Debattartikel från Arbetsmarknadsdepartementet

Krafttag mot arbetslivskriminaliteten

Publicerad

Debattartikel av arbetsmarknadsminister Eva Nordmark i Arbetet den 6 september 2021.

Arbetslivskriminaliteten är ett allvarligt samhällsproblem. Anställda blir lurade på lön och far illa i händerna på oseriösa arbetsgivare. Seriösa företagare riskerar att förlora sitt livsverk då de inte kan konkurrera mot skurkföretag som snedvrider konkurrensen. Samhällets syn på oseriösa aktörer som utnyttjar människor och snedvrider konkurrensen måste vara kompromisslös. Inte en krona ska gå till kriminella.

I budgetpropositionen för 2022 föreslår regeringen en förstärkning av Arbetsmiljöverkets resurser med 35 miljoner kronor för att myndigheten ska kunna genomföra fler inspektioner på arbetsplatser och bekämpa arbetslivskriminaliteten. Av dessa 35 miljoner öronmärks 10 miljoner kronor för att stärka myndighetssamverkan och öka de riktade kontrollerna i syfte att motverka arbetslivskriminalitet. Under kommande åren kommer ytterligare medel tillföras och regeringens förslag är att till 2024 ska Arbetsmiljöverkets anslag ha höjts med 85 miljoner kronor årligen.

Alla som arbetar i Sverige ska ha en trygg och säker arbetsmiljö. På de allra flesta arbetsplatser finns det arbetsgivare och skyddsombud som tar ansvar för att lagar och regler följs. Arbetsmiljön är trygg och säker. Löner och skatter betalas i tid. Men det finns också arbetsgivare som systematiskt bryter mot arbetsmiljöregelverket och fuskar med skatter och tillstånd för att få konkurrensfördelar. Arbetsgivare som genom olika knep skapar billig och skrämd arbetskraft. Myndigheternas bedömning är den här formen av arbetslivskriminalitet har ökat under pandemin när fler människor och företag hamnat i en utsatt position. 

Regeringen har under de senaste åren vidtagit ett antal åtgärder för att bekämpa arbetslivskriminaliteten. Polisen har fått större befogenheter att kontrollera arbetsgivare i branscher där problemen med illegal arbetskraft är stora och sanktionsavgifterna för arbetsgivare som utnyttjar arbetskraft har fördubblats. Ett nytt brott, människoexploatering, har införts i brottsbalken. Åtta myndigheter, däribland Arbetsmiljöverket, Polisen och Skatteverket, har fått ett regeringsuppdrag att arbeta tillsammans med kontroller mot arbetslivskriminalitet. Över 4 000 oannonserade myndighetsgemensamma kontroller har genomförts under de senaste åren. Hälften av de kontrollerade företagen har fått krav på att åtgärda brister och mer än vart tionde företag har fått förbud.

Myndigheternas arbete har varit framgångsrikt och behöver fortsätta. Därför föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2022 en förstärkning av resurserna till Arbetsmiljöverket. Både för att Arbetsmiljöverket ska kunna göra fler arbetsmiljöinspektioner och för att stärka samverkan mot arbetslivskriminalitet. Regeringen avser även att tillsätta en nationell delegation mot arbetslivskriminalitet som kommer att få i uppdrag att stödja myndigheterna. Regeringen ser även över om informationsutbytet mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor behöver stärkas och om de lagar som finns i dag behöver ändras.

En effektiv tillsyn av arbetsmiljön är avgörande för att upprätthålla skyddet för arbetstagarna och för att rättvisa konkurrensförhållanden ska kunna råda på arbetsmarknaden. Det ska aldrig löna sig att begå brott eller skaffa sig konkurrensfördelar genom att försumma de anställdas rätt till en trygg arbetsmiljö. Regeringen kommer fortsatt att med kraft agera mot skurkföretag som utnyttjar människor och snedvrider konkurrensen.