Faktapromemoria från Näringsdepartementet

Halvledarakten 2021/22:FPM67

Publicerad

Faktapromemoria gällande förslag till Europaparlamentets och Rådets förordning om en ram med åtgärder för att stärka Europas halvledarekosystem (förordning om halvledare), samt förslag till Rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2021/2085 om bildande av gemensamma företag, vad gäller det gemensamma företaget för halvledare

Ladda ner:

Den 8 februari 2022 presenterade kommissionen ett förslag på en europeisk halvledarakt (eng: Chips Act, vanligen förkortat ECA). Akten ska motverka bristen på halvledare genom att stärka unionens motståndskraft mot störningar i leveranskedjan och leda till ökad europeisk innovations- och produktionskapacitet av halvledare. Den europeiska halvledarakten har följande fem strategiska mål: i) att främja europeisk forskning och tekniskt ledarskap, ii) att bygga och stärka EU:s förmåga att förnya sig inom design, tillverkning och förpackning av avancerade, energieffektiva och säkra chips och förvandla dem till tillverkade produkter, iii) att skapa ett ramverk för att öka produktionskapaciteten av halvledare till 2030, iv) att adressera den akuta kompetensbristen genom att stödja uppkomsten av kvalificerad arbetskraft och v) att utveckla en djupgående förståelse för globala halvledarförsörjningskedjor.

Det är välkommet att kommissionen arbetar med frågor kopplade till halvledarteknologier och bristen på halvledare. Det är ett omfattande och komplext förslag som kommissionen lagt på bordet och regeringen analyserar alla detaljer.

Regeringen välkomnar förslagets fokus på forsknings- och innovationsfrågor samt kompetensutveckling. Förslaget att omforma europeiska partnerskapet Viktig digital teknik (eng: Key Digital Technologies Joint Undertaking, KDT JU) till ett europeiskt partnerskap inriktat på halvledare och relaterade tekniker (eng: Chips Joint Undertaking, Chips JU) behöver analyseras vidare. Regeringen anser att halvledarfonden (eng: Chips Fund) kan stärka förutsättningar för spjutspetsbolags finansiering och tillgång till testmiljöer. Finansieringen behöver dock ses över och regeringen avser samtidigt verka för att eventuella undanträngningseffekter på andra för Sverige viktiga områden minimeras.

Regeringen anser vidare att de två nya klassificeringarna av produktionsanläggningar endast ska etableras för projekt som inte finns i EU. EU-medel får inte användas till sådana. Det är viktigt att åtgärder som vidtas inte snedvrider konkurrensen, negativt påverkar den inre marknadens funktion eller handeln med tredje land. Regeringen vill lyfta fram vikten av internationellt samarbete vid krishantering och förenlighet med WTO och EU:s handelsavtal. Regeringen ser att det kan finnas skäl att skapa en tydligare bild av tillgången till halvledare och utvecklingen på halvledarområdet, men det är viktigt att aktörerna inte belastas för hårt. Samtidigt ställer sig regeringen tveksam till utökade befogenheter till Europeiska kommissionen gällande informationsinhämtning från företag i medlemsländer om deras gällande produktionskapacitet. Vidare är regeringen kritisk till att EU:s medlemsstater ska kunna föreslå att KOM beslutar om exportrestriktioner eftersom detta skapar handelshinder, riskerar att leda till motåtgärder från andra handelspartners och undergräver EU:s position i WTO.

Beskrivning av stegen i lagstiftningskedjan

En stor del av svensk lagstiftning utgår från gemensam EU-lagstiftning. På regeringen.se kan du följa de olika stegen när förhandling om EU-lagstiftning startas, förankras, beslutas om och slutligen genomförs i Sverige.