Hoppa till huvudinnehåll
Faktapromemoria från Utrikesdepartementet

EU-kommissionens förslag till ny förordning om EU:s allmänna preferenssystem (GSP) 2021/22:FPM 9

Publicerad

Faktapromemoria gällande förslag till Europaparlamentets och Rådets förordning om tillämpning av det allmänna preferenssystemet och om upphävande av Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) nr 978/2021, COM (2021) 579.

Ladda ner:

Kommissionen har presenterat ett utkast till ny förordning för tullsänkningar (preferenser) för utvecklingsländer (Generalised System of Preferences, GSP, Allmänna preferenssystemet). Den nu gällande rådsförordningen kommer att upphöra att gälla senast den 31 december 2023.

Förslaget utgår ifrån det nu gällande GSP-systemet. Systemet erbjuder olika typer av tullsänkning beroende på utvecklingsnivå. De minst utvecklade länderna erbjuds, liksom tidigare, tullfrihet för samtliga varor utom vapen (Allt utom vapen-ordningen). De flesta utvecklingsländer omfattas av bassystemet för GSP, som innehåller tullfrihet men för vissa produkter endast erbjuder tullsänkningar. Utvecklingsländer som ratificerat och effektivt efterlever sina åtaganden under vissa internationella konventioner på områdena arbetsrätt, mänskliga rättigheter, miljö och god samhällsstyrning kan erbjudas utökad tullfrihet genom delsystemet GSP+.

De mer betydande förslagen till förändringar jämfört med tidigare ordning är:

  • Underlätta utnyttjandet av GSP+ för det ökande antalet minst utvecklade länder (MUL) som uppgraderats från ”Allt utom vapen-status”. Detta bedöms angeläget då de länder som förväntas uppgraderas under den nya förordningens giltighetstid sannolikt kommer att drabbas av betydande ekonomiska konsekvenser till följd av att de förlorar möjligheten att exportera tullfritt till EU, som ofta är den främsta handelspartnern för dessa länder.
  • Justeringar för att fokusera tullförmånerna mer till de mindre konkurrenskraftiga länderna, samtidigt som större och mer konkurrenskraftiga länder lättare kan fasas ut från förmåner rörande de varugrupper där deras konkurrenskraft ökat väsentligt.
  • Ökat hållbarhetsfokus bland annat genom att listan över internationella konventioner som partnerländer förväntas skriva under utökas från 27 till 32 för att säkerställa att den nya förordningen tillämpas i enlighet med övriga åtaganden inom hållbar utveckling, såsom Agenda 2020, post-Cotonou, Parisavtalet och den Gröna given. Därutöver tillkommer nya konventioner om god samhällsstyrning;
  • En möjlighet införs att beakta de socioekonomiska konsekvenserna när tullförmåner dras tillbaka i syfte att undvika att de mest sårbara grupperna i befolkningen drabbas. En ny grund för tillfälligt tillbakadragandeförfarande läggs till rörande återtagande av egna medborgare.
  • Det införs möjlighet till mer skyndsamt tillbakadragandeförfarande av förmåner för att göra processen mer reaktiv i brådskande fall vid särskilt allvarliga överträdelser av de GSP-relevanta konventionerna.
  • Justeringar föreslås när det gäller övervakning och genomförande av åtagandena enligt konventionerna i GSP+, såsom transparens och externa aktörers deltagande, övervakningsperiodens längd, och en nyligen inrättad mekanism för klagomål vid bristande regelefterlevnad.

Beskrivning av stegen i lagstiftningskedjan

En stor del av svensk lagstiftning utgår från gemensam EU-lagstiftning. På regeringen.se kan du följa de olika stegen när förhandling om EU-lagstiftning startas, förankras, beslutas om och slutligen genomförs i Sverige.

Laddar...