Artikel från Finansdepartementet

Ekonomiska konsekvenser av kriget i Ukraina i fokus för EU:s finansministrar

Publicerad

När EU-ländernas finansministrar möts i Bryssel den 15 mars väntas de följa upp det informella toppmötet i Versailles och de ekonomiska konsekvenserna av kriget i Ukraina. Eventuellt beslut väntas om förslaget om en gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM) liksom om en global, lägsta skattenivå för multinationella koncerner. Ministrarna kommer också godkänna rådslutsatser om riktlinjer för EU:s årsbudget 2023. Finansminister Mikael Damberg företräder Sverige vid mötet.

Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen

Ministrarna väntas få en återrapport från det informella mötet mellan EU:s stats- och regeringschefer som ägde rum i Versailles förra veckan som dominerades av kriget i Ukraina och dess påverkan på EU:s ekonomi, energipriser och försvarsutgifter.

En global, lägsta skattenivå för multinationella koncerner

Ministrarna väntas diskutera kommissionens direktivförslag om en global minimiskatt för multinationella företag inom EU.

Syftet med kommissionens förslag om en global minimibeskattning är att implementera OECD:s modellregler inom EU. Sverige ställer sig positivt till en global minimibeskattning och att implementeringen i EU sker genom ett direktiv. Förslaget till ett direktiv om en global minimibeskattning är omfattande och komplext. Det pågår dessutom tekniskt arbete i OECD kopplat till genomförandet. Det är sammantaget för tidigt att anta direktivet vid det kommande rådsmötet.

En gränsjusteringsmekanism för koldioxid

Sverige anser att för att bedriva en effektiv klimatpolitik är det angeläget att motverka risken för koldioxidläckage. Enbart den fria tilldelningen inom EU ETS kommer på sikt inte att kunna motverka sådant läckage i takt med att det totala antalet utsläppsrätter minskar. Införandet av en gränsjusteringsmekanism för koldioxid är därför en förutsättning för att EU ETS ska kunna revideras på ett sätt som kan bidra till att Sveriges och EU:s klimatmål uppnås. Sverige kan stödja förslaget.

Ministrarna kommer eventuellt att fatta beslut om förslaget till en gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM). Enligt förslaget föreslås CBAM omfatta sektorerna stål, järn, aluminium, gödselvaror, cement och elektricitet. Vid import av dessa varor föreslås importören ha en skyldighet att köpa certifikat till ett pris som motsvarar vad en EU-producent hade fått betala enligt EU ETS. Importören föreslås få göra avdrag för eventuell kostnad för koldioxidutsläpp i form av koldioxidskatt eller motsvarighet till EU ETS som belastat varorna i källstaten.

EU:s ekonomiska styrning

Ministrarna väntas diskutera den pågående översynen av EU:s ekonomiska styrning (vilken bl.a. omfattar stabilitets- och tillväxtpakten) samt kommissionens vägledning för finanspolitiken 2023.

Sverige anser att stabilitets- och tillväxtpaktens huvudsakliga uppgift är att främja sunda offentliga finanser och att fokus fortsatt bör ligga på att säkerställa skuldhållbarheten i EU:s medlemsstater. Beträffande vägledningen för 2023 är det viktigt att medlemsstaternas finanspolitik, liksom tillämpningen av det finanspolitiska ramverket, rör sig mot en normalisering. Givet det osäkra läget i omvärlden, är det samtidigt viktigt att EU:s medlemsstater vid behov kan anpassa sin finanspolitik.

Rekommendation om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av budgeten för 2020

Ministrarna väntas anta en rekommendation till Europaparlamentet om att kommissionen bör beviljas ansvarsfrihet för genomförandet av EU:s budget för 2020. Regeringen fäster stor vikt vid att de medel som hanteras av kommissionen förvaltas på ett korrekt och ansvarsfullt sätt och anser att det är allvarligt att kommissionen får kritik i revisionsrättens rapport. Sverige (tillsammans med Nederländerna) kommer därför lämna in ett skriftligt uttalande som bifogas rekommendationen med krav på att kommissionen vidtar ytterligare åtgärder för att minska felen i genomförandet av EU:s politik.


Riktlinjer för EU:s årsbudget 2023

Ministrarna väntas godkänna rådslutsatser om riktlinjer för EU:s årsbudget 2023. Dessa syftar till att ge en inriktning till kommissionens antagande av budgetförslaget för 2023.

I de föreslagna rådslutsatserna betonas vikten av en återhållsam och realistisk budget, med tillräckliga marginaler till budgetramstaken för att hantera oförutsedda utgifter. Rådets förslag på riktlinjer för årsbudgeten 2023 ger en balanserad bild av rådets ingångsvärden i årsbudgetförhandlingen och reflekterar en budgetrestriktiv position. Regeringen ställer sig bakom utkastet till rådslutsatser för arbetet med årsbudgeten för 2023.

Finansminister Mikael Damberg företräder Sverige vid mötet.

Producerat av EU-representationen.

Mer om arbetet i rådet för ekonomiska och finansiella frågor, Ekofin

Ministerrådet

Ministerrådet stiftar EU:s lagar tillsammans med Europaparlamentet. Det består av ministrar från medlemsländernas regeringar. Vilka ministrar som träffas beror på vilka frågor som ska förhandlas.

Så fungerar EU

Läs mer om EU:s institutioner, lagstiftningskedjan och Sveriges roll. Nedan finns även en länk till riksdagens webbplats med EU-information.

Sverige i EU

På sidan Sverige i EU här på regeringens webbplats hittar du bland annat artiklar från toppmöten i Europeiska rådet och möten i ministerrådet. Du kan också läsa mer om regeringens övergripande prioriteringar för EU-arbetet och om gemensamma strategier. Här finns också länkar till mer information om EU:s institutioner och en kalender över kommande EU-möten.