Innehållet publicerades under perioden 9 juli 2021 och 30 november 2021

Statsråd på denna sida som har bytt ansvarsområde

Mellan den 21 januari 2019 och den 30 november 2021 var hon minister för högre utbildning och forskning.

Statsråd på denna sida som har bytt ansvarsområde

Mellan den 21 januari 2019 och den 30 november 2021 var hon minister för högre utbildning och forskning.

En tillgänglig högskola, livslångt lärande och ett nytt omställningsstudiestöd

Publicerad

Den högre utbildningen ska vara tillgänglig i hela landet och för personer i olika livsfaser och med olika behov. Dessutom har studiemedlet anpassats för att fler ska ha möjlighet att studera mitt i livet.

Ett nytt offentligt omställningsstudiestöd

Det svenska studiestödet är ett av världens mest omfattande studiestödssystem. För att öka möjligheten för vuxna mitt i arbetslivet att utbilda sig planerar regeringen för ett nytt offentligt omställningsstudiestöd som ska införas 2023. Omställningsstudiestödet förbättrar de ekonomiska förutsättningarna för att utbilda sig för personer som har arbetslivserfarenhet. Det förbättrar flexibiliteten, ökar omställningsförmågan för företag och anställda, och ökar tryggheten på en arbetsmarknad i snabb förändring.

Stödet kommer framför allt rikta sig till personer som är eller i närtid har varit etablerade på arbetsmarknaden. Det handlar om att den sökande ska ha arbetat under en viss tid, vilket kommer fastställas genom dels ett etableringsvillkor, dels ett aktualitetsvillkor. Förenklat kan man säga att det innebär att man måste ha jobbat minst halvtid i åtta av de senaste fjorton åren, och av dessa måste minst 12 månader vara under de senaste två åren. Alla som möter kvalificeringsvillkoren för stödet kan få ta del av det.

Med både bidrag och lån kommer det nya omställningsstudiestödet för de allra flesta att motsvara cirka 80 procent av den befintliga lönen. I budgetpropositionen beräknas 1,36 miljarder kronor för stödet 2023 och 2,84 miljarder kronor för 2024. Fullt utbyggt beräknas stödet kosta 6–9 miljarder kronor per år.

Regeringen bedömer att den subvention i studiestödssystemet som innebär att staten står för kostnader för lån som inte återbetalas bör justeras. Låntagarna får istället en ökad ränta medan räntesubventionen, det vill säga den nedsättning med 30 procent av räntan som kompensation för att lånen inte är avdragsgilla, finns kvar. Alla låntagare kommer att omfattas av förändringen genom ett påslag på räntan på cirka 0,5–0,6 procentenheter.

Centrala studiestödsnämnden (CSN), Försäkringskassan och Överklagandenämnden för studiestöd beräknas få ökade kostnader av att hantera reformen. Medel för administration och systemutveckling föreslås och beräknas i budgetpropositionen. Bland annat tillförs CSN 128 miljoner kronor för 2022 och Försäkringskassan 7 miljoner kronor för samma år.

Tabellen nedan sammanfattar de preliminära konsekvenserna av en ökad räntekostnad för den enskilde låntagaren. Regeringens ambition är att för majoriteten av låntagarna ska förändringen visas genom en något längre återbetalningstid i stället för ett högre årsbelopp.

Skuldens storlek Årlig ökad räntekostnad Förändring återbetalningstid Ökning årsbelopp Ökad månadsavgift
150 000 825 1 år, från 18 till 19 år 0 0
180 000 990 1 år, från 21 till 22 år 0 0
200 000 1 100 1 år, från 23 till 24 år 0 0
230 000 1 265 Ingen 500-700 40-60
250 000 1 375 Ingen 600–800 50-70
300 000 1 650 Ingen 700–900 60-80

Kolumnen ”Årlig ökad räntekostnad” visar den kostnad som lånet årligen ökar med. Den ökade kostnaden påverkar, beroende på skuldens storlek, antingen årsbeloppet eller den tid som lånet betalas tillbaka.

Kolumnen ”Förändring återbetalningstid” visar det antal år som återbetalningen förändras. Är ökningen ”ingen” är det maximala återbetalningsår redan uppnådd, det vill säga 25 år, och då påverkas istället årsbeloppets storlek.

Kolumnen ”Ökning årsbelopp” visar hur årsbeloppet förändras med anledning av den ökade räntekostnaden. Är ökningen ”0” påverkas istället återbetalningstiden upp till ett år.

Studiemedel som en konsekvens av ett ökat utbud av utbildningsplatser

Studiestödssystemet stödjer de ökade utbildningsbehoven och ger ekonomiska förutsättningar för människor att ta steget vidare till studier och arbete. Regeringen föreslår att medel avsätts för fler utbildningsplatser inom yrkeshögskolan, regionalt yrkesvux och folkhögskolan. Som en konsekvens av det kommer behovet av studiemedel att öka. Under 2022 satsas 439 miljoner kronor på studiemedel och 436 miljoner kronor 2023.

Fortsatt satsning på livslångt lärande

Framtidens arbetsliv, med ökad digitalisering och människor som arbetar högre upp i åldrarna, kommer ställa högre krav på att universitet och högskolor tar ett större ansvar för yrkesverksammas kompetensutveckling och omställning. Regeringen föreslår att 260 miljoner kronor tillförs lärosätena under 2022–2024 för att fortsätta den särskilda satsningen på livslångt lärande som inleddes 2020. Satsningen ger även förutsättningarna för att bidra till näringslivets behov av kompetensutveckling till följd av klimatomställning. Satsningen beräknas motsvara cirka 3 000 helårsstudenter under 2022. 

Fler utbildade lärare med KPU

För att motverka den allvarliga lärarbristen behöver det blir enklare för personer med tidigare akademisk examen att ställa om till läraryrket. Nu satsar regeringen på en försöksverksamhet med en ny kortare kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för blivande grundlärare och ämneslärare. Inklusive studiemedel uppgår satsningen till 42 miljoner kronor 2022, 89 miljoner kronor 2023 och 106 miljoner kronor 2024–2027.

Regeringen fortsätter också satsningen för att lärosätena i högre grad ska kunna validera tidigare utbildnings- och yrkeserfarenheter för att på så sätt göra det möjligt för fler att bli behöriga att läsa en KPU. Regeringen föreslår att 13,5 miljoner kronor avsätts årligen 2022–2025 för en förlängning av satsningen på validering inom KPU.

Fler ska kunna studera till vårdyrken

Sverige har ett stort behov av fler personer som vill arbeta inom vården och nu vill fler utbilda sig till olika vårdyrken. För att universitet och högskolor ska kunna ta emot fler studenter krävs att det finns tillgång till verksamhetsförlagd utbildning, så kallade VFU-platser. Bristen på sådana platser är i nuläget en av de största flaskhalsarna för att lärosätena ska kunna utbilda fler sjuksköterskor. Regeringen föreslår därför att 25 miljoner kronor satsas 2022 och 50 miljoner kronor årligen från och med 2023 för att möjliggöra en ökning av lärosätenas ersättning till kommuner och regioner för VFU-platser. Den ökade ersättningen förutsätter att huvudmännen gör ett tydligt åtagande för sin medverkan i sjuksköterskeutbildningarna med fokus på att ta fram fler VFU-platser. Detta kommer att följas upp under kommande år.

Decentraliserade vårdutbildningar på distans

Decentraliserade vårdutbildningar och vårdutbildningar på distans är en viktig del av arbetet för att möta behovet av utbildad personal i hela landet. Inom många av dessa utbildningar finns delar som behöver bedrivas på plats, till exempel praktiska moment som verksamhetsförlagd utbildning, VFU. För att utbildningen ska vara tillgänglig för studenter i hela landet kan utbildningen eller delar av den behöva bedrivas på flera orter vilket kan innebära stora kostnader, särskilt om avstånden är stora. Regeringen satsar därför 20 miljoner kronor 2022–2030 på decentraliserad vårdutbildning vid ett antal lärosäten i landet. Satsningen ökar förutsättningarna för att fler ska utbilda sig till exempelvis sjuksköterska eller specialistsjuksköterska.

Stärkt studenthälsa för bättre villkor i högskolan

Universitet och högskolor ansvarar för att studenterna har tillgång till studenthälsovård, särskilt för att förebygga ohälsa och att preventivt främja studenternas fysiska och psykiska hälsa. Den ökade undervisningen på distans i kombination med en framtida arbetsmarknad i förändring kan bidra till ytterligare oro hos studenterna. Det behövs insatser för att förebygga psykisk ohälsa och för att ge goda förutsättningar för studenterna att klara sina studier. Regeringen inledde en satsning på studenthälsan i budgetpropositionen 2021 på 25 miljoner kronor årligen som fördelas till universitet och högskolor och för att ytterligare stärka studenthälsovården föreslås att 5 miljoner kronor tillförs årligen för en gemensam plattform för studenthälsan.

Ett högskolepedagogiskt lyft

Fler behöver utbilda sig när arbetsmarknaden förändras. Då krävs det goda möjligheter till utbildning i hela landet där distansutbildning ger möjlighet för personer att studera oavsett var de bor. Regeringen föreslår att 10 miljoner kronor satsas 2022 och 20 miljoner kronor 2023 för att höja kvaliteten i distansutbildning genom ett digitalt högskolepedagogiskt lyft. Med ett utvecklat pedagogiskt innehåll får även studieovana personer som studerar på distans bättre förutsättningar att lyckas med sina studier. Universitets och högskolerådet har sedan 2021 i uppdrag att ansvara för en satsning på distansutbildning som därmed utvidgas och förstärks.

Stärkt stöd för studenter med funktionshinder 

Det är viktigt att studenter som upplever funktionshinder i studiesituationen får det stöd de behöver. Stockholms universitet har de senaste åren fått runt 35 miljoner kronor per år för fördelning till olika lärosäten för pedagogiskt stöd till de personer som upplever detta. Det kan exempelvis vara teckenspråkstolkning, anteckningsstöd eller extra lärarstöd. Antalet studenter som sökt och beviljats stöd har ökat de senaste åren så därför föreslår regeringen en förstärkning på ytterligare 7 miljoner kronor för 2022. För 2023 beräknas 7 miljoner kronor tillföras och från 2024 10 miljoner kronor årligen.

Regeringen föreslår även en förstärkning på 9 miljoner kronor av det särskilda utbildningsstödet med anledning av ökat antal utbildningsplatser inom folkhögskolan och högskolan. Av dessa medel tillförs högskolan 3 miljoner kronor. Det särskilda utbildningsstödet fördelas av Specialpedagogiska skolmyndigheten och används till insatser för att underlätta studier för personer med funktionsnedsättning.

Mer medel till inläst studielitteratur

Efterfrågan på inläst studielitteratur för studerande på universitet och högskola har under 2021 varit större än vad som tidigare beräknats. Den ökade efterfrågan beror i huvudsak på den stora beräknade ökningen av studerande till följd av covid-19-pandemin. Regeringen föreslår därför att Myndigheten för tillgängliga medel tilldelas 2 miljoner kronor för 2022 för produktion och distribution av sådan litteratur.

Förbättrade möjligheter för personer med synskada att skriva högskoleprovet

I dag finns möjlighet för personer med synskada att skriva ett särskilt anpassat högskoleprov en gång per år. Det är angeläget att det finns möjlighet för en andra chans att antas till en önskad utbildning genom högskoleprovet. Därför föreslår regeringen att Universitets- och högskolerådet tillförs 1 miljon kronor årligen från och med 2022 för att möjliggöra två provtillfällen för personer med synskada per år.

Medel till Nationellt centrum för kvinnofrid och den nationella stödtelefonen Preventell

Det är viktigt att våldsutsatta har någonstans att vända sig för att få hjälp och vidare vägledning om hur de kan ta sig ur sin situation. En sådan möjlighet finns genom den nationella stödtelefonen för våldsutsatta, den så kallade Kvinnofridslinjen. Den drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet. Regeringen föreslår att 8 miljoner kronor årligen tillförs Uppsala universitet för att ge långsiktiga och goda förutsättningar för verksamheten med Kvinnofridslinjen. 

Med stöd av regeringen startades 2012 den nationella stödtelefonen Preventell för att förebygga sexuellt våld. Stöd till behandling mot sexuellt våld är en del i regeringens brottsförebyggande arbete för att förhindra allvarliga brott riktade mot framför allt kvinnor och barn. Preventell riktar sig både till förövare som erbjuds adekvata behandlingsinsatser och närstående och vårdgivare som behöver råd och hjälp att hantera frågor kring sexuellt våld och oro för sexuella övergrepp. Regeringen vill ge långsiktiga förutsättningar för att verksamheten med Preventell ska kunna fortsätta och föreslår att 5 miljoner kronor avsätts årligen från 2022.

Brunnsviks folkhögskola får utfärda examen

Den nya enskilda utbildningsanordnaren Brunnsvik folkhögskola fick den 5 mars 2020 sitt examenstillstånd för konstnärlig utbildning i musik, med inriktning mot musikskapande, som omfattar 120 högskolepoäng. Utbildningen bedöms kunna leda till breddad rekrytering till konstnärliga utbildningar. Regeringen föreslår att 3,5 miljoner kronor tillförs 2022 och beräknar att totalt 7,3 miljoner kronor tillförs årligen från 2023 vilket beräknas motsvara cirka 15 utbildningsplatser 2022 och 30 utbildningsplatser från 2023. 

Statsråd på denna sida som har bytt ansvarsområde

Mellan den 21 januari 2019 och den 30 november 2021 var hon minister för högre utbildning och forskning.

Statsråd på denna sida som har bytt ansvarsområde

Mellan den 21 januari 2019 och den 30 november 2021 var hon minister för högre utbildning och forskning.