Hoppa till huvudinnehåll
Rapport från Utrikesdepartementet

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Jordanien

Publicerad

Här följer en sammanfattning av rapporten om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Jordanien samt en länk till rapporten i sin helhet.

Ladda ner:

Situationen för de mänskliga rättigheterna i Jordanien går i viss mån i negativ riktning. Självcensur bland medier förekommer och utrymmet för civilsamhället är krympande. Domstolsväsendet har dock stärkts något och tilltron till rättssäkerheten är relativt god, men korruptionen uppfattas som omfattande.

Jordanien är en monarki där makten utgår från kungen. Relativt fria val hålls till parlamentet, som dock i allt väsentligt fungerar som ett forum för debatt och klientelism, snarare än för politiskt beslutsfattande. Kungahusets uttalade ambitioner sedan många år är att reformera landet i demokratisk riktning med en stärkt rättsstat och försvar av de mänskliga rättigheterna. Dessa målsättningar har hittills endast uppfyllts i begränsad omfattning.

Konflikter i Jordaniens närområde påverkar landets inrikespolitiska utveckling. Jordanien har sedan 2012 tagit emot närmare 700 000 syriska flyktingar och tidigare hundratusentals från Irak samt tiotusentals från Libyen och Jemen. Den turbulenta regionala situationen har föranlett jordanska myndigheter att prioritera säkerhet och stabilitet, ofta på bekostnad av de mänskliga rättigheterna. Inskränkningar har på senare år varit mest omfattande vad gäller yttrande- och åsiktsfrihet. Flera journalister har åtalats och fängslats under landets antiterrorismlagstiftning. Även föreningsverksamhet har försvårats genom myndigheternas ökade kontroll. Säkerhetstjänsterna har omfattande befogenheter som används på ett subtilt och stundtals brutalt sätt. Armén och polisen tillhör de institutioner i samhället som enligt oberoende opinionsmätningar har högst förtroende bland folket.

Regeringen har svårt att garantera sociala och ekonomiska rättigheter. Jordaniens ekonomiska utveckling har varit svag de senaste tio åren med sjunkande bruttonationalprodukt, räknat per invånare. Samhällstjänster som tillhandahålls inkluderar bland annat fri skolgång och starkt subventionerad sjukvård, men djupa sociala klyftor hindrar en stor del av landets invånare att åtnjuta en rad rättigheter.

Kvinnor är kraftigt underrepresenterade i ekonomin, politiken och i det offentliga livet. Trots ett antal lagändringar de senaste två åren kvarstår tydlig diskriminering av kvinnor inom straff- och familjerätten. Jordanien bibehåller reservationer mot två artiklar i FN:s konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW). Sexuellt och könsbaserat våld är vanligt förekommande. Barns möjlighet att åtnjuta sina rättigheter är beroende av en rad olika faktorer inklusive kön, medborgarskap, socioekonomisk bakgrund och flyktingstatus. Utbildningssystemet har kritiserats för dess låga standard och bristande förmåga att utveckla kritiskt och innovativt tänkande.

Det jordanska samhället har en negativ syn på hbtq-personer. Frågor som rör hbtq-personers rättigheter är starkt tabubelagda och accepteras inte i den offentliga debatten.

Den humanitära krisen inom landets gränser innebär att flyktingar är särskilt utsatta. Den jordanska regeringen har gjort betydande ansträngningar att ta emot flyktingar som sökt sig till landet. Kapaciteten att tillgodose alla flyktingars behov och att skydda de mänskliga rättigheterna är dock begränsad och i hög grad beroende av internationellt stöd. Samtidigt har mottagandet medfört en mycket ansträngd social situation för landet. I juni 2016 stängdes Jordaniens gräns till Syrien och inga skyddsbehövande eller krigsskadade släpptes längre in i landet. Gränsövergången vid Ramtha öppnades igen i oktober 2018 i syfte att återuppta handelsutbytet, men inte för att ta emot ytterligare syriska flyktingar. Regeringen har de facto accepterat att de flyktingar som befinner sig i Jordanien kommer att vara kvar under en oöverskådlig tid.

Kontakt

Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD FMR), Utrikesdepartementet, via registrator

Mänskliga rättigheter i världen

Rapporten är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Den kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.

Laddar...