella uppgörelser
Kriminella uppgörelser leder till ytterligare brottslighet genom hämndaktioner. Uppgörelserna drabbar inte bara de inblandade. Sprängningar och skjutningar innebär också att oskyldiga skadas. Det behövs därför straffskärpningar i samband med kriminella uppgörelser. En utredning har tillsatts och ppdraget redovisades den 24 augusti 2021.

17. Skärpta straff för vapen- och sprängmedelsbrott
Fler vapenbrott ska bedömas som grova och synnerligen grova och maxstraffet för synnerligen grovt vapenbrott och synnerligen grovt brott mot tillståndsplikten för explosiva varor ska höjas. Därutöver ska smuggling av vapen och explosiva varor medföra strängare straff än idag och Tullverkets befogenheter och möjlighet att använda tvångsmedel utökas, så att försändelser som antas innehålla vapen eller explosiva varor kan stoppas. Lagändringarna började gälla den 1 december.

18. Skärp straffen för den som överlåter narkotika till andra
I den illegala narkotikahandeln används ofta minderåriga som kurirer i syfte att undgå straff vid upptäckt. Straffen för att överlåta narkotika bör därför skärpas. En utredning om detta har tillsatts. Uppdraget redovisades den 24 augusti 2021.

19. Koppla villkorlig frigivning till deltagande i återfallsförebyggande åtgärder
Den som inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder ska kunna få sin villkorliga frigivning uppskjuten, och således få sitta längre i fängelse. De nya reglerna började gälla den 1 maj 2021.

20. Inför påföljden ungdomsövervakning 
I propositionen ”Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning” föreslog regeringen ökade möjligheter till kontroll med fotboja. Detta för att personen inte ska befinna sig i miljöer och på platser där risken för återfall är stor eller i närheten av där ett brottsoffer bor. En ny påföljd, ungdomsövervakning, avsedd för fall där varken ungdomsvård eller ungdomstjänst är tillräckligt ingripande med hänsyn till brottslighetens karaktär och den unges tidigare brottslighet, ska införas. Ungdomsövervakning omfattar så kallad hemarrest samt vid behov förbud att under vissa tider vistas på vissa platser. Kontroll sker med fotboja. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och de nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2021. 

21. Straffansvar för falska uppgifter i polisförhör utreds
Högsta domstolen har nyligen slagit fast att det inte ska betraktas som skyddande av brottsling att i polisförhör ge falskt alibi åt en person, om det inte hjälper den personen att komma undan. Det är viktigt att lögner i polisförhör kan motverkas. En utredning har därför haft i uppdrag att se över om behovet av lagändringar när det gäller vittnesuppgifter som lämnas under förundersökning. 

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

Bryt tystnadskulturen

22. Utred system med kronvittnen
Brott som begås i kriminella kretsar har blivit allt grövre och är särskilt svåra att utreda. Ett system med kronvittnen kan öka incitamentet för misstänkta att medverka i brottsutredningar och har därför utretts. 

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

23. Höj minimistraffen för övergrepp i rättssak kraftigt
Samhället måste skärpa synen på brott som syftar till att störa rättsväsendets arbete och människors vilja att delta i rättsprocessen. Att vittnen och parter utsätts för våld eller hot är oacceptabelt. En utredning har haft i uppdrag att se över hur straffen för övergrepp i rättssak kan höjas. 

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

24. Utred höjning av straff för mened samt skyddande av brottsling
Samhället måste tydligare markera att den som vittnar i domstol är skyldig att tala sanning och att det är oacceptabelt att skydda brottslingar genom att till exempel förstöra bevisning. En utredning har därför därför sett över om straffen för mened och skyddande av brottsling kan höjas. 

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

25. Se över skyddet av och stödet till vittnen och deras anhöriga, och utred anonyma vittnen 
Skyddet av och stödet till vittnen och deras anhöriga har setts över. 
Vad gäller anonyma vittnen har en utredning haft i uppdrag hur våra grannländers system med anonyma vittnen är uppbyggda och fungerar, i vilken utsträckning anonyma vittnen används och vilket värde de har, samt hur dessa system hanterar eventuella kopplingar mellan tilltalad och vittne.  Uppdraget har redovisats.

26. Förstärk vittnesskyddsprogrammet
Att vittnen till brott inte vågar vittna i domstol är ett påtagligt problem vad gäller gängkriminalitet. Polisen bör prioritera vittnesskyddsprogrammet. Förstärkning av vittnesskyddsprogrammet är en del av den tillsatta utredningen ovan. Uppdraget ska redovisas senast den 21 maj 2021. 

Förebyggande av brott

27. Trygghetsberedning
En parlamentarisk beredning har tillsatts för att ta fram en samlad målbild för det brottsbekämpande och trygghetsskapande arbetet samt lämna förslag på långsiktiga åtgärder för ökad trygghet och minskad brottslighet. Förslagen ska vara grundade i evidens och beprövad erfarenhet. 

Beredningen kommer att arbeta 2020–2024. Trygghetsberedningen ska årligen delredovisa sina slutsatser till regeringen och lämna en slutredovisning senast den 31 oktober 2024.

28. Satsa långsiktigt på skolor och socialtjänst i socialt utsatta områden
Arbetet mot segregation inom ramen för Delegationen mot segregation (DELMOS) kommer att förstärkas avsevärt under mandatperioden.

29. Socialtjänsten måste kunna gripa in tidigare och i fler situationer (s.k. ”mellantvång”)
Barn och unga i behov av socialtjänstens insatser kan gå miste om dem i det fall deras föräldrar motsätter sig dem och det samtidigt saknas förutsättningar att besluta om tvångsvård. Socialtjänstens möjligheter att vidta åtgärder under dessa omständigheter måste förbättras. Det handlar om att kunna vidta åtgärder i fler fall, att kunna ge fler typer av åtgärder, och att förbättra möjligheterna till uppföljning av den unge efter avslutade insatser. Ny lagstiftning kan bli aktuell. 

Tillägg till Socialstyrelsens pågående myndighetsuppdrag rörande så kallat ”mellantvång” beslutades hösten 2019. I tilläggsuppdraget ska ingå att lämna förslag till lagändringar. Ändring av redovisningsdatum med anledning av arbetet med covid-19. Tilläggsuppdraget ska redovisas den 31 maj 2021. Proposition prel. hösten 2021.

30. Socialtjänst på kvällar och helger i socialt utsatta områden, samt sociala insatsgrupper
Bemanning med fältassistenter kvällar och helger bedöms av bland annat Polismyndigheten vara en både synlig och effektiv åtgärd mot gängproblem och rekrytering av unga till kriminalitet. Sociala insatsgrupper är en arbetsmetod för samverkan mellan socialtjänst, skola och polis för att hjälpa unga att sluta begå brott. Resurser till kommunerna för detta ska säkerställas.

31. Lagstifta om brottsförebyggande ansvar för kommuner
Kommunerna ansvarar för en rad verksamheter som kan bidra till att motverka brott. Merparten av det brottsförebyggande arbetet sker dock på frivillig basis. Det är viktigt att sådant arbete bedrivs i alla kommuner. En utredare har föreslagit hur ett lagstiftat kommunalt ansvar att arbeta brottsförebyggande kan utformas. Uppdraget redovisades den 15 juni 2021.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

32. Samordnade insatser för barn och unga i riskzon
Skolverket och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att inom ramen för det treåriga utvecklingsarbetet för tidiga och samordnade insatser för barn och unga rikta särskilda satsningar mot riskgrupper i socialt utsatta områden. Syftet är att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Uppdraget ska slutredovisas senast den 16 juni 2023.

33. Inför ett nationellt avhopparprogram
Berörda myndigheter har fått i uppdrag att ta fram ett nationellt avhopparprogram i syfte att samordna, förstärka och utveckla de avhopparverksamheter som idag bedrivs enskilt av kommunerna. Uppdraget har samordnats av Kriminalvården. Regeringen beslutade den 19 december 2019 att en gemensam slutredovisning skulle lämnas till regeringen (Justitiedepartementet med kopia till Socialdepartementet) senast den 1 december 2020. En delredovisning lämnades den 15 april 2020. Tiden för slutredovisning förlängdes och uppdraget slutredovisades istället den 1 mars 2021.

34. Effektivisera arbetet mot penningtvätt
För att ytterligare stärka arbetet mot penningtvätt har en utredning sett  över Finansinspektionens kapacitet, informationsutbyte mellan banker och myndigheter samt om myndigheternas samarbete och ansvarsfördelning mot penningtvätt är ändamålsenligt utformat. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

Kontakt

Mirjam Kontio
Pressekreterare hos inrikesminister Mikael Damberg
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-0740557
e-post till Mirjam Kontio
Sofie Rudh
Pressekreterare hos justitie- och migrationsminister Morgan Johansson och pressamordnare på Justitiedepartementet
Mobil 072-545 74 21
e-post till Sofie Rudh
Per Strängberg
Pressekreterare hos inrikesminister Mikael Damberg
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-093 90 56
e-post till Per Strängberg
Nadja Yusuf
T.f. pressekreterare hos justitie- och migrationsminister Morgan Johansson
Telefon (växel) 08-405 10 00