Spanien

Sveriges förbindelser med Spanien

Spanien fortsätter att vara ett av de främsta utländska turistmålen för svenskar (ca 1 miljon resenärer per år) och omkring 65 000 svenskar bor i landet mer eller mindre permanent.

Sverige och Spanien har ett nära samarbete inom EU och internationella organisationer som FN. Respekten för folkrätten, multilateralismen och de mänskliga rättigheterna är gemensamma målsättningar. Intresset för den svenska modellen är stort, särskilt vad gäller frågan om ekonomiska reformer, social välfärd, jämställdhet och miljö.

Det bilaterala besöksutbytet har varit mycket intensivt på senare tid vilket bl.a. hänger samman med Sveriges och Spaniens kommande ordförandeskap i EU under andra halvåret 2009 respektive första halvåret 2010. Under första halvåret 2009 förväntas t.ex. 8 svenska ministrar och 16 statssekreterare besöka Spanien.

Anders Rönquist är Sveriges ambassadör i Spanien sedan 2005; Spaniens ambassadör i Sverige heter Enrique Viguera. Sverige har 15 konsulat i Spanien. Exportrådet har kontor i Madrid. Handelssekreterare är Fredrik Junestrand, och han har 8 medarbetare. Det finns också en aktiv svensk-spansk handelskammare med ca 230 medlemmar.

De ekonomiska förbindelserna mellan Sverige och Spanien är mycket omfattande. Bidragande orsaker är starka spanska ekonomiska tillväxten under senare decennier, samt att EU-medlemskap och tillgången till unionens inre marknad innebär att handel och investeringar förenklas.

Sverige har ett betydande handelsöverskott gentemot Spanien. Den svenska exporten till Spanien har successivt ökat under de senaste åren och uppgick under 2008 till 28 miljarder kronor, vilket dock innebär en minskning med 16 procent jämfört med året innan. Spanien är Sveriges trettonde viktigaste exportmarknad. Fordon, trä och papper, mediciner, järn och stål, teleutrustning och elektriska maskiner utgjorde de största produkt¬grupperna. Den spanska exporten till Sverige uppgick under 2008 till 14,0 miljarder kr, en minskning med 1 procent. Spanien är därmed vår femtonde importmarknad. Verkstadsprodukter, halvfabrikat, livsmedel (frukt och vin) samt kemiska produkter är de största produktgrupperna.

De stora svenska exportföretagens närvaro på den spanska marknaden växte stadigt under hela 1900-talet. Under senare år har även IKEA, Hennes & Mauritz, skogsföretaget Holmen, avfallshanteringsföretaget Envac och vårdföretaget Capio genomfört större investeringar. Spanska investeringar i Sverige har tidigare varit ovanligt. Trenden har emellertid vänt och under de senaste åren har spanska företag dels köpt bildels¬bolaget Hardtech från SSAB och brittiska TBI som bl.a. äger Skavsta flygplats. Det spanska vindkraftföretaget Gamesa har inlett ett samarbete med Vattenfall inom ramen för Nordanvindprojektet. Klädjätten Inditex har sedan fem år successivt öppnat butiker i Sverige representerat av butikskedjorna Massimo Dutti och Zara.

Spanien idag

Spanien är en konstitutionell monarki och parlamentarisk demokrati. Val hålls vart fjärde år. Parlamentet har två kamrar: deputeradekammaren och senaten. Landet är indelat i 17 autonoma regioner, med varierande grad av självbestämmande och egna regionala parlament och regeringar. I mars 2008 hölls parlamentsval i Spanien som gav förnyat förtroende för socialistpartiet Partido Socialista Obrero Español (PSOE). Den 11 april 2008 kunde således José Luis Rodríguez Zapatero åter svära eden som Spaniens premiärminister för en andra mandatperiod. (Ministerlista efter regeringsombildning den 7 april 2009 återfinns i bilaga)

Den största utmaningen för en spansk premiärminister är att hantera spänningen mellan nation och region. Särskilt regionerna Katalonien och Baskien ställer krav på ytterligare självbestämmande, vilket är politiskt känsligt i förhållande till det kastilianska Spanien liksom landets mindre utvecklade områden. Regeringen genomför ett ambitiöst reformprogram på det sociala området, som utmanar en del samhällssektorers traditionella värderingar. Införandet av samkönade äktenskap, åtgärder för ökad jämställdhet, abortfrågan och minskning av det katolska inflytandet i skolunder¬visningen är frågor som tidvis skapat en livlig politisk debatt. Ytterligare en utmaning för regeringen är hur strömmen av irreguljära invandrare från bland annat Afrika ska hanteras.

Spanien gör anspråk på att vara världens åttonde största ekonomi. Den starka tillväxten under det senaste decenniet var kopplad till mindre hållbara faktorer såsom hög konsumtion och en expansiv byggsektor. Det förhållandevis låga ränteläget, arbetskraftsinvandringen och inflödet av bidrag från EU-budgeten är andra förklaringsfaktorer. Efter fjorton år av god tillväxt och ökad sysselsättning befinner sig den spanska ekonomin sedan början av 2008 i en kraftig nedgång med anledning av krisen på den internationella finansmarknaden och slutet på byggboomen. Problem återfinns också i strukturen på arbetsmarknaden där det finns en marknad för fast anställda och en annan för korttidsanställda där den senare sektorn dessutom har mycket låg produktivitet. Den låga produktiviteten i kombination med ett omfattande beroende av importerad energi och en framtill nyligen hög inflation utgör emellertid den spanska ekonomins svaga punkter och leder till minskande konkurrenskraft. På kort sikt har den minskade konkurrenskraften bl.a. lett till löpande underskott i handels- och bytes¬balans vilket undergräver förutsättningarna för den långsiktiga tillväxten. Tack vare medlemskapet i eurozonen leder dock inte underskottet till valutakursinstabilitet. Det är trots det ett tecken på att den spanska ekonomin är i obalans. Drygt två tredjedelar av handelsutbytet sker inom EU. Största handelspartners är Frankrike, Tyskland, Italien och Storbritannien. Spanien svarar tillsammans med USA för merparten av utländska investeringar i Latinamerika.

Kort historisk bakgrund

Största delen av den iberiska halvön ingick mellan år 200 f.Kr. och år 400 i det romerska riket och många mäktiga minnesmärken - bland annat akvedukten i Segovia, amfiteatrarna i Tarragona och i Mérida - erinrar härom.

Den romerska högkulturen ersattes av den västgotiska som dominerade till 700-talet när den Iberiska halvön invaderades från Nordafrika av morerna. Under det moriska styret skedde ett ekonomiskt, teknologiskt och intellektuellt uppsving med centrum i de sydspanska städerna Granada, Córdoba och Sevilla. Den moriska högkulturen dominerade utvecklingen under en lång period men med början under 1100-talet splittrades det moriska riket och morerna trängdes undan allt längre söderut.

Efter närmare 800 år förlorade morerna sitt sista fäste på den iberiska halvön år 1492. Spaniens kungadömen hade då enats under de katolska regenterna Isabella och Ferdinand. Under deras styre enades landet och den spanska nationalstaten började ta form. Samtidigt inleddes Spaniens egna stormaktsambitioner. Columbus seglade västerut samma år som Granada, det sista moriska fästet föll och en 300-årig spansk maktställning i Latinamerika inleddes.

Nittonhundratalets första hälft präglades av inre instabilitet. År 1931 lämnade kung Alfonso XIII Spanien i landsflykt. Inbördeskriget 1936-39 mellan republikaner och nationalister har beskrivits som ett av de grymmaste i krigens historia. År 1939 var den republikanska sidan besegrad och den segrande generalen, Francisco Franco, landets nye statschef och diktator fram till dennes död 1975 vilken markerade inledningen till en ny epok. Juan Carlos de Borbón tillträdde som statschef och en snabb utveckling mot dagens Spanien inleddes, bl.a. genom antagandet av en demokratisk konstitution år 1978. Spanien blev 1986 medlem i EU.