Framtidsvägen - en reformerad gymnasieskola

- Gymnasieskolan är vägen in i vuxenvärlden och jag anser att nästa steg i livet, en anställning eller högre utbildning, redan från första dagen i gymnasieskolan ska prägla utbildningen. Gymnasieskolan måste bygga på en fullgjord grundskola, ha en hög kvalitet och ska leda fram till en erkänd kompetens - en examen.

- Jag ser en breddad roll för gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen. Den kräver samverkan mellan kommuner och fristående aktörer, det behövs ett regionalt perspektiv. Gymnasieskolans uppdrag handlar om kompetensförsörjningen i samhället, det kräver samverkan med både arbetsliv och högskolesektor. Jag föreslår också hur en sådan samverkan ska se ut och fungera. Mina förslag ska ge likvärdiga villkor för kommunala och fristående gymnasieskolor och ger härigenom en ökad tydlighet som stärker den nationella likvärdigheten, säger Anita Ferm, regeringens särskilda utredare.

Utgångspunkter för förslagen

Jag har haft tre viktiga utgångspunkter för utredningen.

Elevens rätt till en god utbildning behöver stärkas. Det ska vara tydligt vad en utbildning innehåller, vart den leder och elevens rätt till undervisning ska förtydligas.

Ansvar, struktur och regelverk behöver förtydligas. Jag utgår i mina förslag från en fortsatt målstyrd skola med ett decentraliserat ansvar för att genomföra utbildningen. Målen förtydligas i nya styrdokument och jag föreslår införandet av examen i gymnasial utbildning.

Samverkan mellan skolhuvudmän och avnämare ska öka. Gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning har ett viktigt uppdrag när det gäller kompetensförsörjning för arbetsliv och högskolesektor. Det kräver samverkan mellan olika skolhuvudmän och jag föreslår också en ny institutionell samverkan mellan avnämare och gymnasieskolan både när det gäller innehåll och resultat. Ett Nationellt råd för utbildning inrättas inom Skolverket, varje program ska ha ett nationellt programråd knutet till Skolverket och lokala programråd föreslår jag ska vara obligatoriska.

Nya nationella program i gymnasieskolan

Jag föreslår att det inrättas 19 nationella program i gymnasieskolan. Samtliga program utom ett, Programmet för Vård och Omsorg, har nationella inriktningar. Det är 14 nationella yrkesprogram som alla ska leda till anställningsbarhet. Genom aktiva val kan eleven inom programmet få grundläggande högskolebehörighet. De yrkesprogram jag föreslår är följande:
(Se Tabell 1: Yrkesprogram)

Yrkesprogram

Programmet för Bygg- och Anläggningsteknik
Programmet för Djurhållning och Naturbruk
Programmet för El- och Energiteknik
Programmet för Flygteknik
Programmet för Fordon och Transporter
Programmet för Handel och Administrativ service
Programmet för Hantverk
Programmet för Hotell och Turism
Programmet för Industriell teknik
Programmet för Ledarskap och Friskvård
Programmet för Restaurang och Livsmedel
Programmet för Sjöfartsteknik
Programmet för VVS-, Klimat- och Fastighetsteknik
Programmet för Vård och Omsorg

En yrkesutbildning i gymnasieskolan kan ges antingen som skolförlagd eller som lärlingsutbildning. För skolförlagd yrkesutbildning gäller att det är obligatoriskt att erbjuda minst 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande, APL. Jag föreslår att den dispens som finns i dag med skolförlagd arbetsplatsförlagd utbildning (APU) tas bort. Detta innebär att om en gymnasieskola inte kan erbjuda APL så kan inte heller programmet bedrivas.

Jag föreslår att det inrättas fem nationella högskoleförberedande program. De ger alla en bättre föreberedelse för högskolestudier än dagens program. De är:
(se Tabell 2: Högskoleförberedande program)

Högskoleförberedande program

Programmet för Ekonomi
Programmet för Estetik och Humaniora
Programmet för Samhällsvetenskap och Media
Programmet för Naturvetenskap
Programmet för Teknik

Byggstenar i de nya programmen

Så här är samtliga program uppbyggda:
(Se tabell 3: Programmens uppbygnad)

Jag föreslår att det ska finnas åtta gymnasiegemensamma ämnen i alla program. De kan variera i omfattning och innehåll. Mot denna bakgrund anser jag att begreppet kärnämne ska utgå och ersättas med gymnasiegemensamma ämnen. De är:

• svenska/svenska som andraspråk
• engelska
• matematik
• historia
• religionskunskap
• samhällskunskap
• naturkunskap
• idrott och hälsa

Jag föreslår att det ska finnas programgemensamma karaktärsämnen. De ingår i programmet och ger det dess karaktär. På liknande sätt ska det finnas inriktningsgemensamma karaktärsämnen som ger färg och karaktär åt den valda inriktningen.

I alla program finns utrymme för programfördjupning som ger möjlighet till profilering inom programmets karaktär men inom snävare ramar än i dag. Programfördjupning kan innebära kurspaket eller kurser och leder på ett yrkesprogram till en yrkesutgång.

Alla program innehåller ett individuellt val för eleven (200 poäng mot dagens 300 poäng). Utrymmet disponeras fritt av eleven men vissa kurser ska alltid erbjudas eleven. De är:

• Idrott och hälsa 2
• En estetisk kurs
• Engelska 2 och Svenska/Svenska som andraspråk 2 respektive 3 för att uppnå grundläggande högskolebehörighet på yrkesprogrammen.

Lärlingsutbildning

Den lärlingsutbildning jag föreslår är en alternativ väg till yrkesexamen. Det gäller samma behörighetsregler och examenskrav för lärlingsutbildning som för skolförlagd yrkesutbildning. Lärlingsutbildningen omfattar också 2 500 poäng varav minst 1250 ska vara arbetsplatsförlagda. För lärlingsutbildning gäller samma gymnasiegemensamma ämnen och samma krav på examensuppgift. Uppläggningen styrs av en nationell utbildningsplan och det ska finnas en lokal utbildningsplan som är framtagen i samarbete med lokala avnämare. Lärlingar ska ha en utbildad handledare på arbetsplatsen och yrkesläraren på skolan har ansvaret för att målen för utbildningen uppfylls och följs upp. En elev som går lärlingsutbildning kan vara anställd och ett avtal ska reglera ansvaret mellan arbetsplatsen och skolan, för eleven ska det finnas ett utbildningskontrakt.

Examen införs i gymnasieskolan

Jag föreslår att en gymnasieutbildning ska leda fram till en yrkesexamen eller högskoleförberedande examen. För att få en examen krävs:

• Betyg uppgående till 2500 poäng
• Godkänt på minst 2250 poäng
• Godkänd examensuppgift
• Att de godkända poängen ska inkludera svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik och vissa karaktärsämnen (variera med program)

Examensmål kommer att tas fram av Skolverket med medverkan från avnämarna, arbetsliv och högskolesektor, därefter beslutar regeringen.

Examensansvariga lärare införs

Jag föreslår att det ska finnas en ny funktion, en examensansvarig lärare med hög kompetens för varje program på varje skola. På högskoleförberedande program ska det vara en lektor (eller annan väl meriterad lärare) och på yrkesprogram en kvalificerad yrkeslärare. Examensansvariga lärare ska ansvara för praktiska frågor kring examen, ha kontakter med lärosäten eller arbetsliv samt svara för att examen bidrar till nationell likvärdighet och en hög kvalitet på utbildningen.

Behörighetsfrågor

För att vara behörig till ett högskoleförberedande program föreslår jag att det ska krävas godkända betyg i minst tolv ämnen från grundskolan. Bland dessa inkluderas godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska. För Programmen för Naturvetenskap respektive Teknik krävs dessutom godkänt i biologi, fysik och kemi. För Programmen för Ekonomi, Estetik och Humaniora respektive Samhällsvetenskap och Media krävs godkänt i ämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap.

För att vara behörig till yrkesprogram föreslår jag att det ska krävas godkända betyg i minst åtta ämnen från grundskolan, däribland svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska.

Jag föreslår också att det ska införas en dispens i vissa fall från behörighetskraven. En elev med särskilda skäl kan antas till nationellt program även om denne saknar godkänt betyg i engelska. Som villkor gäller att eleven bedöms kunna klara utbildningen på programmet. Om eleven antas med stöd av dispensen ska denne garanteras särskilt stöd.

Ny utformning av individuella lösningar för elever

Dagens individuella program innehåller en hög andel elever som är behöriga att gå ett nationellt program. Samtidigt finns där elever som behöver långtgående individuella stödinsatser som innehåller både utbildning och andra åtgärder. Individuella programmen i dag behöver en annan utformning som bättre kan tillgodose de skiftande behov eleverna har. Därför föreslår jag att nuvarande individuella program ersätts av:

• Ett preparandår
• Ett individuellt alternativ
• En programintroduktion

Obehöriga elever som bedöms kunna bli behöriga till gymnasieskolan inom högst ett år erbjuds ett preparandår. Ansvaret ligger inom grundskolan.

Obehöriga elever som bedöms behöva mer insatser erbjuds Individuella Alternativ som kan innehålla både utbildningsinsatser, praktik, vägledning och andra insatser som eleven behöver för sin utveckling. Behöriga elever som har särskilda behov kan också erbjudas Individuella Alternativ.

För elever som nyligen kommit till Sverige i gymnasieåldern eller sent i grundskoleåldern erbjuds en Programintroduktion. Elevernas kunskaper testas och valideras samtidigt som de erbjuds intensivutbildning i svenska. Därefter erbjuds eleverna ett nationellt program, ett Individuellt Alternativ eller utbildning inom gymnasial vuxenutbildning.

Betyg

Jag föreslår att nuvarande kursutformade betyg behålls. Mina motiv är främst att samverkan med gymnasial vuxenutbildning underlättas samtidigt som kursbetyg har vunnit stor acceptans inom gymnasieskolan.

Kostnader

Mina förslag innebär inte att kommunerna får ökade åtaganden men ett gott genomförande kommer att kräva stödinsatser från statens sida, exempelvis för fortbildning och informationsinsatser.