Hoppa till huvudinnehåll
Faktapromemoria från Justitiedepartementet

Revidering av direk­tivet om unions­med­borgares röst­rätt och val­barhet vid val till Europa­parla­mentet 2021/22:FPM34

Publicerad

Faktapromemoria gällande Kom­missionens förslag till revi­dering av rådets direktiv 93/109/EG av den 6 december 1993 om fast­ställande av närmare bestäm­melser för röst­rätt och val­barhet vid val till Europa­parla­mentet för unions­med­borgare som är bosatta i en medlems­stat där de inte är med­borgare, COM (2021) 732.

Ladda ner:

Den 25 november 2021 antog kom­missionen ett förslag till revi­dering av rådets direktiv 93/109/EG av den 6 decem­ber 1993 med avseende på vissa närmare bestäm­melser för rösträtt och valbar­het vid val till Europa­parla­mentet för unions­medborgare som är bosatta i en med­lems­stat där de inte är med­borgare. Det huvud­sakliga syftet med förslaget är enligt kom­missionen att för­bättra tillhanda­hållandet av informa­tion om hur unions­medborgare som är bosatta i en medlems­stat där de inte är med­borgare ska gå till­väga för att rösta och kan­didera i val till Europa­parla­mentet och att förbättra utbytet av relevant informa­tion om dessa med­borgare mellan medlems­staterna. Ett för­bättrat informa­tions­utbyte syftar bl.a. till att mot­verka dubbel röstning och dubbel kandidatur i val till Europa­parlamentet. För­slaget innebär bl.a. att en tidsfrist införs för när informa­tions­utbytet mellan medlems­staterna senast ska påbörjas, att unions­med­borgarna pro­aktivt ska få informa­tion om hur de ska gå tillväga för att rösta och
kandi­dera i val till Europa­parla­mentet och att informa­tionen ges på två språk. Syftet är att stötta dessa med­borgare i utövandet av deras rättig­heter och att skydda valens integritet.

Regeringen är över­lag positiv till kom­missionens förslag, som till över­vägande del rör frågor av organisa­torisk eller teknisk karaktär. Demo­kratin måste dock även fortsatt tillåtas fun­gera på delvis skilda sätt i de olika medlems­staterna. En grund­läggande förut­sättning för att Sverige ska kunna godta ändringar i direktivet är att de nya bestäm­melserna inte kommer i konflikt med våra grund­lagar.

Beskrivning av stegen i lagstiftningskedjan

En stor del av svensk lagstiftning utgår från gemensam EU-lagstiftning. På regeringen.se kan du följa de olika stegen när förhandling om EU-lagstiftning startas, förankras, beslutas om och slutligen genomförs i Sverige.

Laddar...