Innehållet publicerades under perioden 3 oktober 2014 till den 20 januari 2019

Statsråd på denna sida som har entledigats

Mellan den 3 oktober 2014 och den 10 september 2019 var hon utrikesminister.

Statsråd på denna sida som har entledigats

Mellan den 3 oktober 2014 och den 10 september 2019 var hon utrikesminister.

Debattartikel från Utrikesdepartementet

Nu måste vi öka trycket på Turkiet

Publicerad

Debattartikel i Svenska Dagbladet den 30 juli 2016 av utrikesminister Margot Wallström.

Utvecklingen i Turkiet sedan det misslyckade kuppförsöket i mitten av juli är inte bara oroväckande utan i längden ohållbar. När ett land avskedar domare, fängslar journalister och stänger mediehus förstörs förutsättningarna för ett livskraftigt samhälle. Yttrandefriheten och det fria ordet är grundläggande för ett öppet och demokratiskt samhälle och för att människor ska kunna vara en positiv kraft i samhällsutvecklingen.

Sveriges regering har varit tydlig med att fördöma kuppförsöket den 15 juli i Turkiet. Att med våld ­avsätta en demokratiskt vald regering får aldrig accepteras. Men inte heller får en regering åsidosätta de mest grundläggande mänskliga rättigheterna. Rättsstatens principer måste alltid värnas och det är därför världen nu med stor oro ser på den utveckling som sker i kuppförsökets efterdyningar. Massiva utrensningar bland poliser, militärer, ­domare och andra offentligt anställda har genomförts sedan statskuppen misslyckades.

Utvecklingen i landet vad gäller demokrati, mänskliga fri- och rättigheter och rättsstatens principer har gått åt fel håll en längre tid. Situationen för journalister och oberoende medier har försämrats kraftigt det senaste året och redan före kuppförsöket placerade Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex för 2016 Turkiet på plats 151 av 180. Antalet fängslade journalister är skrämmande högt. Omfattande angrepp mot medier, journalister och akademiker har tagit sig uttryck i tvångsförvaltning av oppositionella medier och rättegångar där intellektuella anklagas för brott mot staten, enligt en omstridd och brett definierad terrorlagstiftning. Politiska påtryckningar och självcensur har därtill länge varit ett problem. Regeringen är på god väg att skaffa sig ett informationsmonopol.

Situationen för det fria ordet har förvärrats ytter­ligare efter den misslyckade statskuppen. Enligt OSSE:s mediefrihetsrepresentant har ett 60-tal tidningsredaktioner, 16 tv-kanaler, 23 radiostationer och tre nyhetsbyråer stängts ner. Arresteringsorder har utfärdats mot 89 journalister och 370 journalister från den statliga tv-stationen TRT har blivit avstängda. Åtgärderna som genomförs som svar på kuppförsöket är oroväckande och hotar inte bara yttrandefriheten. Dessa journalister ska nu prövas i ett redan politiserat rättssystem som under en längre tid drabbats av avskedanden i stor skala.

Min övertygelse är att Sverige och EU genom en ­aktiv utrikespolitik kan påverka situationen i Turkiet i positiv riktning.Regeringen har länge följt utvecklingen avseende pressfriheten i Turkiet och i våra regelbundna kontakter med den turkiska regeringen har vi påtalat den allvarliga situationen och krävt förbättringar. Detta avser vi att fortsätta att göra.

Sverige bidrar sedan flera år tillbaka till att försöka förbättra journalisters och intellektuellas förutsättningar i Turkiet. En betydande del av reformstödet till Turkiet fokuseras på yttrandefrihetsfrågor. För att nämna några exempel stöder Sverige P24, Platform for Independent Journalism, för att bidra till en mer pluralistisk samhällsdebatt och IPS Communication Foundations arbete för fria medier i Turkiet. Sedan 2012 anordnar Sveriges regering det årliga "Stockholm Internet Forum", dit bloggare, journalister och representanter från civilsamhället bjuds in för att diskutera vikten av ett fritt internet. Genom åren har flera turkiska journalister deltagit i diskussionerna. Jag deltog själv den 16 maj i Publicistklubbens möte med fokus på yttrande­friheten i Turkiet tillsammans med de turkiska regimkritiska journalisterna och Publicistklubbspristagarna Can Dündar och Erdem Gül. Utrikesdepartementet håller också på att arbeta fram en satsning inför 250-årsjubileet av den svenska tryckfrihetsförordningen. Till hösten lanserar UD Free Speech, för att tillsammans med flera andra aktörer samt våra ambassader stärka den globala diskussionen om nyttan av yttrandefrihet och transparens. Som del i vår diplomatiska närvaro bevakar Sverige även utvalda rättegångar i Turkiet.

EU:s relation med Turkiet har sin grund i landets process för EU-närmande. Press- och yttrande­frihet utgör fundamentala kriterier för att kunna bli EU-medlem. Sverige står fast vid att ett utvecklat samarbete med Turkiet ger Sverige och EU ökade möjligheter att ställa krav, främja reformprocesser på centrala områden som rättsstat, demokrati och mänskliga rättigheter och påverka utvecklingen i Turkiet på lång sikt. Fortsatta framsteg i sam­arbetet är förstås avhängigt Turkiets agerande framöver. Budskapen från EU har varit tydliga efter kuppförsöket när det gäller vikten av att upprätthålla respekten för rättsstatens principer, mänsk­liga fri- och rättigheter, inklusive rätten för alla indivi­der till en rättvis rättegång.

Jag välkomnar att OSSE, Europarådet och även FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon har varit mycket tydliga gentemot Turkiet om situationen för mänskliga fri- och rättigheter samt press- och yttrande­friheten när Turkiet nu anmält avvikelse från sina skyldigheter enligt Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

Nu måste alla politiska och diplomatiska verktyg användas för att skapa en dialog med och utöva påtryckningar på Turkiet så att utvecklingen kan ­börja gå i rätt riktning igen. Det är viktigt att mobilisera alla goda krafter i civilsamhället. Sverige har varit pådrivande för förnyade ansträngningar ­genom våra projekt direkt med Turkiet och vi ­kommer fortsätta diskutera Turkiet i EU-kretsen. Det fria ­ordet är grundläggande för ett livskraftigt sam­hälle.

Statsråd på denna sida som har entledigats

Mellan den 3 oktober 2014 och den 10 september 2019 var hon utrikesminister.

Statsråd på denna sida som har entledigats

Mellan den 3 oktober 2014 och den 10 september 2019 var hon utrikesminister.