Innehållet publicerades under perioden 21 januari 2019 och 8 juli 2021.

Pressmeddelande från Justitiedepartementet

Utökade möjlig­heter att använda hemliga tvångs­medel

Publicerad

Regeringen har fattat beslut om att till­sätta en utredning för att se över delar av lagstift­ningen om hemliga tvångs­medel, där syftet är att utöka möjlig­heterna att använda hemlig avlyssning och över­vakning av elektronisk kommu­nikation, hemlig kamera­övervakning och hemlig rums­avlyssning.

Ladda ner:

Arkiverade filmer finns hos Riksarkivet

Här fanns tidigare en eller flera filmer publicerade. Filmer sparas vanligtvis i sex månader på regeringen.se. Därefter arkiveras de hos Riksarkivet. Om du vill se filmen vänligen vänd dig till Riksarkivet. Filmer som producerats efter januari 2019 finns också tillgängliga på Regeringskansliets Youtubekanal.

– Användningen av hemliga tvångs­medel är central i brotts­bekämp­ningen av de krimi­nella miljöerna, speciellt vid allvarliga brott så som narkotika­brott, narkotika­smuggling och vålds­brott. Nu tar regeringen initiativ till att ge de brotts­bekämpande myndig­heterna ökade möjlig­heter att använda dessa viktiga verktyg, säger inrikes­minister Mikael Damberg.

Dir. 2020:104 Utökade möjlig­heter att använda hemliga tvångs­medel

Utredningen som nu tillsätts är en del av regeringens 34-punkts­program mot gäng­kriminalitet och omfattar ett stort antal frågor kopplade till de hemliga tvångs­medlen. Bland annat ska utred­ningen se över om det ska bli möjligt att lägga ihop det förväntade straffet av flera brott som en person misstänks för så att hemlig avlyss­ning av elektronisk kommu­nikation, hemlig kamera­övervakning och hemlig rums­avlyssning ska bli möjliga att använda i större omfatt­ning än i dag. I dag bedömer man endast det förväntade straffet av ett brott när beslut fattas om användning av de hemliga tvångs­medlen.

Det finns vissa brott som är särskilt svår­utredda eftersom de ofta begås i tystnads­kultur där personer inte vill eller vågar berätta om vad som hänt. Utred­ningen ska därför se över hemlig avlyss­ning av elektronisk kommuni­kation och hemlig övervakning av elektronisk kommuni­kation alltid ska få användas vid miss­tankar om utpress­ning, övergrepp i rättssak, mened och skyddande av brottsling. Utred­ningen kommer även ta ställning till om besluts­fattandet om hemlig rums­avlyssning ska effektivi­seras genom att åklagare ska få möjlig­het att fatta tillfälliga beslut i avvaktan på att domstol prövar frågan.

– Den här utred­ningen ska skapa nya möjligheter att komma åt och bekämpa de krimi­nella gängen, säger inrikes­minister Mikael Damberg.

Till utredare utses Barbro Thorblad, f.d. general­direktör för Domstols­verket. Utrednings­tiden är 1,5 år och kommer att redo­visas senast den 14 april 2022.

Presskontakt

Per Strängberg
Pressekreterare hos inrikesminister Mikael Damberg
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-093 90 56
e-post till Per Strängberg