Innehåll om barn- och ungdomsutbildning
Totalt 1868 träffar.
-
Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd
I lagrådsremissen föreslås ändringar i skollagen (2010:800) med syfte att utveckla och tydliggöra förutsättningarna för så kallade resursskolor, det vill säga skolor som begränsar sitt mottagande till elever i behov av särskilt stöd.
-
Mer jämlik elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning
Hur man mår och hur man presterar i skolan är tätt sammanlänkat och därför är skolans arbete med elevhälsa viktigt. Av den anledningen har regeringen beslutat om en lagrådsremiss med förslag som ska stärka elevhälsan. I lagrådsremissen föreslås även insatser för en stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning.
-
Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning
I denna lagrådsremiss lämnar regeringen förslag till ändringar i skollagen (2010:800) som syftar till att stärka elevhälsan och utbildningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning.
-
Skolans arbete med trygghet och studiero
I denna lagrådsremiss föreslås ändringar i skollagen (2010:800) som syftar till ökad trygghet och studiero i skolan och i förlängningen högre kunskapsresultat.
-
Pressträff med Lina Axelsson Kihlblom den 18 februari 2022
I dag fredag den 18 februari håller skolminister Lina Axelsson Kihlblom en pressträff om regeringens förslag på lagändringar för att stärka skolans arbete med trygghet och studiero.
-
Regeringen vill stärka arbetet med trygghet och studiero i skolan
I en lagrådsremiss föreslår regeringen flera lagändringar för att stärka skolans arbete med trygghet och studiero. Bland annat föreslås tydligare befogenheter för skolans personal att ingripa när situationen kräver det, ökade möjligheter för rektorer att omplacera eller stänga av elever, en huvudregel om förbud mot mobiltelefoner på lektionstid och möjlighet för rektorn att införa mobilfria skoldagar.
-
Regeringen föreslår ändringar i skollagen för ett mer rättvist skolval
I en lagrådsremiss föreslår regeringen reglerade urvalsgrunder för förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Därtill föreslås tydligare villkor för nyetablering av fristående skolor. Syftet är att stärka elevers rätt till en likvärdig utbildning och att minska skolsegregationen.
-
Ett mer likvärdigt skolval
I denna lagrådsremiss föreslås ändringar i skollagen (2010:800) om urvalsgrunder för förskoleklass, grundskola och grundsärskola för ett mer rättvist skolval. Dessutom föreslås förtydliganden av bestämmelserna om villkor för nyetablering av fristående skolor. Förslagen i lagrådsremissen syftar till att öka likvärdigheten i skolan och minska skolsegregationen.
-
Pressträff med Lina Axelsson Kihlblom den 17 februari 2022
I dag torsdag den 17 februari håller skolminister Lina Axelsson Kihlblom en pressträff om regeringens förslag på lagändringar för ett mer likvärdigt och rättvist skolval.
-
Stärkt partnerskap mellan EU och Afrikanska unionen
Stats- och regeringscheferna för EU och Afrikanska unionen, AU, träffas i Bryssel den 17-18 februari. Det är sjätte gången EU:s och AU:s ledare möts. Avsikten är att lägga en grund för ett förnyat och fördjupat partnerskap mellan de två unionerna. Ledarna väntas anta en gemensam deklaration om förstärkt samarbete inom en rad områden. Statsminister Magdalena Andersson företräder Sverige.
-
Ökad likvärdighet för skolhuvudmän
I denna lagrådsremiss föreslås ändringar i skollagen (2010:800) som syftar dels till att systemet för kommuners beslut om bidrag till enskilda huvudmän inom skolväsendet ska bli tydligare, mer transparent och rättssäkert, dels till att öka likvärdigheten mellan kommunala och enskilda huvudmän samtidigt som principen om lika villkor upprätthålls. Ändringarna bedöms öka möjligheten att ge alla barn och elever tillgång till god och likvärdig utbildning oavsett huvudman.
-
Yrkesutbildning i fokus när ministrar träffar LO
I dag, torsdag den 10 februari, träffar utbildningsminister Anna Ekström och skolminister Lina Axelsson Kihlblom representanter för LO för ett digitalt samtal om regeringens arbete för att möta de stora behoven av gymnasialt yrkesutbildade.
-
Tydligare och mer likvärdig resursfördelning till skolor
Skattepengar ska gå till skolan. Kommuner har till skillnad från fristående skolor ett lagstadgat ansvar att anordna utbildning för kommunernas elever. Fristående skolor ska därför inte ges ersättning för ett ansvar som de inte har. Det föreslår regeringen i en lagrådsremiss som syftar till att öka likvärdigheten mellan kommunala och enskilda huvudmän samtidigt som principen om lika villkor upprätthålls.
-
Skärpta regler för konfessionella inslag i skolan
Alla skolor ska fokusera på kunskap och bildning och eleverna ska ha reella möjligheter att välja om de vill delta i konfessionella inslag eller inte. Samhället ska ha demokratisk kontroll över skolområdet och nu föreslår regeringen i en lagrådsremiss tydligare krav och skärpta regler för konfessionella förskolor, skolor och fritidshem.
-
Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning
I denna lagrådsremiss lämnas förslag till ändringar i skollagen (2010:800) som syftar till att öka kontrollen av konfessionella inslag i skolväsendet. En informationsskyldighet föreslås införas för huvudmän till vårdnadshavare och elever om konfessionella inslag. Det föreslås vidare en huvudregel om att konfessionella inslag ska vara skilda från övriga aktiviteter inom utbildningen, i syfte att eleverna ska ha reella möjligheter att välja om de vill delta i sådana inslag eller inte.
-
Digital pressträff med Lina Axelsson Kihlblom om konfessionella inslag i skolan
I dag, fredag den 4 februari, håller skolminister Lina Axelsson Kihlblom en digital pressträff om regeringens lagförslag för starkare demokratisk kontroll gällande konfessionella inslag på skolområdet.
-
Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram, Prop. 2021/22:94
I propositionen föreslår regeringen att alla nationella yrkesprogram i gymnasieskolan ska innehålla det som krävs för att eleverna ska uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå. För att det ska vara möjligt utan att minska yrkesförberedelsen ska också programmens omfattning utökas, både vad gäller gymnasiepoäng och garanterad undervisningstid. Det ska dock vara möjligt att välja bort grundläggande behörighet.
-
Dimensionering av gymnasial utbildning ska förbättra kompetensförsörjningen
Arbetsmarknadens behov ska få betydelse när utbildningsinriktningar och antal platser inom gymnasial utbildning dimensioneras. Nu föreslår regeringen lagändringar som ska underlätta ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden och förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv.
-
Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning
Lagrådsremissen innehåller förslag som syftar till att underlätta ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden och att förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv.