Innehållet publicerades under perioden 9 juli 2021 och 30 november 2021

Statsråd på denna sida som har bytt ansvarsområde

Mellan den 21 januari 2019 och den 30 november 2021 var han inrikesminister.

Mellan den 3 oktober 2014 och den 21 januari 2019 var han närings- och innovationsminister. 

Statsråd på denna sida som har bytt ansvarsområde

Mellan den 21 januari 2019 och den 30 november 2021 var han inrikesminister.

Mellan den 3 oktober 2014 och den 21 januari 2019 var han närings- och innovationsminister. 

Pressmeddelande från Justitiedepartementet

En omfattande förstärkning av hela rättsväsendet

Publicerad

Offensiven för att bekämpa kriminaliteten och öka tryggheten i Sverige fortsätter. I budgetpropositionen för 2022 föreslår regeringen kraftfulla satsningar på de brottsbekämpande myndigheterna, omfattande straffskärpningar och investeringar i det brottsförebyggande arbetet för att barn och unga inte ska dras in i kriminella miljöer. Totalt handlar det om tillskott på över 2,5 miljarder kronor för 2022.

Ladda ner:

– Genom dessa historiska sats­ningar fort­sätter vi förstärk­ningen av hela rätts­kedjan. Det handlar om skärpta straff, bättre verktyg i brotts­bekämp­ningen och en fortsatt utbyggnad av Kriminal­vården. Sats­ningen inne­håller också före­byggande insatser för att förhindra att unga människor dras in i krimi­nalitet och en förstärk­ning av avhoppar­verk­samheten, säger justitie­minister Morgan Johansson.

– Utöver finansiering av Polis­myndig­hetens fortsatta utbyggnad mot 10 000 fler anställda föreslår vi ett kraft­fullt Teknik­paket som bland annat beräknas motsvara kostnaderna för en fyr­dubb­ling av antalet kameror, möjlig­göra ökad använd­ning av hemliga tvångs­medel och en särskild satsning på Natio­nellt forensiskt centrum för att snabbare bevis­säkra genom exempel­vis DNA och it. Även Säker­hets­polisens opera­tiva förmåga ska vara fortsatt hög för att möta ett breddat och mer komplext säker­hets­hot mot Sverige, säger inrikes­minister Mikael Damberg.

Brottsbekämpande myndig­heters förmåga vässas

Regeringen fort­sätter den historiska utbygg­naden av Polis­myndig­heten. Från 2016 till och med 2024 ska antalet polis­anställda ha ökat med 10 000. Vid halvårs­skiftet 2021 hade antalet anställda ökat med mer än 7 000. Utbyggnaden av polis­utbild­ningen ger ett ökat inflöde av nya poliser. Polismyndigheten har redan tilldelats 1 650 miljoner kronor för tillväxten 2022.

Pressmeddelande: Ökning av Polismyndighetens anslag 

När polisen får mer resurser ökar trycket också i det övriga rätts­väsendet. För att förstärka de brotts­bekäm­pande myndig­heternas för­måga att möta det ökade inflödet av grova och svår­utredda brott föreslår regeringen sats­ningar på Åklagar­myndig­heten, Eko­brotts­myndig­heten, Rätts­medicinal­verket och Tull­verket. Även Sveriges Dom­stolars kapa­citet föreslås stärkas. Förslaget kommer att bidra till en rätts­säker och effektiv rättskedja.

De stora till­skotten till de brotts­bekäm­pande myndig­heterna gör det extra viktigt att verk­sam­heterna bedrivs effektivt och att myndig­heterna hus­hållar väl med statens medel.

Miljoner kr 2021 2022 2023 2024 Perm/
slutår
Polis­myndigheten: 10 000 fler polis­anställda till 2024 och ökad teknisk förmåga m.m. 500 500* 2 305 2 305 perm
Säkerhets­polisen: Operativ förmåga och säkerhets­höjande åtgärder 63 63 63 perm
Tullverkets förvalt­nings­anslag 70 85 100 perm
Åklagar­myndigheten 186 198 224 perm
Ekobrotts­myndigheten 105 142 167 perm
Sveriges Domstolar 135 335 535 perm
Rätts­medicinal­verket 36 50 50 perm
Kust­bevakningen 10 10 10 perm
SOS Alarm 20 2022

* Teknikpaket 400 miljoner kr fr.o.m. 2022. 100 miljoner kr för pandemirelaterade merkostnader. Gäller bara 2022.

Regeringen föreslår ett helt nytt Teknik­paket. Medlen ska bland annat användas till att utveckla Polis­myndig­hetens förmåga att läsa av kriminellas krypterade kommunikation och förstärka kapaciteten inom Nationellt forensiskt centrum (NFC) för att snabbare än i dag kunna hantera digitala bevis och DNA. Satsningen innebär också fler kameror vilka blir allt viktigare för digital bevis­säkring och som trygghets­skapande instrument i den polisiära verk­samheten.

Förstärkta förebyggande åtgärder

Om brotts­ligheten ska minska och tryggheten öka, så räcker det inte med att bekämpa brotten – brottens orsaker måste också bekämpas. Det är angeläget att kommu­nerna bedriver ett effektivt brotts­före­byggande arbete i sam­verkan med lokala rätts­vårdande aktörer. Regeringen bereder därför förslag om att införa en ny lag som ger kommu­nerna ett ansvar att arbeta brotts­före­byggande och avsätter i höst­budgeten medel som kommu­nerna från och med 2023 kan ansöka om för att genomföra brotts­före­byggande åtgärder.

Kommuner mot brott, SOU 2021:49

Det finns ett stort behov hos kommu­nerna att kunna placera ungdomar på särskilda ungdoms­hem enligt lagen med särskilda bestäm­melser om vård av unga (LVU) och social­tjänst­lagen. Regeringen föreslår en subvention som ska göra det möjligt för Social­tjänsten att genom­föra lämpliga insatser för att förhindra fortsatt kriminalitet och bidra till att de ung­domar som är i behov av vård kan beredas sådan vid Statens institutions­styrelses (SiS) olika hem. För att SiS långsiktigt ska kunna fullfölja arbetet med att höja kompe­tensen, kvaliteten, säkerheten och rätts­säkerheten i verk­samheten föreslår regeringen att anslaget ökas.

Regeringens satsningar handlar också om att förmå fler att lämna det krimi­nella livet med satsningar på avhoppar­verksamhet och Sluta skjut-modellen. Social­styrelsen får ett särskilt uppdrag att ta fram stöd för tillämp­ningen av LVU med fokus på heders­problematik och kriminalitet.

Miljoner kr 2021 2022 2023 2024 Perm/
slutår
Subvention LVU-placering vid SiS 484 2022
Vålds­preventiv förstärkning SiS 100 140 140 perm
Avhoppar­­verksamhet 15 15 15 perm
Brotts­­före­­byggande rådet: Sluta skjut 10 12 0 2023
Kommuner mot brott (SOU 2021:49): Stöd till kommuner, m.m 3 40 73 perm
Kommuner mot brott (SOU 2021:49): Uppdrag till Brå 4 2022
Kommuner mot brott (SOU 2021:49): Kommunerna lagstadgas ansvar 109 219 perm
Uppdrag till Social­­styrelsen om att ta fram stöd för tillämp­­ningen av LVU med särskild fokus på heders­­problematik och kriminalitet 2 2022

Ytterligare straffskärpningar och utbyggnad av Kriminalvården

Regeringen bereder just nu den så kallade gäng­brotts­utred­ningens förslag, med några av de mest omfattande straff­skärp­ningarna någonsin för gäng­relaterad brottslighet. Brott med kopp­lingar till kriminella nätverk är ofta särskilt svåra att utreda. En anledning till det är den utbredda tystnads­kultur som finns i de kriminella nätverken och i brotts­utsatta bostads­områden. Utred­ningen om en stärkt rätts­process och en ökad lagföring har lämnat lagförslag som syftar till att bryta tystnads­kulturen.

Även Heders­brotts­utred­ningens förslag om ett särskilt heders­brott är på gång. Regeringen bereder vidare förslag från 2020 års sexual­brottsutred­ning. Utred­ningen föreslår bland annat att straff­skalorna för ett flertal sexual­brott ska skärpas.

Skärpta straff för brott i kriminella nätverk, SOU 2021:68

En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring, SOU 2021:35

Ett särskilt hedersbrott, SOU 2020:57

De många straff­skärpningar som regeringen genom­fört de senaste åren har bidragit till att belägg­ningen i både häkte och anstalt har ökat. Regeringen föreslår därför ytter­ligare medel för att finansiera en fortsatt utbyggnad av Kriminal­vården och för att myndigheten ska kunna upprätt­hålla kvalitet, effektivitet och en god säkerhet inom verk­samheten.

Miljoner kr 2021 2022 2023 2024 Perm/
slutår
Ett särskilt hedersbrott 18 18 18 perm
Gängbrotts­utredningen 104 474 perm
Utredningen om en stärkt rätts­process och en ökad lagföring 19 19 19 perm
Kriminal­vården 150 800 1 200 1 400 perm

Satsningar för stärkt rättssäkerhet

Att stärka rätten till skade­stånd för brottsoffer är viktigt för att stärka brotts­offers ställning och minska skade­verk­ningarna av brott. Regeringen föreslår därför att Brotts­offer­myndig­hetens ersättnings­anslag ökas med 20 miljoner kronor årligen från och med 2023. Anslaget föreslås minskas med 1 miljon kronor 2022 medan Krono­fogde­myndig­hetens anslag ökas med motsvarande belopp för att finansiera föränd­ringar till följd av de planerade förslagen.

Regeringen föreslår även ytter­ligare medel till Inte­gritets­skydds­myndig­heten för att möta de höga kraven på harmoni­sering i arbetet med GDPR. Polis­myndig­heten har fått nya verktyg när det kommer till att använda hemliga tvångs­medel och därför förstärks även Säkerhets- och integritets­skydds­nämnden för att kunna möta upp och granska den utökade använd­ningen av hemliga tvångs­medel.

Miljoner kr 2021 2022 2023 2024 Perm/
slutår
Integritetsskyddsmyndigheten 10 14 14 perm
Stärkt rätt till skade­stånd för brottsoffer -1 20 20 perm
Stärkt rätt till skade­stånd för brottsoffer – Krono­fogde­myndig­heten 1 2022
Säkerhets- och integritets­skydds­nämnden 3 3 3 perm

Övrigt

Inom Justitie­departe­mentets område sker en besparing genom Migrations­verkets arbete för att bli en mer effektiv och mindre myndighet. Regeringen bedömer mot bakgrund av detta att anslaget kan minskas med 50 miljoner kronor 2022, med 150 miljoner kronor 2023 och med 200 miljoner kronor 2024.

Presskontakt

Sofie Rudh
Pressekreterare hos justitie- och inrikesminister Morgan Johansson och pressamordnare på Justitiedepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 072-545 74 21
e-post till Sofie Rudh
Mirjam Kontio
Pressekreterare hos inrikesminister Mikael Damberg
Telefon (växel) 08-405 10 00

Statsråd på denna sida som har bytt ansvarsområde

Mellan den 21 januari 2019 och den 30 november 2021 var han inrikesminister.

Mellan den 3 oktober 2014 och den 21 januari 2019 var han närings- och innovationsminister. 

Statsråd på denna sida som har bytt ansvarsområde

Mellan den 21 januari 2019 och den 30 november 2021 var han inrikesminister.

Mellan den 3 oktober 2014 och den 21 januari 2019 var han närings- och innovationsminister.