Ta kontroll över välfärden

Publicerad Uppdaterad

Det ska vara ordning och reda i svensk skola, sjukvård och äldreomsorg. Alla barn har rätt till en bra utbildning, oavsett vilka föräldrar de har eller var de bor. Då behöver resurserna fördelas på ett rättvist sätt och inga oseriösa aktörer ska få förtroendet att bedriva förskola eller skola. Kvaliteten i lärarutbildningarna behöver stärkas och fler satsningar på vidareutbildning av obehöriga lärare och förskollärare. Studenthälsan är då viktig för att ge studenterna goda förutsättningar att klara sina studier.

Foto: Johnér Bildbyrå

Ökade resurser som fördelas rättvist

Extra miljarder till skolan under pandemin

Covid-19-pandemin var en tuff påfrestning för landets förskolor och skolor. Under 2021 och 2022 tillfördes därför totalt 2,65 miljarder för att ge huvudmännen ökade möjligheter att till exempel skapa förutsättningar för ökad undervisningstid, bättre arbetsmiljö och för att smittsäkra verksamheten. Pengarna fördelades proportionellt utifrån antalet barn och unga i åldern 6–19 år i kommunen.  

Statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan

Regeringen har infört ett nytt samlat statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan, som 2022 uppgår till cirka 2,1 miljarder kronor. Bidraget är socioekonomiskt viktat och fördelas till kommunerna. Det får användas för att minska barngruppernas storlek, för att bibehålla eller rekrytera personal i förskolan samt till kompetensutveckling för förskollärare och annan personal.

Tydligare regler för resursskolor

Alla elever ska ges möjlighet till att klara skolan och lära sig det de behöver, men alltför många elever får inte tillräckligt stöd för att nå dit. För en del elever, som behöver en anpassad undervisning och lärmiljö med mindre elevgrupper och mer tillgång till stöd från vuxna för att lyckas i skolan, kan en placering vid en resursskola vara den bästa åtgärden. Regeringen har därför tagit initiativ till nya regler som ska utveckla och förtydliga förutsättningarna för resursskolor.  Regeringen har även tagit initiativ till ett förtydligat regelverk för bestämmelserna om tilläggsbelopp för särskilt stöd, för att göra systemet mer likvärdigt och rättvist.

Foto: Johnér Bildbyrå

Demokratisk kontroll över skolan

Gemensamt skolvalssystem

Elever ska kunna välja skola, men skolor ska aldrig kunna välja elever. I dag saknas regler på nationell nivå när det gäller ansökan till förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Föräldrar och elever ska kunna känna sig trygga med att skolvalet går rättssäkert till och att det råder likabehandling. Skolvalet ska vara transparent, rättvist och rättssäkert. Därför får Skolverket i uppdrag att ta fram ett system som ska gälla nationellt.

Vinstutdelning inom skolan utreds

Pengar avsedda till skolan ska gå till skolan. I dag finns inga regler som ser till att de skattemedel som skolan får och som finansierar fristående förskolor och skolor används för utbildningsverksamheten. Den obegränsade möjligheten att dela ut vinst kan uppmuntra oseriösa aktörer att söka sig till skolväsendet. En utredning har nu tillsatts och som ska lämna förslag på hur ett förbud mot vinstutdelning kan införas för enskilda huvudmän. Syftet är att öka kvaliteten och likvärdigheten i skolväsendet.

Ökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister

Regeringen har ändrat reglerna så att Skolinspektionen från och med 1 juli 2022 ges skarpare verktyg att stänga både fristående och kommunala skolor med allvarliga och återkommande brister. Det har också blivit möjligt för Skolinspektionen att återkalla tillstånd för fristående skolor om verksamheten inte kommit igång inom två år eller inte bedrivits under två år (tvåårsregeln).

Skärpta regler för konfessionella inslag i skolan

Skolan ska vara en plats för kunskap och bildning – inte religiös påverkan. För att lättare kunna stoppa odemokratiska och olämpliga aktörer har regeringen infört tydligare och skärpta krav på de som driver en skola med konfessionell inriktning. Elever ska ha reella möjligheter att välja om de vill delta i konfessionella inslag eller inte.

Regeringen har också gått fram med en lagrådsremiss med förslag om att införa ett etableringsstopp för fristående skolor och fristående fritidshem med konfessionell inriktning, samt att befintliga fristående verksamheter inte ska få inte utöka verksamheten med konfessionell inriktning.

Hårdare krav på pedagogisk omsorg

Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola och fritidshem, till exempel familjedaghem. Regeringen har vidtagit åtgärder för att stärka kvaliteten och likvärdigheten i pedagogisk omsorg. Det har bland annat införts krav på att en enskild huvudman ska godkännas av kommunen så att olämpliga aktörer förhindras att utöva verksamheten.

Permanent lösning för statistik om skolan

Officiell statistik om olika samhällsområden är en mycket viktig informationskälla. Som en tillfällig lösning för att säkerställa att uppgifter om enskilda huvudmäns verksamhet finns tillgänglig initierade regeringen en tidsbegränsad lösning för att säkerställa tillgång till skolinformation. Regeringen har även tillsatt en särskild utredare som ska utreda och belysa för- och nackdelar med två alternativa förslag för en långsiktig lösning för informationsförsörjningen på skolområdet. Det ena alternativet som ska utredas är att offentlighetsprincipen införs även för fristående skolor. Det andra alternativet är att en ny insamling av uppgifter införs och hanteras av Skolverket.

Vuxenutbildningen ska granskas på skolnivå

Samhället behöver skärpa kontrollen av vuxenutbildningens kvalitet. Den löpande tillsynen inom sfi och annan vuxenutbildning har tidigare skett på huvudmannanivå men nu har regeringen gett Skolinspektionen i uppdrag att löpande granska verksamheter på skolnivå, vare sig utbildningen bedrivs av en kommun eller en upphandlad entreprenör.

Foto: Johnér Bildbyrå

En skola för kunskap och bildning

Reviderade kurs- och ämnesplaner

Regeringen har beslutat om nya kursplaner för grundskolan och vissa ämnesplaner för gymnasieskolan och komvux. I de nya kurs- och ämnesplanerna betonas faktakunskaper mer, särskilt för yngre elever. Kunskapskraven är mindre detaljerade och omfångsrika och därmed lättare för lärarna att använda. Dessutom skiljer innehållet sig tydligare mellan stadier och mellan kurser. Regeringen har också förtydligat skrivningarna i läroplanerna som rör sexualitet, samtycke och relationer, och betonar bland annat arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Ämnesbetyg och andra förändringar i betygssystemet

Betygen ska visa vad eleverna har lärt sig och främja deras kunskapsutveckling. Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag beslutat att ämnesbetyg ska ersätta dagens kursbetyg i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och inom komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. Ämnesbetyg ger eleverna mer tid att utvecklas i ett ämne innan avgörande betyg sätts. Det ger förutsättningar för ett fördjupat lärande och lärande över tid. 

Central rättning av nationella prov

Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att stärka en rättvis och likvärdig betygssättning. Bland annat ska resultat på nationella prov särskilt beaktas vid betygssättning och Skolverket har fått i uppdrag att digitalisera de nationella proven. Regeringen går nu vidare och har låtit Skolverket ta fram förslag om hur central rättning av digitaliserade nationella prov i svenska, svenska som andraspråk och engelska kan införas och organiseras. 

Stärkt arbete med trygghet och studiero i skolan

En skola präglad av trygghet och studiero är en rättighet för alla elever och en grundförutsättning för lärande och utveckling. Efter förslag från regeringen har riksdagen beslutat om lagändringar som bland annat innebär att det förebyggande arbetet förstärks, tydligare befogenheter för skolans personal att ingripa när situationen kräver det och ökade möjligheter för rektorer att omplacera eller stänga av elever. Det införs även en huvudregel om förbud mot mobiltelefoner på lektionstid och möjlighet för rektorn att införa mobilfria skoldagar i bland annat grundskolan. Vidare införs skärpta krav på huvudmannens klagomålshantering och att Skolinspektionen som huvudregel inte ska inleda tillsyn i så kallade individärenden, om inte huvudmannen först själv har fått möjlighet att utreda klagomålet.

Förtydligat uppdrag för elevhälsan och krav på tillgång till specialpedagog eller speciallärare

Hur man mår och hur man presterar i skolan är tätt sammanlänkat och därför är skolans arbete med elevhälsa viktigt. Regeringen har tagit initiativ till att förtydliga och stärka elevhälsans uppdrag i skollagen. De nya reglerna innebär även att det ställs krav på tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser.

Stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning

Regeringen har genomfört flera förändringar som rör utbildningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Bland annat införs en garanti för tidiga stödinsatser för elever som läser ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik enligt grundsärskolans kursplaner. Uttrycket intellektuell funktionsnedsättning ersätter utvecklingsstörning i skollagens bestämmelser, och skolformerna grundsärskola, gymnasiesärskola samt kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning byter namn till anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola samt kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning.

Foto: Jessica Gow/Regeringskansliet

Fler lärare och ett mer attraktivt läraryrke

Nationellt professionsprogram för förskollärare, lärare och rektorer

Kunniga och kompetenta förskollärare, lärare och rektorer med höga förväntningar på alla barn och elever är den enskilt viktigaste faktorn för att alla ska lära sig mycket. Regeringen inför steg för steg ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare för att förbättra kompetensutvecklingen.

Högre löner med lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet har resulterat i att drygt 65 000 lärare och förskollärare sedan 2016 i genomsnitt har fått 2 600 kronor per månad i höjd lön. Statskontorets utvärdering av lärarlönelyftet från 2021 visade att satsningen har bidragit till höjda löner för hela lärargruppen. Det innebär att även lärare som inte har fått del av satsningen har gynnats av den.

Karriärsteg för lärare

Statsbidraget för karriärsteg ger skolhuvudmän möjlighet att utse särskilt yrkesskickliga lärare till förstelärare och lektorer med en löneökning om minst 5 000 respektive minst 10 000 kronor i månaden.

Karriärtjänster i utsatta områden

De mest erfarna lärarna bör finnas på de skolor där behoven är som störst. Inom statsbidraget för karriärtjänster finns därför en särskild pott som riktar sig till huvudmän med skolenheter som bedöms ha särskilt svåra förutsättningar. En förstelärare som arbetar på en skolenhet som tillhör denna pott ska få en löneökning med minst 10 000 kronor per månad.

Lärarassistenter som kan avlasta lärare

Lärare behöver avlastning för att kunna fokusera på undervisningen. Vissa arbetsuppgifter som inte kräver en lärare kan tas över av andra yrkesgrupper, som socionomer eller lärarassistenter. Sedan 2019 har regeringen satsat på ett statsbidrag för lärarassistenter. Skolverket har också, på regeringens initiativ, tagit fram stödmaterial om hur lärarassistenter, socionomer och andra yrkesgrupper kan avlasta lärare.  

Ökade möjligheter till fjärr- och distansundervisning

Lärarbristen slår ofta hårt mot områden med stora geografiska avstånd. Regeringen har därför drivit igenom utökade möjligheter till fjärrundervisning. De nya reglerna gör det även möjligt att använda distansundervisning för en elev som inte kan delta i närundervisning på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik och inom gymnasieskolan även för elever med andra särskilda skäl.

Stärkt kvalitet i lärarutbildningarna

För att höja kvaliteten och skärpa kraven på lärarutbildningarna ska lärosätena använda sig av övningsskolor och övningsförskolor, Det införs även krav på att kognitionsvetenskap ska ingå i alla lärarutbildningar. För att få fler behöriga lärare i svenska som andraspråk och modersmål ska dessa ämnen kunna ingå i en grundskollärarexamen.

Förstärkt satsning på vidareutbildning av obehöriga lärare och förskollärare

Fler behöriga lärare behövs i skolan. Genom vidareutbildning av lärare och förskollärare (VAL) kan obehöriga lärare och förskollärare som arbetar i skolan eller förskolan läsa in en behörighetsgivande lärar- eller förskollärarutbildning. Regeringen har skjutit till medel så fler har möjlighet att bli antagna till utbildningen.

Ökade möjligheter för akademiker att läsa in en lärarexamen

För att svenska elevers kunskapsresultat ska fortsätta uppåt måste alla elever få undervisning av hög kvalitet. Då krävs fler utbildade lärare i klassrummen. För att göra det enklare för personer med en akademisk examen att ställa om till läraryrket har regeringen infört en försöksverksamhet med en ny kortare kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) som kan leda till en grundlärar- eller ämneslärarexamen.  

Folkbildning

Styrning och uppföljning av folkbildningen ska utredas

Folkbildningen spelar en viktig roll i Sverige och bidrar till att ge många människor, inte minst de som står långt ifrån arbets- och samhällslivet, möjligheter till bildning och utbildning. Men folkbildningen har under de senaste åren stått inför flera stora utmaningar. Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska föreslå de ändringar av statens stöd till folkbildningen som krävs för att säkerställa att folkbildningen styrs effektivt. Förslagen från utredningen ska syfta till att säkerställa en ändamålsenlig styrning, uppföljning och kontroll av folkbildningen samt ge folkbildningen de bästa förutsättningar att verka framöver.

Foto: Johnér Bildbyrå

Universitet och högskolor

Fler VFU-platser i sjuksköterskeutbildningen

Det råder i dag brist på grundutbildade sjuksköterskor på arbetsmarknaden och med nuvarande dimensionering av utbildningen förväntas bristen öka kommande år. Regeringen har tillsatt en nationell samordnare som ska stödja lärosäten och hälso- och sjukvården i deras arbete med att se till att det finns platser där studenter i sjuksköterskeutbildningen kan genomföra sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Syftet är att öka antalet utbildningsplatser så att lärosätena ska kunna utbilda fler sjuksköterskor.

Stärkt studenthälsa

Det behövs insatser för att förebygga psykisk ohälsa och för att ge studenterna goda förutsättningar att klara sina studier. Den ökade distansundervisningen under Covid-19-pandemin i kombination med en framtida arbetsmarknad i förändring har bidragit till oro hos högskolestudenter. Regeringen inledde därför 2021 en satsning på 25 miljoner kronor för att stärka studenthälsan och bidra till en bättre studiemiljö. Satsningen syftar särskilt till att gynna studieovana studenter.

Gemensam webbportal för att stärka studenthälsovården

Stockholms universitet, Linköpings universitet och Universitets- och högskolerådet (UHR) har fått i uppdrag att utveckla en gemensam webbportal för studenthälsovården. Syftet är att öka den digitala samordningen av studenthälsovården vid universitet och högskolor för att öka likvärdigheten i tillgång till studenthälsovård.

Jämställdhet inom akademin

I dag är alltför få kvinnor professorer i universitet och högskolor. Regeringen har satt upp ett övergripande mål om att hälften av alla nyrekryterade professorer 2030 ska vara kvinnor. Om rekryteringsmålen uppfylls kommer de att bidra till en mer jämställd professorsgrupp. Reformen är positiv för jämställdheten och kan bidra till att nå både målet om jämställd utbildning och målet om jämställd fördelning av makt. Jämställdhetsfrågor är prioriterade för regeringen och jämställdhet inom akademin kommer följas upp inom ramen för myndighetsstyrningen.

Förändringar i forskningsetiskt regelverk införs

Det behövs enhetliga regler för hur misstänkt oredlighet i forskning ska hanteras. Regeringen har därför inrättat en ny statlig nämnd som ska utreda misstänkt oredlighet i forskning och ett nytt regelverk för etikprövning av forskning på människor. Forskare ska följa god forskningssed och det övergripande ansvaret för att det sker ligger på forskningshuvudmannen. Förtydliganden har gjorts av etikprövningslagens definition av forskning, forskningshuvudmännens ansvar för att lagen efterföljs eftersom forskare annars kan få fängelsestraff i upp till två år, samt för att Överklagandenämnden för etikprövning ansvarar för tillsynen av lagen. De som omfattas är bland annat statliga universitet och högskolor, andra statliga myndigheter, kommuner och landsting och enskilda utbildningsanordnare.  

Andra beslut och satsningar

Covid-19-åtgärder

Ändrade regler för att kunna hålla skolorna öppna under pandemin
Under hela covid-19-pandemin vidtog regeringen åtgärder och fattade beslut för att minska pandemins negativa effekter. Regeringens linje har hela tiden varit att undervisning ska bedrivas på plats i verksamhetens lokaler. Bland annat infördes tillfälliga bestämmelser som gjorde det möjligt att anpassa verksamheten på olika sätt som vanligtvis inte är möjligt enligt skollagen, som att bedriva fjärr- och distansundervisning. Regeringen gjorde det också möjligt att vid behov förlänga skoldagarna, förlägga undervisningstid på helger och förlänga terminen. Extra medel avsattes till skolorna under pandemin för att minska de negativa effekterna

Fribeloppet för studerande slopades

Fribeloppet som reglerar hur mycket en studerande får tjäna utan att studiemedlet minskas, slopades tillfälligt av regeringen under pandemin. Genom att ta bort fribeloppet behöver en studerande som vill gå in och arbeta i vården eller andra samhällsviktiga funktioner inte oroa sig för att bli återbetalningsskyldig. Fribeloppet slopades under 2020, 2021 och vårterminen 2022, till och med den 30 juni 2022.

Hågkomst av Förintelsen

Remember - ReAct

Regeringen bjöd hösten 2021 in stats- och regeringschefer, internationella organisationer och sociala medieplattformar till Remember – ReAct, Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism. Syftet med forumet var att skapa internationell dialog och samarbete samt att deltagande delegationer skulle presenterade sina konkreta åtaganden för att stärka arbetet för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism, antiziganism och andra former av rasism. Åtagandena ska följas upp under Sveriges ordförandeskap i International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA), 2022.