Faktapromemoria från Infrastrukturdepartementet

Förslag till förordning om en inre marknad för digitala tjänster 2020/21:FPM67

Publicerad

Faktapromemoria gällande Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om en inre marknad för digitala tjänster (rättsakten om digitala tjänster) och om ändring av direktiv 2000/31/EG, COM (2020) 825.

Ladda ner:

Europeiska kommissionens (kommissionen) förslag tar sikte på leverantörer av digitala tjänster såsom digitala förmedlingstjänster (providers of intermediary services). Begreppet inkluderar tre huvudgrupper av leverantörer som i olika grad tar befattning med information som användare av deras tjänster tillhandahåller – så kallade mere conduit som enbart vidarebefordrar information, cashiertjänster som därutöver utför en tillfällig mellanlagring av information, och värdtjänster som tar en mer aktiv befattning med informationen. Begreppet värdtjänster inkluderar i sin tur en än mer aktiv grupp av aktörer som på begäran av en tjänstemottagare lagrar information eller sprider den vidare, s.k. internetplattformar (online platforms). Det kan till exempel vara digitala marknadsplatser som webbplatser eller mobilapplikationer där konsumenter kan köpa varor eller tjänster från olika bolag, sociala medieplattformar och sökmotorer. Syftet med förslaget är att uppnå en välfungerande inre marknad för digitala tjänster och att anpassa samt harmonisera ansvarsregler för tillhandahållare av förmedlingstjänster till den digitala verklighet som unionsmedborgare i dag lever i. Förslaget syftar även till att förbättra medlemsstaternas samarbete i fråga om efterlevnad och inrätta s.k. nationella digitala samordnare (Digital Services Coordinators). Det syftar vidare till att säkerställa transparens, trygghet och säkerhet samt respekt för grundläggande rättigheter i en digital miljö. Tillhandahållare av förmedlingstjänster föreslås omfattas av stegvis striktare krav, bland annat när det gäller transparens mot myndigheter och slutanvändare. Värdtjänster, internetplattformar och mycket stora plattformar åläggs också att inrätta en notice and action-mekanism. De mycket stora internetplattformarna ges därutöver också incitament att ingå särskilda överenskommelser med myndigheter om att vidta åtgärder för att uppfylla förordningens krav i samband med tillsyn. Alla tillhandahållare av förmedlingstjänster ges också bättre incitament att vidta proaktiva åtgärder bland annat för att identifiera och ta bort olagligt innehåll på eget initiativ.

Kommissionen har identifierat att det nya informationssamhällets (digitala) tjänster förändrar vardagen för unionsmedborgare och formar och ändrar bland annat hur de kommunicerar, konsumerar och gör affärer. Dessa tjänster har bidragit till samhälleliga och ekonomiska förändringar i unionen och hela världen. Samtidigt har användningen av dessa tjänster också gett upphov till nya risker och utmaningar, både för samhället som helhet och för individer som använder sådana tjänster. Covid-19-pandemin har också visat vikten av digital teknik i alla aspekter av det moderna livet. Det har tydligt visat samhällets behov av tillgång till digitala tjänster.

När förslaget talar om olagligt innehåll klargörs i artikel 2 att det som avses är all information som i sig eller med hänvisning till en aktivitet, inklusive försäljning av produkter eller tillhandahållande av tjänster, inte överensstämmer med unionsrätten eller lagen i en medlemsstat, oavsett exakt ämne eller karaktär av den lagen.

Regeringen välkomnar kommissionens förslag. Sammantaget anser regeringen att förordningen har potentialen att bidra till ökad transparens, trygghet och förutsägbarhet för slutanvändare och de digitala tjänster som verkar på marknaden. Samtidigt eftersträvar förslaget det viktiga målet att motverka fragmentering av regelverket på den inre marknaden och att skydda plattformarnas och sökmotorernas autonomi och innovationskapacitet. Regeringens målsättning är att förhandlingarna ska resultera i en förordning som utgör en balanserad avvägning mellan dessa intressen, där mänskliga rättigheter respekteras och där leverantörer av förmedlingstjänster får förtydligade spelregler och tar ett större ansvar för att motverka förekomsten av olagligt innehåll. Det är viktigt att regler inom den digitala sektorn grundas på noggrant utförda konsekvensanalyser och att de utformas på ett sådant sätt att innovation och investeringsvilja även fortsatt stimuleras. Företagens, särskilt små och medelstora (SME:s), intresse av förutsebarhet och rättssäkerhet bör även säkerställas i största möjliga utsträckning.

Regeringens målsättning med förhandlingsarbetet är också en balans som bl.a. säkerställer respekten för mänskliga rättigheter, inklusive yttrandefriheten, jämställdhet och principen om icke-diskriminering. I detta ingår att verka för att de bedömningar som förordningen kräver av berörda aktörer ska röra uppenbart olagligt innehåll.

Beskrivning av stegen i lagstiftningskedjan

En stor del av svensk lagstiftning utgår från gemensam EU-lagstiftning. På regeringen.se kan du följa de olika stegen när förhandling om EU-lagstiftning startas, förankras, beslutas om och slutligen genomförs i Sverige.