Förordning om instrumentet Europa i världen 2025/26:FPM20
Publicerad
Faktapromemoria gällande förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av instrumentet Europa i världen.
Ladda ner:
Den 16 juli 2025 lade kommissionen fram förslag till förordning om inrättandet av ett nytt utrikesinstrument, instrumentet Europa i världen, inom ramen för den fleråriga budgetramen (MFF) 2028–2034. Förslaget innebär omfattande strukturella förändringar av EU:s yttre åtgärder, där flera tidigare separata finansieringsinstrument (NDICI-Global Europe, föranslutningsstödet (IPA III), det humanitära biståndet (HUM), EU:s makroekonomiska stöd (MFA) samt västra Balkan- och Moldavienfaciliteterna) slås samman till ett samlat instrument och att styrmekanismerna för EU:s yttre åtgärder förändras. Instrumentet är EU:s huvudsakliga verktyg för yttre åtgärder och omfattar bland annat utvecklingssamarbete, internationella partnerskap,
föranslutningsstöd och humanitärt bistånd.
Det nya instrumentet organiseras i fem geografiska pelare, en global pelare samt en flexibilitetsreserv. Inom varje pelare genomförs både programmerbara och icke-programmerbara insatser, där de senare bland annat omfattar humanitärt bistånd, konkurrenskraft, makrofinansiellt stöd, resiliens samt kris- och konfliktrespons. Därtill föreslås en särskild Ukrainareserv på upp till 100 miljarder euro utanför MFF-taket, som ska implementeras genom en av instrumentets geografiska pelare.
Instrumentet är placerat under rubrik tre i nästa fleråriga budgetram, Globala Europa, som även innefattar budgeten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) samt rådets beslut om utomeuropeiska länder och territorier inklusive Grönland (OCT/ULT-beslutet). Instrumentet föreslås tilldelas cirka 176 miljarder euro i 2025 års priser (cirka 200 miljarder euro i löpande priser). Detta är att jämföra med cirka 111 miljarder euro i 2025 års priser för budgetperioden 2021–2027. Enligt förslaget ska 90 % av instrumentets totala finansiering kunna räknas som officiellt utvecklingsbistånd (ODA).
Regeringen välkomnar den generella inriktningen i det föreslagna instrumentet, inklusive att EU:s finansiering av yttre åtgärder ska bli mer sammanhängande, flexibel och effektiv. Sverige avser verka för en ändamålsenlig utrikesbudget som omfattar stöd till Ukraina och närområdet, föranslutningsstöd, utvecklingssamarbete och internationella partnerskap samt humanitärt bistånd. EU:s bistånd och instrument för yttre åtgärder utgör viktiga verktyg för EU:s roll i att hantera globala utmaningar samt främja europeiska och svenska intressen i världen, inklusive stödja partnerländers behov.
Beskrivning av stegen i lagstiftningskedjan
En stor del av svensk lagstiftning utgår från gemensam EU-lagstiftning. På regeringen.se kan du följa de olika stegen när förhandling om EU-lagstiftning startas, förankras, beslutas om och slutligen genomförs i Sverige.
