Artikel från Statsrådsberedningen

Ordförandeskapet i halvtid

Publicerad 31 mars 2023

Stödet till Ukraina och fortsatt press på Ryssland, klimat- och energifrågorna och att sätta EU:s långsiktiga konkurrenskraft på agendan har präglat det svenska ordförandeskapets första månader. Mot målet att göra EU säkrare, grönare och friare har ordförandeskapet drivit på arbetet i ministerrådets alla delar.

Säkrare

Ukraina

Att ge stöd till Ukraina och sätta press på Ryssland är den enskilt viktigaste frågan under det svenska ordförandeskapet. Det har från dag ett varit högsta prioritet att bevara den styrka och enighet som EU visat under det senaste året. Ordförandeskapet har därför ägnat mycket kraft till att upprätthålla ett hårt tryck mot Ryssland, bland annat genom sanktioner.

I februari antog EU sitt tionde sanktionspaket och inom unionen finns beredskap att skärpa sanktionerna ytterligare. Ordförandeskapet har även arbetat för att skapa enighet mellan EU-länderna om hur Ryssland ska ställas till svars för sina krigsbrott. Det har bland annat handlat om att stötta etableringen av en särskild internationell tribunal med uppdrag att utreda och lagföra aggressionsbrott mot Ukraina.

Ordförandeskapet har också drivit på för att ge mesta möjliga stöd till Ukraina– ekonomiskt, politiskt, humanitärt, militärt och rättsligt. EU-länderna har bland annat enats om leveranser av artillerigranater till Ukraina och gemensamma inköp av ammunition. I januari lanserades givarsamordningsplattformen för att samordna stödet till Ukraina på kort och lång sikt.

I februari hölls det första toppmötet mellan Ukraina och EU sedan den fullskaliga invasionen inleddes och ukrainska ministrar har ofta deltagit i ministerrådets möten. Förutom att diskutera Ukrainas behov av stöd till följd av kriget har då även reformer och integration i EU:s inre marknad stått på dagordningen Som kandidatland till unionen arbetar Ukraina just nu, med stöd av EU, för att närma sig unionen och uppfylla de kriterier som krävs för medlemskap.

Därutöver har det svenska ordförandeskapet inrättat en ad hoc-arbetsgrupp i syfte att kartlägga hur frysta ryska tillgångar kan användas för att finansiera återuppbyggnaden av Ukraina.

Jordbävningarna i Turkiet och Syrien 

Att Rysslands krig mot Ukraina skulle prägla ordförandeskapet gick att förutse, medan de fruktansvärda jordbävningarna i Turkiet och Syrien var oförutsedda händelser som krävde att ordförandeskapet handlade omedelbart. Ordförandeskapet aktiverade då rådets krismekanism (IPCR) för att överblicka och samordna EU:s och medlemsstaternas hjälpinsatser.

Ordförandeskapet tog även initiativ till att tillsammans med kommissionen arrangera en givarkonferens till stöd för dem som drabbats av jordbävningarna. Konferensen samlades in sju miljarder euro från EU och internationella givare.

Brottsbekämpning och migration

I höstas nådde ministerrådet och Europaparlamentet en preliminär överenskommelse om att ge domare och åklagare större möjligheter att använda sig av e-bevisning. I början av det svenska ordförandeskapet godkände ministerrådet överenskommelsen och nu återstår bara ett formellt antagande innan förslaget blir till EU-lag. Inom ministerrådet driver ordförandeskapet förhandlingarna framåt när det gäller frågan om att kunna ta brottsvinster från kriminella, digitalisering av rättsligt samarbete och mäns våld mot kvinnor.

Externa aspekter av migrationsfrågorna har varit i fokus genom till exempel att arbeta med genomförandet av handlingsplanerna som tagits fram för specifika tredje länder och för olika migrationsrutter. Samtidigt fortsätter förhandlingarna av EU:s asyl- och migrationslagstiftning på alla nivåer inom ministerrådet. Det svenska ordförandeskapet och medlemsstaterna gör viktiga framsteg. Under första halvan har asyl- och migrationshanteringsförordningen och asylprocedurförordningen varit prioriterade områden.

Under den första delen av ordförandeskapet har EU bland annat:

• Antagit ett tionde sanktionspaket mot Ryssland
• Nått en historisk överenskommelse att gemensamt upphandla ammunition till Ukraina
• Tillsatt en arbetsgrupp som ska undersöka hur frysta ryska tillgångar kan användas för att bygga upp Ukraina
• Initierat en givarkonferens tillsammans med EU-kommissionen till stöd för de som drabbats av jordbävningarna i Turkiet och Syrien
• Färdigförhandlat förslaget om e-bevisning

Grönare

Grön omställning och energiomställning

Klimat- och energifrågorna har också tagit stor plats på dagordningen. I mars kom ordförandeskapets förhandlare preliminärt överens med Europaparlamentet om förslagen om energieffektivisering, hållbara sjötransporter och infrastruktur för alternativa bränslen. Alla lagförslagen är en del i det så kallade Fit for 55-paketet som ska säkerställa att EU når minst 55 procent utsläppsminskning till år 2030. I detta paket ingår också en rättsakt om utsläppsmål för nya personbilar och lätta lastbilar som formellt godkändes av ministerrådet och Europaparlamentet i slutet av mars. Ordförandeskapet kommer nu att driva vidare förhandlingarna i återstående delar av paketet.

När det gäller direktivet om industriutsläpp lyckades ordförandeskapet i mitten av mars ena ministerrådet kring en allmän riktlinje inför förhandlingarna med Europaparlamentet. Direktivet är EU:s verktyg för att reglera föroreningar från industrianläggningar och djurhållning och är därmed en nyckelfaktor i den gröna omställningen. Förhandlingar kommer att inledas när Europaparlamentet har enats om sin position.

Att lösa framtidens energiförsörjning och minska beroendet av rysk energi har också stått högt upp på agendan. I slutet av mars beslutade EU:s energiministrar om en allmän riktlinje om gasmarknadspaketet. De enades samtidigt om en politisk överenskommelse om samordnande åtgärder för förbrukningsminskning av gas.

Under den första delen av ordförandeskapet har bland annat:

• Ministerrådet och Europaparlamentet kommit överens om energieffektivisering, åtgärder för att minska utsläppen inom sjöfart och regler för att främja elektrifiering av transportsektorn
• Ministerrådet enats om allmän riktlinje om industriutsläpp
• Ministerrådet enats om allmän riktlinje om gasmarknadspaketet
• Ministerrådet nått en preliminär överenskommelse med Europaparlamentet om förslaget om utbyggd infrastruktur för alternativa bränslen

Friare

Konkurrenskraft

Under de senaste åren har finanskrisen, migrationskrisen och pandemin avlöst varandra. Det har lett till omfattande stöd till företag och verksamheter runtom i EU, samtidigt som satsningar på den långsiktiga konkurrenskraften hamnat i skymundan. I en tid då EU har halkat efter sina globala konkurrenter är det nu av största vikt att det långsiktiga perspektivet åter kommer i fokus. Att stärka den europeiska konkurrenskraften är avgörande för hur EU ska lyckas med den gröna och digitala omställningen. I förlängningen påverkar det EU:s globala ställning och möjligheter att möta utmaningar som till exempel återuppbyggnaden av Ukraina.

Det svenska ordförandeskapets prioritering av EU:s långsiktiga konkurrenskraft har gett resultat. EU-kommissionen har på ordförandeskapets initiativ lagt fram en långsiktig strategi för att stärka tillväxt och produktivitet, med fokus på bland annat digitalisering, handel och innovation.

Med utgångspunkt i detta enades EU:s stats- och regeringschefer den 23 mars om slutsatser som pekar ut vägen mot att stärka EU:s konkurrenskraft. Det handlar bland annat om att minska den administrativa bördan för företag, minska EU:s strategiska beroenden, öka investeringar i forskning, utveckling och kompetenser för framtiden. Ordförandeskapet driver nu vidare arbetet i ministerrådet med att implementera strategin. Att stärka EU:s inre marknad är en central del av det arbetet.

Parallellt med den strategiska diskussionen om långsiktig konkurrenskraft pågår förhandlingar kring konkreta lagförslag på konkurrenskraftsområdet. Ministerrådet har, under ledning av det svenska ordförandeskapet, även nått överenskommelser med Europaparlamentet om gröna obligationer, om ekonomiskt tvång och om Europaåret för kompetens.

EU:s ramverk för ekonomisk styrning har prövats genom återkommande kriser. Ordförandeskapet har satsat mycket kraft på att ena ministerrådet om riktlinjer för den översyn som nu genomförs. Arbetet gick i mål vid rådet för ekonomiska och finansiella frågor den 14 mars. Därmed togs ett viktigt steg för att få på plats ett reformerat regelverk som kan hantera utmaningar i ekonomin, bland annat när det gäller statsskulder i enskilda medlemsländer.

Under de första tre månaderna har ordförandeskapet också nått överenskommelser om förslaget om korttidsuthyrning av bostäder och om distansförsäljning av finansiella tjänster.

Demokratiska värden och rättsstatsprincipen – vår grundval

I mars genomförde allmänna rådet under svenskt ordförandeskap den årliga rättstatsdialogen. Dialogen går ut på att granska hur situationen på rättstatsområdet ser ut i olika EU-länder. Denna gång var Finland, Slovakien, Belgien, Bulgarien och Tjeckien i fokus.

I mars togs också ett viktigt steg i EU:s process om att ansluta sig till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Då enades Europarådets och EU:s förhandlare om ett nytt avtal om EU:s anslutning till konventionen. I dag är samtliga EU-länder anslutna till konventionen och den pågående processen syftar till att ansluta EU som union.

Under första halvan av ordförandeskapet har bland annat:

• Ordförandeskapets viktiga prioritering konkurrenskraft lyfts högst upp på EU:s agenda och slutsatserna från Europeiska rådet i mars kommer nu att följas upp i olika rådsformationer
• Rådet kommit överens om en text om huvuddragen i översynen av den ekonomiska styrningen
• EU och Europarådet kommit överens om hur anslutning till Europakonventionen ska gå till
• Rättsstatsdialoger hållits i ministerrådet och ordförandeskapet har tagit initiativ till att omedelbart påbörja den andra rundan av dialoger