Innehållet publicerades under perioden 21 januari 2019 och 8 juli 2021.

Kunskapsresultaten förbättras i svenska skolan

Publicerad

Sverige har haft ett av de mest högpresterande och jämlika skolsystemen i världen. Dit ska vi igen. Flera indikatorer visar att kunskapsresultaten har vänt uppåt, men mer behöver göras. Regeringen fortsätter satsningarna på mer tid för lärande, åtgärder för att tidigt fånga upp elever i behov av stöd och bättre förutsättningar för lärarna att bedriva undervisning av hög kvalitet.

Läsåret 2015/16 var 83,1 % behöriga. Läsåret 2016/17 var 82,5 % behöriga. Läsåret 2017/18 var 84,4 % behöriga. Läsåret 2018/19 var 84,3 % behöriga. Läsåret 2019/20 var 85,6 % behöriga.
Andel elever i åk 9 som var behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram läsåren 2015/16–2019/20. Utbildningsdepartementet

Under de senaste åren har kunskapsresultaten höjts och fler elever har klarat skolan. Detta har skett samtidigt som antalet barn, elever och studerande i förskolan, skolan och vuxenutbildningen har ökat stort. Sedan läsåret 2013/14 har antalet barn, elever och studerande i de olika utbildningsformerna ökat med 370 000, eller 15 procent. Antalet elever i grundskolan har ökat med 165 000 eller 18 procent medan antalet elever i gymnasieskolan ökat med 25 000 eller 8 procent. Både antalet inrikes och utrikes födda elever har ökat.

Fler elever är behöriga till gymnasieskolan och fler får gymnasieexamen

Under de senaste åren har statistiken visat flera positiva trendbrott i den svenska skolan. Bland annat är fler behöriga till gymnasieskolan och fler gymnasieelever slutför sin utbildning. Höstterminen 2020 var 85,6 procent av eleverna behöriga till ett yrkesprogram, vilket är tre procentenheter högre än 2017.

En gymnasial utbildning är och kommer att fortsätta vara den viktigaste faktorn för att varaktigt kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Därför är de senaste årens ökning av andelen gymnasieelever som tar examen viktig. Av de elever som började gymnasieskolan läsåret 2012/13 hade 65,2 procent av eleverna tagit en examen inom tre år. Läsåret 2017/18 hade andelen stigit till 66,3 procent.

Under samma period har andelen elever som går ett introduktionsprogram i gymnasieskolan minskat från nästan 18 procent år 2017 till 13 procent år 2020.

Förbättrade kunskapsresultat i internationella mätningar

Sverige deltar i flera internationella kunskapsmätningar. Med hjälp av dem går det att se hur svenska elevers kunskaper utvecklas över tid och det blir också möjligt att jämföra Sverige med andra länder.

De studier Sverige deltar i är:

  • PIRLS, som undersöker läsförmåga och attityder till läsning hos elever i årskurs 4. Studien genomförs vart femte år.
  • PISA, som undersöker 15-åringars kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Studien genomförs vart tredje år.
  • TIMSS, som undersöker kunskaper i och attityder till matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs 4 och årskurs 8. Studien genomförs vart fjärde år.
  • TIMSS Advanced, som undersöker kunskaper i avancerad matematik och fysik hos elever som går sista året i gymnasieskolan. Studien genomfördes senast 2015.
  • ICCS, som undersöker hur väl hur väl förberedda elever i årskurs 8 är för att delta som medborgare i samhället. Studien har genomförts 2009 och 2016.

Sammantaget visar de internationella studierna en uppåtgående trend i kunskapsresultat sedan åren runt 2010, då resultaten var som lägst. Särskilt positiva är åttondeklassares resultat i demokrati- och samhällsfrågor som mäts i ICCS, där svenska elever år 2016 var i topp tillsammans med Danmark, Taiwan och Finland.

Men även utvecklingen i andra internationella kunskapsmätningar är positiva. I både PISA 2015 och PISA 2018 syns en positiv utveckling jämfört med 2012, och i den senaste mätningen presterade svenska 15-åringar bättre än OECD-snittet i alla tre ämnen: läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Studien PIRLS från 2016, som undersöker fjärdeklassares läsförmåga, visar att svenska elever presterar över genomsnittet för EU- och OECD-länderna. Studien TIMSS från 2019 visar att de genomsnittliga resultaten i matematik och naturvetenskap i årskurs 8 är tillbaka på samma nivå som år 2003.

Internationella studier (Skolverket.se)

Skillnaderna mellan pojkars och flickors kunskapsresultat har minskat

Flickor har generellt bättre skolresultat än pojkar. Under flera år ökade skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat, och den ökade skillnaden berodde framför allt på försämrade resultat bland utrikes födda pojkar. Den trenden är nu bruten och skillnaderna mellan pojkar och flickor när det gäller behörighet till gymnasieskolan har minskat konstant sedan 2016.

Även i de internationella studierna ser man spår av den här utvecklingen. I PISA har resultatskillnaden i läsförståelse mellan pojkar och flickor minskat mellan år 2009 och 2018. De minskade skillnaderna beror på att pojkarnas resultat har höjts.

Regeringens åtgärder för högre kunskapsresultat

Regeringen vill skapa en skola där varje elevs ansträngning avgör hur långt hon kan nå i sina studier – inte vilka föräldrar hon råkar ha eller vilken skola hon har valt. För att nå dit har stora satsningar gjorts på skolan och flera åtgärder har genomförts.

Tidiga insatser och mer tid till undervisning

Obligatorisk förskoleklass
Förskoleklassen är en bro mellan förskolan och skolan, men kan bara lyckas med sitt uppdrag att förbereda eleverna för fortsatt utbildning om alla elever faktiskt deltar i verksamheten. 2018 blev förskoleklassen obligatorisk, och därmed förlängdes skolplikten i Sverige med ett år. Regeringen har även stärkt förskoleklassens pedagogiska uppdrag genom nya avsnitt i läroplanen som förtydligar syfte och centralt innehåll.

En Läsa, skriva, räkna-garanti på lågstadiet
Sedan höstterminen 2019 finns Läsa, skriva, räkna-garantin för att alla elever tidigt ska få det stöd de behöver. Garantin innebär att varje elevs språkliga medvetenhet och matematiska tänkande kartläggs i förskoleklass och under lågstadieåren med hjälp av ett obligatoriskt kartläggningsmaterial. Finns det indikationer på att en elev riskerar att inte nå kunskapskraven ska en särskild bedömning genomföras och eleven ska få de stödinsatser han eller hon behöver.

Mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa
Alltför många elever blir inte behöriga till gymnasieskolan på grund av att de inte har godkända grundskolebetyg i matematik. Regeringen har utökat den garanterade undervisningstiden i matematik med ytterligare 105 timmar i högstadiet. Forskning visar att det finns positiva kopplingar mellan fysisk aktivitet och prestationer i skolan och det är ett av skälen till att regeringen har utökat den garanterade undervisningstiden i idrott och hälsa med 100 timmar i grundskolan.

Nya kursplaner och bättre studiero

Kurs- och ämnesplaner med mer fokus på kunskap
I augusti 2020 beslutade regeringen om reviderade kursplaner för grundskolan och vissa ämnesplaner för gymnasieskolan och komvux. I de reviderade styrdokumenten betonas faktakunskap mer, särskilt för yngre elever, och kraven på analys ökar med stigande ålder. Innehållet skiljer sig tydligare mellan stadier och mellan kurser och kunskapskraven är mindre detaljerade och omfångsrika och därmed lättare för lärarna att använda.

Nationell plan för trygghet och studiero
Alla elever förlorar på en skola som inte tar tag i stök, skolk och sena ankomster. Värst blir konsekvenserna för elever från hem med svaga studietraditioner, som inte kan få samma hjälp och stöttning hemifrån. Under mandatperioden kommer regeringen att stärka skolans kunskapsfokus med en nationell plan för trygghet och studiero. Till exempel kommer ett mobilförbud under lektionstid att införas och det ska bli enklare att omplacera eller stänga av elever som har hotat eller utsatt andra för våld.

Fler lärare och bättre villkor

35 000 fler anställda i skolan
Ökningen av antalet elever har krävt fler lärare. Totalt sett har personalen i de olika skolformerna ökat med drygt 35 000 heltidstjänster mellan 2014/15 och 2020/21, det rör sig om lärare, skolledare, studie- och yrkesvägledare och annan pedagogisk personal.

Fler utbildade lärare
Antalet utbildade lärare har ökat. Mellan 2014/15 och 2020/21 har antalet lärare med en pedagogisk examen ökat med 6 600 heltidstjänster i grundskolan och 2 100 heltidstjänster i gymnasieskolan.

Höjda lärarlöner och ett mer attraktivt läraryrke
För att öka yrkets attraktivitet har regeringen sedan 2016 satsat 3 miljarder per år via Lärarlönelyftet för att höja lärares löner. Enligt TALIS 2018, en internationell studie om lärares och rektorers arbete i grund- och gymnasieskolan, har andelen som anser att läraryrket har hög status i samhället fördubblats sedan 2013, men från en låg nivå.

Bättre kompetensutveckling, nationella skolutvecklingsprogram och Läslyftet
Regeringen har påbörjat arbetet med att inrätta professionsprogram för förskollärare, lärare och rektorer. Programmen ska skapa en nationell struktur för kompetensutveckling med syfte att utveckla skolprofessionerna för att på så sätt främja skolutveckling, stärka professionernas attraktionskraft och skapa förutsättningar för högre kunskapsresultat och måluppfyllelse.

Regeringens arbete för fler lärare och ett mer attraktivt läraryrke