Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck

Utredningen föreslår att det införs en ny straffbestämmelse om barnfridsbrott i fjärde kapitlet brottsbalken. Den nya bestämmelsen innebär ett särskilt straffansvar för den som begår en brottslig gärning mot en närstående person och gärningen bevittnas av ett barn, om gärningen är ägnad att skada tryggheten eller tilliten hos barnet i förhållande till någon av dessa personer.

Uppdraget utvidgas och utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 19 december 2019.

Här kan du ta del av de remissvar som inkommit till Justitiedepartementet för betänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet, SOU 2018:69. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket och Socialstyrelsen att ta fram en plan för utökad samverkan för att förbättra upptäckt av våld i nära relationer m.m. Arbetet ska samordnas av Socialstyrelsen.

Regeringen ger Kriminalvården i uppdrag att ytterligare utveckla myndighetens återfallsförebyggande arbete för personer dömda för våldsbrott mot närstående. Kriminalvården ska även utreda förutsättningarna för att inom ramen för myndighetens verksamhet bedriva återfallsförebyggande arbete för personer dömda för hedersrelaterade brott.

Slutbetänkande av Utredningen om starkare skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv.

I propositionen föreslår regeringen skärpta regler för erkännande av utländska barnäktenskap.

Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 31 maj 2019.

Regeringen ger länsstyrelserna i uppdrag att inom sina respektive län stödja genomförande och uppföljning av regeringens nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor 2017−2026 (Makt, mål och myndighet − feministisk politik för en jämställd framtid, skr. 2016/17:10).

Regeringen ger Linköpings universitet i uppdrag att genomföra utbildningsinsatser om hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttrycksformer barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning för landets barnahusverksamheter.

Regeringen uppdrar åt Jämställdhetsmyndigheten att inventera effektiva arbetssätt för attitydförändring och beteendeförändring gällande könsstympning av flickor och kvinnor och sprida dessa till relevanta aktörer.

En särskild utredare ska med utgångspunkt i barnets rätt att skyddas från våld och andra brottsliga handlingar överväga ett utökat straffrättsligt skydd för de barn som bevittnar brott som begås av och mot närstående. Utredaren ska vid sidan av det uppdraget också överväga ett straffrättsligt ansvar för uppmaning eller annan psykisk påverkan att begå självmord.

I lagrådsremissen föreslår regeringen skärpta regler för erkännande av utländska barnäktenskap.

Här kan du ta del av de remissvar som kommit till Kulturdepartementet på SOU 2018:18 Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Regeringen föreslår ändringar i lagen om utredningar avseende vissa dödsfall. Ändringarna eftersträvar att utredningsverksamheten ska bli mer effektiv och ändamålsenlig. Meningen med utredningsverksamheten är att regeringen ska få underlag till beslut om åtgärder. Målet för dessa åtgärder är att förebygga att barn far illa eller att vuxna utsätts bland annat för våld av exempelvis en närstående.

Propositionen innehåller förslag till ändringar i skollagen (2010:800).

En särskild utredare ska se över demokrativillkoren i statsbidragsförordningar och tillämpningen av dessa villkor. Syftet med översynen är att säkerställa att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Uppdraget ska redovisas senast den 20 juni 2019.

En särskild utredare redovisar i slutbetänkandet SOU 2018:18 förslag för stöd till trossamfund. Syftet med betänkandet är att säkerställa att stödet på bästa sätt är anpassat till nutida och framtida behov. Utredningen anser bland annat att religionsfriheten ska ses som det huvudsakliga motivet för staten att stödja trossamfunden och att alla trossamfund ska ha likartade förutsättningar för sin religiösa verksamhet.

Regeringen har tillsatt en särskild utredare som ska analysera regelverket för konfessionella inslag i skolväsendet. Baserat på analysen ska utredningen undersöka om det finns behov av att ändra bestämmelserna i skollagen (2010:800) om konfessionella inslag i utbildningen.