Innehållet publicerades under perioden 21 januari 2019 och 8 juli 2021.

Informationsmaterial från Arbetsmarknadsdepartementet

Nu tas nästa steg mot genomförandet av Januariavtalet med flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden

Publicerad

Bakgrund

I januariavtalet har Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna kommit överens om att arbetsrätten ska moderniseras och anpassas efter dagens arbetsmarknad samtidigt som en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls. Arbetsrätten ska ge företagen flexibilitet och skydda den enskilde arbetstagaren mot godtyckliga uppsägningar. I januariavtalet är partierna även överens om att ifall parterna når en överenskommelse om hur LAS ska reformeras på ett sätt som ger ökad flexibilitet ska regeringen istället lägga förslag i linje med parternas överenskommelse.

Svenskt Näringsliv, Förhandlings- och samverkansrådet PTK, Industrifacket Metall och Svenska Kommunalarbetareförbundet har träffat en partsöverenskommelse om trygghet, omställning och anställningsskydd.

Parternas avsikt har varit att ta ett helhetsgrepp om faktorer som tillsammans kan skapa flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden. De har gemensamt begärt att regeringen föreslår lagändringar så att arbetsmarknaden kan reformeras i enlighet med partsöverenskommelsen.

Partsöverenskommelsen innehåller bl.a. förslag till ändringar i lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS), samt införande av ett nytt och parallellt offentligt studiestöd och ett nytt offentligt omställningsstöd till arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtal. De tre delarna kompletterar varandra och utgör en helhet.

Regeringskansliet tillsatte den 11 januari 2021 tre interna bokstavs­utredningar med uppgift att lämna förslag till lagändringar så att arbetsmarknaden ska kunna reformeras enligt partsöverenskommelsen. Förslagen, som avses remitteras inom kort, redovisas övergripande nedan.

Arbetsrätten reformeras

Uppsägning från arbetsgivarens sida

En uppsägning från arbetsgivaren ska grunda sig på sakliga skäl. Sakliga skäl kan vara arbetsbrist, eller förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen. Det övergripande syftet är att för såväl arbetsgivare som arbetstagare öka förutsebarheten med avseende på bedömningen av om det föreligger tillräckliga skäl för uppsägning eller ej.

När det gäller lagtextens lydelse ersätts begreppet saklig grund med sakliga skäl. När det gäller uppsägning på grund av arbetsbrist ska någon ändring i sak inte ske.

Frågan om det finns personliga skäl för uppsägning ska avgöras med utgångspunkt från om arbetstagaren utifrån en helhetsbedömning enligt nuvarande rättspraxis gjort sig skyldig till ett tillräckligt allvarligt brott mot anställningsavtalet, samt om den anställde insett eller bort inse detta. Förtydliganden görs i förarbetena om vilka omständigheter som ska beaktas i helhetsbedömningen, enligt nedan.

När en arbetstagare brutit mot sina förpliktelser enligt anställningsavtal på ett så kvalificerat sätt att skäl för uppsägning föreligger så ska det inte göras någon vägning mot arbetstagarens personliga intresse av att behålla anställningen och det ska inte heller göras någon prognos med avseende på hur arbetstagaren i framtiden kan tänkas komma att bete sig.

Dagens krav på att arbetsgivare vidtar mindre ingripande åtgärder innan uppsägning kvarstår. Som utgångspunkt ska arbetsgivare dock anses ha uppfyllt sin omplaceringsskyldighet, genom ett erbjudande om omplacering. Om arbetstagare fortsatt väsentligen åsidosätter sina åligganden, behöver ytterligare omplacering normalt inte erbjudas. 

Reglerna om sakliga skäl för uppsägning ska vara dispositiva, så att avvikelser bara får ske enligt kollektivavtal där arbetstagarsidan har företrätts av en sammanslutning av arbetstagarorganisationer enligt 6 § tredje stycket MBL, dvs. huvudorganisationer och förhandlingskarteller. För statligt anställda blir reglerna om sakliga skäl för uppsägning inte dispositiva då grundläggande bestämmelser om statligt anställdas rättsställning ska meddelas i lag.

Turordning vid uppsägning

Vid uppsägning pga. arbetsbrist föreslås arbetsgivare kunna undanta tre arbetstagare som har särskild betydelse för den fortsatta verksamheten. Detta ska till skillnad från dagens undantag gälla alla företag, oavsett antal anställda. För ett nytt sådant undantag från turordningsreglerna ska det behöva gå minst tre månader.

Avvikelser från turordningsreglerna ska kunna göras genom kollektivavtal.

Tvister om ogiltigförklaring

En anställning upphör vid uppsägningstidens slut, även om den är tvistig. Anställningen kommer därmed inte som idag att bestå under tvistens gång och arbetsgivaren behöver därmed inte betala lön under en pågående tvist om uppsägning. Om en domstol ogiltigförklarar uppsägningen ska lön utgå för tid som tvisten pågått.

Eftersom anställningen inte kan bestå under en tvist bedöms en höjning av skadestånden för felaktiga uppsägningar och avskedanden behöva ske.

Den som tvistar om giltigheten av en uppsägning ska inte kunna stängas av från rätten till arbetslöshetsersättning. Det ska inte heller kunna ske för den vars arbete har upphört genom en överenskommelse sedan arbetsgivaren tagit initiativ till att skilja arbetstagaren från arbetet. 

Omreglering till lägre sysselsättningsgrad (s.k. hyvling)

När arbetsgivare omorganiserar en driftsenhet så att arbetstagare vars arbetsuppgifter är lika ska erbjudas lägre sysselsättningsgrad, ska arbetsgivaren iaktta särskilda turordningsregler.

Vid erbjudande om omreglerad sysselsättningsgrad ska arbetstagare ha rätt till omställningstid, som ska vara lika lång som den uppsägningstid som skulle ha gällt dock max tre månader. Arbetstagare bibehåller tidigare sysselsättningsgrad och anställningsförmåner under omställningstiden.

Avvikelser från turordningsreglerna och om omställningstid ska kunna göras genom kollektivavtal.

Tidsbegränsade anställningar

Anställningsformen allmän visstidsanställning ersätts med den nya anställningsformen särskild visstidsanställning. Reglerna för särskild visstidsanställning medför att anställningen snabbare än enligt dagens regelverk övergår till en tillsvidareanställning. Övergång sker när arbetstagaren har varit anställd i särskild visstidsanställning i sammanlagt mer än tolv månader under en femårsperiod eller under en period då arbetstagaren har haft tidsbegränsade anställningar i form av särskild visstidsanställning, vikariat eller säsongsarbete och anställningarna följt på varandra. Arbetstagare som haft särskild visstidsanställning mer än nio månader under de senaste tre åren ska ha företrädesrätt till återanställning i ny särskild visstidsanställning. För arbetstagare som har haft tre eller flera särskilda visstidsanställningar under en och samma månad, ska tiden mellan anställningarna räknas som anställningstid. Arbetsgivare får inte anställa på vikariat i syfte att kringgå denna regel. En arbetsgivare som bryter mot denna regel ska bli skyldig att betala allmänt skadestånd.

Arbetsgivare ska i samband med anställningen skriftligen upplysa arbetstagare om en anställning är en särskild visstidsanställning.

Avvikelser ska kunna göras genom kollektivavtal.

Heltid som norm

Heltidsanställning ska vara huvudregel, om inget annat avtalas. Arbetstagare ska ha rätt till en skriftlig förklaring om en anställning inte omfattar heltid.

Uthyrning av arbetstagare

Anställda hos bemanningsföretag som, i minst 24 månader under en period om 36 månader, varit placerad på samma driftsenhet hos ett kundföretag ska erbjudas tillsvidareanställning hos kundföretaget. Om erbjudandet accepteras upphör anställningen hos bemanningsföretaget. Kundföretaget kan som alternativ erbjuda arbetstagaren en ersättning motsvarande två månadslöner.

Reglerna ska vara dispositiva på samma sätt som reglerna om sakliga skäl för uppsägning i LAS.

 

Ett nytt offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd

Arbetstagare som omfattas av kollektivavtal har i dag i många fall möjlighet att genom omställningsorganisationer kvalificera sig för omställningsstöd som finansieras av arbetsgivaren. Arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtal har inte denna möjlighet, vilket skapar en obalans i arbetstagarnas förutsättningar att ställa om och att utveckla sin kompetens.

För att fler arbetstagare på arbetsmarknaden ska omfattas av stöd och skapa en likvärdighet avseende grundläggande omställnings- och kompetensstöd mellan dem som omfattas av kollektivavtal och dem som inte gör det föreslås ett nytt offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd för arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtal. Det nya stödet ska omfatta både anställda arbetstagare och arbetstagare vars anställning har upphört. För att få tillgång till stödet ska ett arbetsvillkor, som innebär att arbetstagaren ska ha arbetat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka under varje kalendermånad under minst tolv månader inom en ramtid på 24 månader före ansökan om stöd, vara uppfyllt. Villkoret ska kunna styrkas såväl med intyg om arbetad tid som med inkomstuppgifter. Stödet ska vara tillgängligt för arbetstagare som inte har fyllt 65 år. Stöd ska kunna ges inom högst tolv månader och arbetstagaren ska kunna återkvalificera sig för stöd efter att ha uppfyllt ett nytt arbetsvillkor. Den offentliga omställnings­organisationen ska ha möjlighet att vid behov prioritera stöd till arbetstagare vars anställning är på väg att löpa ut eller har upphört.

De grundläggande tjänsterna som tillhandahålls av den nya offentliga omställningsorganisationen ska bestå av vägledning, rådgivning och förstärkt stöd. Förstärkt stöd ska kunna ges till arbetstagare som sagts upp eller vars anställning upphört och som har särskilda behov till följd av ohälsa eller sjukdom.

Kammarkollegiet ska tillhandahålla det nya stödet

Den nya offentliga omställningsorganisationen ska organiseras vid Kammar­kollegiet under namnet Kansliet för omställnings- och kompetens­stöd. Myndigheten ska upphandla fristående aktörer som utför de grund­läggande tjänsterna. Regeringen ska inrätta ett särskilt rådgivande organ inom Kammarkollegiet för att bistå i strategiska frågor inom verksamhetsområdet.

Regeringen ska även inrätta en ny nämndmyndighet med Kammarkollegiet som värdmyndighet, för att i förekommande fall pröva överklaganden av beslut som rör det nya stödet. Den nya myndigheten ska heta Överklagande­nämnden för omställnings- och kompetensstöd.

Arbetsgivare som finansierar omställnings- och kompetensstöd ska kunna få ersättning

Arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtal kommer att kunna få stöd av den offentliga omställningsorganisationen. De arbetsgivare som finansierar befintliga omställningsorganisationer har gjort ett motsvarande åtagande för arbetstagare som omfattas av kollektivavtal. Utredningen föreslår att alla arbetsgivare, som finansierar omställnings- och kompetens­stöd som motsvarar det offentliga stödet ska kunna få ersättning, oavsett om stödet riktar sig till arbetstagare som omfattas av kollektivavtal eller inte. För att säkerställa att omställningsorganisationer tillhandahåller stöd som väsentligen motsvarar grundläggande omställnings- och kompetens­­stöd ska omställningsorganisationer kunna ansöka om registrering. Arbetsgivare som betalar in avgifter till registrerade omställningsorganisationer kan ansöka om ersättning för dessa. Ersättning ska uppgå till högst 0,15 procent av lönesumman. Ersättningen lämnas till arbetsgivare efter ansökan med ett administrativt enkelt och automatiserat förfarande. Kostnaden för ersättningen kommer att utgöra en utgift i statens budget. Kammarkollegiet ska ansvara för att administrera ersättningen, och sträva efter att på lämpligt sätt underlätta ansökningsprocessen för arbetsgivare.

Ett nytt offentligt studiestöd – omställningsstudiestöd

Ett nytt parallellt offentligt studiestöd – omställningsstudiestöd – ska införas i linje med de avtalsslutande parternas principöverenskommelse. Omställnings­­­studiestödet ska bestå av ett omställningsstudiebidrag och ett omställningsstudielån.

Omställningsstudiestöd ska enligt förslaget kunna lämnas till studerande som är svenska medborgare och till vissa utländska medborgare, i likhet med vad som gäller inom det ordinarie studiestödssystemet.

Omställningsstudiestöd ges vid heltidsstudier i högst 44 veckor

Omställningsstudiestöd kan lämnas under sammanlagt motsvarande högst 44 veckors heltidsstudier. Det betyder att den som får ett yttrande för och väljer att gå en längre utbildning än så kan behöva kompletterande studie­finansiering för studietiden utöver de 44 veckorna. Stödet föreslås lämnas för heltidsstudier och deltidsstudier som omfattar 20, 40, 50, 60 eller 75 procent av heltid. Omställningsstudiestöd får vidare lämnas för varje vecka som den studerande bedriver studier på minst 20 procent av heltid.

Målgrupp och kvalificeringsvillkor för omställningsstudiestöd

Förslaget innebär att omställningsstudiestöd i form av lån ska kunna lämnas längst till och med det år den studerande fyller 60 år. Omställnings-studiebidrag ska dock också kunna lämnas under högst 10 veckor fr.o.m. det år den studerande fyller 61 år och längst t.o.m. det år den studerande fyller 62 år till den som har minst 10 veckor kvar att använda av sitt omställningsstudiebidrag.

Omställningsstudiestöd får lämnas till en sökande som har arbetat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka under varje kalendermånad i minst 96 månader under en ramtid om 14 år, ett etableringsvillkor. Arbete kan räknas från och med det år då den sökande fyller 19 år och ska ha varit den sökandes huvudsyssla under kvalificeringstiden. Även annan tid ska kunna tillgodoräknas som motsvarande förvärvsarbete under högst 24 månader, t.ex. föräldrapenningförmåner. Dessutom ställs det upp ett aktualitetsvillkor som säkerställer att personen har arbetat i relativ närtid. Det innebär att den som beviljas omställningsstudiestöd även måste ha förvärvsarbetat eller motsvarande under minst 12 av de senaste 24 månaderna vilket blir detsamma som gäller för att få omställnings- och kompetensstöd och ett yttrande från en omställningsorganisation. Arbetet ska även kunna visas genom inkomstuppgifter. Även egenföretagare kan söka det nya omställningsstudiestödet.

Utbildningar som ska ge rätt till omställningsstudiestöd

Omställningsstudiestöd ska kunna användas för studier på utbildningar i Sverige som är studiemedelsberättigade idag men även för utbildningar som finansieras av en omställningsorganisation. En utbildning ger rätt till omställningsstudiestöd om den omfattar minst en veckas studier på heltid och får bara lämnas för sådan del av studietiden som omfattas av en kursplan eller motsvarande. För den som är under 40 år ska omställnings­studiestöd bara få användas för utbildningar som motsvarar högst 80 heltidsveckor. För den som har fyllt 40 år finns inte denna begränsning.  

En förutsättning för att kunna beviljas omställningsstudiestöd är att utbildningen stärker individens framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov. De registrerade samt den offentliga omställningsorganisationen ska ges tillfälle att lämna ett yttrande om huruvida en viss utbildning bedöms stärka individens framtida ställning på arbetsmarknaden eller ej. Omställningsstudiestöd kommer inte ges för utbildningar av hobbykaraktär.

Omställningsstudiestödets storlek ska beräknas med utgångs­punkt i den årliga inkomsten i ett beslut om sjukpenning­grundande inkomst (SGI)

Omställningsstudiebidraget, lån samt bidrag, kommer ersätta 80 procent av ett inkomstbortfall för de allra flesta.

Omställningsstudiebidrag ska lämnas med ett belopp som motsvarar den sökandes årliga inkomst, dock högst 4,5 inkomstbasbelopp, multiplicerad med 0,8 och med den omfattning stöd söks för. Det motsvarar för den som studerar på heltid högst 20 458 kronor per månad i 2021 års prisnivå. Förslaget innebär att bidraget beskattas och är pensionsgrundande. Möjlighet finns också att söka omställnings­studielån som föreslås få motsvara högst nivån på det nuvarande studiemedelssystemets grund- och tilläggslån (12 332 kr per månad i 2021 års prisnivå). Storleken på lånet anpassas dock så att summan av omställningsstudielån och samlade bidrag efter skatt från omställningsstudiebidrag och kollektivavtalat stöd enligt nedan inte ska överstiga tidigare nettoinkomster från arbete.

Till det nya offentliga omställningsstudiestödet kan i många fall parternas kompletterande studiestöd lämnas. Det gäller dock enbart anställda som omfattas av kollektivavtal och det kompletterande stödet kommer då kunna variera beroende på kollektivavtalsreglering.

Omställningsstudiestödets administration

Omställningsstudiestödet föreslås i likhet med övriga statligt finansierade studiestöd administreras av Centrala studiestödsnämnden (CSN). En person som vill ansöka om omställningsstudiestöd bör kontakta den omställningsorganisation som personen är anknuten till för att få vägledning om studier med omställningsstudiestöd. De registrerade samt den offentliga omställningsorganisationen föreslås i samband med detta ges tillfälle att lämna ett yttrande till CSN med ett utlåtande om hur den sökta utbildningen förväntas stärka den sökandes framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov. CSN:s beslut ska kunna överklagas till Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS).

Omställningsstudiestöd ska lämnas i mån av tillgängliga medel

Utredningen föreslår att finansiering för omställningsstudiestödet bör tillföras successivt. Särskilda medel bör anslås från och med 2022 för förberedelser och systemutveckling hos berörda myndigheter. Fullt utbyggt beräknas statens budgeterade utgifter för omställningsstudiestödet vara mellan 6 och 9 miljarder per år. Utgiftsnivån föreslås kunna variera beroende på konjunkturutvecklingen och föreslås räknas upp med lönesummans utveckling från och med år 2027. Omställningsstudiestödet kommer följaktligen att kunna lämnas i mån av tillgängliga medel.

Ikraftträdande och tillämpning

Lagändringarna som gäller arbetsrätten föreslås träda ikraft den 30 juni 2022. De nya reglerna ska tillämpas första gången den 1 oktober 2022.

Ny lag om omställningsstudiestöd föreslås träda ikraft den 30 juni 2022 och tillämpas första gången för studier som påbörjas efter den 31 december 2022. CSN ska kunna ta emot ansökningar från och med den 1 oktober 2022.

Ny lag om grundläggande omställnings- och kompetensstöd på arbetsmarknaden föreslås träda ikraft den 30 juni 2022. Bestämmelserna om ersättning till arbetsgivare tillämpas första gången på ansökningar om ersättning för perioden från den 1 oktober 2022. Den nya offentliga omställningsorganisationen föreslås också kunna inleda sin verksamhet så snart det är praktiskt möjligt, med sikte på den 1 oktober 2022.

Statens kostnader för förslagen

När reformerna planeras vara fullt utbyggda (år 2026) beräknas den totala kostnaden motsvara ca 11 miljarder kronor per år, uppräknad med lönesummans utveckling. Varje år kan dock både totalkostnaden och kostnaden för studiestödet variera, eftersom studiestödet innehåller en del som kopplas till konjunkturutvecklingen. Reformen kommer att ingå i budgetpropositionen för 2022.