Artikel från Socialdepartementet

Regeringens arbete med stärkt kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården

Publicerad 19 januari 2023

Personalen är hälso- och sjukvårdens viktigaste resurs, och en av regeringens prioriterade frågor är att lösa de bemanningsproblem som hälso- och sjukvården har. Arbetet med att säkra kompetensförsörjningen är långsiktigt, och för att klara vårdens behov i hela landet anser regeringen att det nationella åtagandet för kompetensförsörjningen behöver stärkas.

Svensk hälso- och sjukvård är av mycket hög kvalitet men kompetensförsörjningen har länge varit en av vårdens stora utmaningar. Det är svårt att rekrytera och behålla personal, inte minst i gles- och landsbygden. De främsta orsakerna till personalbristen uppges vara för få utbildade, hög konkurrens från andra arbetsgivare samt pensionsavgångar. Dessutom skiljer sig tillgången till personal med rätt kompetens mellan olika delar av landet och mellan olika verksamheter.

I Socialstyrelsens nationella planeringsstöd (NPS) för 2022 framgår att samtliga regioner redovisar brist på barnmorskor, specialistsjuksköterskor, läkare med specialistkompetens och röntgensjuksköterskor.

Frågan om kompetensförsörjning är kopplad till flera frågor inom hälso- och sjukvårdspolitiken. En säkrad bemanning av vårdpersonal med rätt kompetens har också positiva verkningar på vårdens tillgänglighet. Frågan är också kopplad till arbetssituationen för anställda inom hälso- och sjukvården. För att attrahera och behålla kompetens krävs trygga anställningar, en god arbetsmiljö och möjlighet till utveckling i arbetet.

Hur arbetar regeringen med kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården?

För att långsiktigt klara vårdens behov i hela landet anser regeringen att det nationella åtagandet för kompetensförsörjningen behöver stärkas.

I budgetpropositionen för 2023 avsätter totalt regeringen 3,2 miljarder kronor under 2023 för att stödja regioner och kommuner i deras arbete med kompetensutveckling och kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården.

Regeringen gav i januari 2023 Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Förslaget till plan ska utarbetas av det särskilda råd för vårdkompetensfrågor som är placerat vid Socialstyrelsen (Nationella vårdkompetensrådet). Av planen ska bland annat framgå vilka ändamålsenliga och kostnadseffektiva insatser för befintlig och ny vårdpersonal som kan behövas för att förbättra kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Det handlar till exempel om vilka insatser som kan vidtas för att utveckla, motivera och behålla de medarbetare som redan idag arbetar inom hälso- och sjukvården, för att locka tillbaka vårdpersonal som lämnat yrket samt för att attrahera nya medarbetare. Under 2023 får Socialstyrelsen använda 5 miljoner kronor för uppdraget.

Fler sjuksköterskor behöver vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska. Regeringen avsätter 500 miljoner kronor 2023 och beräknar 400 miljoner kronor årligen från och med 2024 för att öka vidareutbildning för sjuksköterskor. Regeringen avsätter 100 miljoner kronor per år från och med 2023 för att möjliggöra utvecklings- och karriärmöjligheter.

Tidöavtalet om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården

I Tidöavtalet lyfts behovet av en nationell kartläggning av behovsläget nu och framgent av medicinskt utbildad vårdpersonal. Av kartläggningen ska framgå vilka insatser för befintlig och ny vårdpersonal som kan behövas för att förbättra personalförsörjningen. Det nationella åtagandet stärks för kompetensförsörjningen för att långsiktigt klara vårdens behov i hela landet. I kartläggningen ska ansvarsfördelningen för personalfrågor mellan vårdhuvudman och staten även redogöras för.

I Tidöavtalet framgår även reformer som bland annat ska kapa köerna inom hälso- och sjukvården och åtgärda bristen på vårdplatser, samt bygga ut primärvården.

Tidöavtalet är en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.