Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Kosovo

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Kosovo samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Kosovo är en republik och parlamentarisk demokrati med regelbundna val. Respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer garanteras i grundlag och lagstiftning. Ett svagt rättsväsende, bristande resurser och kapacitet inom den offentliga förvaltningen, fattigdom, korruption och otillräcklig politisk vilja bidrar dock till att efterlevnaden brister på flera områden.

Det senaste parlamentsvalet hölls den 14 februari 2021. Enligt EU:s valobservationsmission var valet välorganiserat, transparent och genomfördes i genuin konkurrens mellan partierna. Samtidigt noterades att långvariga brister inte åtgärdats och att delar av valsystemet behöver reformeras. Parlamentet präglas av polarisering och obstruktion, bland annat genom att parlamentsledamöter låter bli att delta, vilket hämmar lagstiftnings- och reformarbetet i landet. Kosovo är ett potentiellt kandidatland till EU.

Andelen avgjorda rättsfall har ökat de senaste åren, men utdragna och ineffektiva processer är fortfarande vanliga. Allmänhetens förtroende för rättsväsendet är lågt. Domstolar och åklagare utsätts för politiska påtryckningar, och rättssystemet lider brist på kvalificerad personal och ekonomiska resurser.

Yttrandefrihet och pressfrihet garanteras i lag och respekteras i allmänhet. Hot, trakasserier och våld mot journalister förekommer dock i ökande omfattning, enligt Kosovos journalistförbund. Det civila samhället kan verka fritt och är väl etablerat, men saknar ofta kapacitet och resurser.

Kvinnor har enligt lag samma rättsliga status som män, men det förekommer diskriminering på många områden, exempelvis vad gäller fördelning av arv, ägande av fastigheter och i arbetslivet. Våld i nära relationer är ett omfattande problem.

Personer som tillhör minoritetsgrupperna romer, ashkalier och egyptier, och personer med funktionsnedsättning, utsätts enligt människorättsorganisationer för diskriminering och har sämre tillgång till utbildning, arbete, hälsovård och bostäder än övriga befolkningen.
Arbetstagare har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar, men dessa är dock i praktiken svaga, i synnerhet inom privat sektor.

En viss positiv utveckling kan skönjas i attityderna mot hbtqi-personer och 2021 anordnades för femte gången en Pridevecka och en Prideparad i huvudstaden Pristina. Konservativa attityder i samhället leder dock fortsatt till att hbtqi-personer i hög utsträckning håller sin sexuella läggning eller könsidentitet hemlig för att undvika diskriminering, negativa reaktioner, hot eller våld.

Kosovo är ett av Europas fattigaste länder. Enligt Världsbanken lever 18 procent av medborgarna i fattigdom. Var fjärde kosovan är arbetslös, och medelinkomsten är låg. De offentliga sociala skyddsnäten är svaga och det finns brister i tillgången till vård och utbildning.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.