Innehållet publicerades under perioden 9 juli 2021 och 30 november 2021

Statsråd på denna sida som har bytt ansvarsområde

Mellan den 21 januari 2019 och den 30 november 2021 var hon minister för högre utbildning och forskning.

Statsråd på denna sida som har bytt ansvarsområde

Mellan den 21 januari 2019 och den 30 november 2021 var hon minister för högre utbildning och forskning.

Utbildning som leder till jobb och studiestöd som möjliggör omställning

Publicerad

För att möta Sveriges behov av välutbildad arbetskraft på kort och lång sikt behövs god tillgång till utbildning. Regeringen har sedan 2014 gjort stora satsningar på utbildningsplatser i hela landet och ytterligare ökat takten för att möta de behov pandemin har skapat. Dessutom har studiemedlet anpassats för att göra det möjligt för fler att studera mitt i livet.

Gymnasiala utbildningar som leder till jobb

Ett nytt offentligt omställningsstudiestöd

Kunskapslyftet byggs ut

Svenskt deltagande i undersökningar

Gymnasiala utbildningar som leder till jobb

Sverige kommer behöva betydligt fler med en gymnasial yrkesutbildning på svensk arbetsmarknad de kommande åren. Utbildning inom gymnasieskola och komvux behöver därför anpassas för att möta kompetensförsörjningsbehoven inom välfärden, näringslivet och för att möta klimatomställningen. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under mandatperioden med förslag som syftar till en bättre planering och dimensionering av den gymnasiala utbildningen. För implementering av reformen föreslår regeringen en förstärkning till kommunerna med 170 miljoner kronor årligen under perioden 2023–2026. Regeringen föreslår även en förstärkning med 12 miljoner kronor 2022 och med 14 miljoner från 2023 till  Skolverkets arbete med regionala planeringsunderlag. Vidare föreslås en permanent förstärkning till regionerna och Gotlands kommun med 21 miljoner kronor för att finansiera samverkan kring gymnasial utbildning inom ramen för regionalt kompetensförsörjningsarbete.

Regeringen föreslår en treårig förlängning av Tekniksprånget, för att främja intresset för ingenjörsutbildningar genom att unga erbjuds praktik inom teknikföretag, och föreslår att 15 miljoner kronor per år avsätts fram till 2024. Regeringen fortsätter att stödja World Skills Sweden för att tillsammans med arbetsmarknadens parter öka yrkesprogrammens kvalitet och attraktionskraft och föreslår 10 miljoner kronor för detta ändamål 2023.

Förlängd möjlighet att göra prövning mot en lägre avgift

Pandemin har fått negativa konsekvenser för gymnasieelever. För att öka möjligheten för elever som slutfört sin gymnasieutbildning under pandemin att genomgå prövning för högre betyg har regeringen tillfälligt sänkt avgiften. Under 2021 tillfördes 15 miljoner kronor för ändamålet och regeringen föreslår att lika mycket tillförs för att sänkningen ska gälla även under 2022.

Ett nytt offentligt omställningsstudiestöd

Det svenska studiestödet är ett av världens mest omfattande studiestödssystem. För att öka möjligheten för vuxna mitt i arbetslivet att utbilda sig planerar regeringen för ett nytt offentligt omställningsstudiestöd som ska införas 2023. Omställningsstudiestödet förbättrar de ekonomiska förutsättningarna för att utbilda sig för personer som har arbetslivserfarenhet. Det förbättrar flexibiliteten, ökar omställningsförmågan för företag och anställda, och ökar tryggheten på en arbetsmarknad i snabb förändring.

Stödet kommer framför allt rikta sig till personer som är eller i närtid har varit etablerade på arbetsmarknaden.  Det handlar om att den sökande ska ha arbetat under en viss tid., vilket kommer fastställas genom dels ett etableringsvillkor, dels ett aktualitetsvillkor. Förenklat kan man säga att det innebär att man måste ha jobbat minst halvtid i åtta av de senaste fjorton åren, och av dessa måste minst 12 månader vara under de senaste två åren. Alla som möter kvalificeringsvillkoren för stödet kan få ta del av det.

Med bidrag och lån kommer det nya omställningsstudiestödet för de allra flesta att motsvara cirka 80 procent av den befintliga lönen. I budgetpropositionen beräknas 1,36 miljarder kronor för stödet 2023 och 2,84 miljarder kronor för 2024. Fullt utbyggt beräknas stödet kosta 6–9 miljarder kronor per år.

Regeringen bedömer att den subvention i studiestödssystemet som innebär att staten står för kostnader för lån som inte återbetalas bör justeras. Låntagarna får istället en ökad ränta medan räntesubventionen, det vill säga den nedsättning med 30 procent av räntan som kompensation för att lånen inte är avdragsgilla, finns kvar. Alla låntagare kommer att omfattas av förändringen genom ett påslag på räntan på cirka 0,5–0,6 procentenheter.

Centrala studiestödsnämnden (CSN), Försäkringskassan och Överklagandenämnden för studiestöd beräknas få ökade kostnader av att hantera reformen. Medel för administration och systemutveckling föreslås och beräknas i budgetpropositionen. Bland annat tillförs CSN 128 miljoner kronor för 2022 och Försäkringskassan 7 miljoner kronor för samma år.

Studiestödssystemet stödjer de ökade utbildningsbehoven och ger ekonomiska förutsättningar för människor att ta steget vidare till studier och arbete. Regeringen föreslår att medel avsätts för fler utbildningsplatser inom yrkeshögskolan, regionalt yrkesvux och folkhögskolan. Som en konsekvens av det kommer behovet av studiemedel att öka. Under 2022 satsas 439 miljoner kronor på studiemedel och 436 miljoner kronor 2023.  

Tabellen nedan sammanfattar de preliminära konsekvenserna av en ökad räntekostnad för den enskilde låntagaren. Regeringens ambition är att för majoriteten av låntagarna ska förändringen visas genom en något längre återbetalningstid i stället för ett högre årsbelopp.

Skuldens storlek Årlig ökad räntekostnad Förändring återbetalningstid Ökning årsbelopp Ökad månadsavgift
150 000 825 1 år, från 18 till 19 år 0 0
180 000 990 1 år, från 21 till 22 år 0 0
200 000 1 100 1 år, från 23 till 24 år 0 0
230 000 1 265 Ingen 500–700 40–60
250 000 1 375 Ingen 600–800 50–70
300 000 1 650 Ingen 700–900 60–80

Kolumnen ”Årlig ökad räntekostnad” visar den kostnad som lånet årligen ökar med. Den ökade kostnaden påverkar, beroende på skuldens storlek, antingen årsbeloppet eller den tid som lånet betalas tillbaka.

Kolumnen ”Förändring återbetalningstid” visar det antal år som återbetalningen förändras. Är ökningen ”ingen” är det maximala återbetalningsår redan uppnådd, det vill säga 25 år, och då påverkas istället årsbeloppets storlek.

Kolumnen ”Ökning årsbelopp” visar hur årsbeloppet förändras med anledning av den ökade räntekostnaden. Är ökningen ”0” påverkas istället återbetalningstiden upp till ett år.

Kunskapslyftet byggs ut 

Fler platser på folkhögskolan

Efterfrågan på utbildningsplatser på folkhögskolan har ökat på grund av det rådande arbetsmarknadsläget. Regeringen föreslår därför en fortsatt utbyggnad av antalet utbildningsplatser på folkhögskolan. Satsningen uppgår till 300 miljoner kronor 2022 och beräknas motsvara medel för cirka 3 000 årsplatser på folkhögskolans allmänna och särskilda kurs. För denna tillfälliga utbyggnad kommer ingen regional medfinansiering att krävas. Regeringen föreslår också en förstärkning på 9 miljoner kronor per år av det särskilda utbildningsstödet som används för att underlätta studier för personer med funktionsnedsättning.

Utbildningssatsningar för snabbare väg till jobb och bättre integration

Yrkeskunskaper och goda kunskaper i svenska öppnar vägen till många jobb. Regeringen föreslår därför att 1 560 miljoner kronor avsätts 2022 till 14 000 platser på kombinationsutbildningar, där yrkesutbildning kombineras med kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) eller svenska som andraspråk. Kombinationsutbildningarna kommer under 2022 att vara undantagna från kravet att kommunerna ska finansiera ett antal utbildningsplatser för att få del av statsbidraget.

Validering kan avsevärt korta tiden i utbildning och vägen till jobb för en person som exempelvis skolar om sig mitt i livet. Regeringen föreslår att 30 miljoner kronor avsätts för 2022 för att kommunerna ska erbjuda inledande kartläggning och validering inom kommunal vuxenutbildning (komvux). För 2023 och 2024 beräknar regeringen att 60 miljoner kronor avsätts för satsningen, som därefter bör permanentas på den nivån.

Regeringen föreslår också att komvux flex, en försöksverksamhet med kartläggning och validering inom kommunal vuxenutbildning, ska fortsätta till 1 juli 2023. Satsningen ger kommunerna bättre förutsättningar att bygga upp en väl fungerande infrastruktur för inledande kartläggning och validering inom komvux, inför att den planerade skyldigheten att erbjuda inledande kartläggning och validering blir verklighet. För 2022 föreslås att 70 miljoner kronor tillförs för ändamålet.

För att förbättra kvaliteten i sfi föreslår regeringen att Skolinspektionens anslag för tillsyn ökas med 9,2 miljoner kronor 2022, så att tillsyn nu ska kunna ske även på verksamhetsnivå.

Anställda i välfärden ska få språkträning

För att känna sig trygg måste man kunna bli förstådd. Regeringen föreslår därför att den pågående satsningen på språkträning för anställda inom äldreomsorgen breddas till fler yrkesgrupper inom välfärden, till exempel vård, skola och annan omsorg. Språkträning kan förbättra kvaliteten i verksamheten, liksom kompetensförsörjningen inom välfärden och utrikes födda individers etablering på arbetsmarknaden. Regeringen föreslår att 30 miljoner kronor tillförs satsningen för 2022.

Momskompensation för utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan

För att privata utbildningsanordnare ska kunna få en högre ersättning per utbildningsplats som kompensation för deras skyldighet att betala mervärdesskatt (moms) föreslår regeringen att 100 miljoner kronor tillförs till Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) för 2022. Regeringen föreslår också en förstärkning av MYH:s förvaltningsanslag med 9 miljoner kronor för 2022. 

Studiemedel

Som en konsekvens av utbyggnaden av utbildningsplatser inom yrkeshögskolan, regionalt yrkesvux och folkhögskolan kommer behovet av studiemedel att öka. Regeringen föreslår att medel avsätts för fler utbildningsplatser inom dessa utbildningsformer. Under 2022 satsas 439 miljoner kronor på studiemedel och under 2023 satsas 436 miljoner kronor. 

Svenskt deltagande i undersökningar

Regeringen föreslår medel till Statistiska centralbyrån (SCB) för att genomföra undersökningarna Vuxnas deltagande i utbildning (AES) och Personalutbildning i företagen (CVTS). AES beräknas kosta 9,1 miljoner kronor 2022 och 1,6 miljoner kronor 2023 medan CVTS beräknas kosta 0,9 miljoner kronor 2022.

Statsråd på denna sida som har bytt ansvarsområde

Mellan den 21 januari 2019 och den 30 november 2021 var hon minister för högre utbildning och forskning.

Statsråd på denna sida som har bytt ansvarsområde

Mellan den 21 januari 2019 och den 30 november 2021 var hon minister för högre utbildning och forskning.