Danmark

Sveriges förbindelser med Danmark

De ömsesidiga kontakterna är livliga inom snart sagt alla samhällsområden. Intresset för Sverige är mycket stort i Danmark, och kontakter förekommer på alla områden och nivåer. Ledande danska tidningar ägnar dagligen stort utrymme åt det som tilldrar sig i Sverige. Dialogen underlättas av den geografiska närheten och de många historiska, kulturella och ekonomiska banden. En extra dimension är den svensk-danska integrationsprocess som växt fram i Öresundsregionen efter Öresundsbrons öppnande 2000. Drygt 20 000 personer pendlar varje dag över Öresund, och drygt 9 000 danskar har bosatt sig i Skåne pga lägre bostadspriser och levnadsomkostnader. Ytterligare tiotusentals danskar har sommarhus i södra Sverige.

Sverige och Danmark samverkar i olika internationella fora, exempelvis inför EU:s toppmöten. Länderna delar grundläggande värderingar vilket oftast leder till liknande inställningar i frågor som rör folkrätt, mänskliga rättigheter, frihandel, fattigdomsbekämpning och god samhällsstyrning.

Handeln mellan Sverige och Danmark växer snabbare än ländernas handel med omvärlden, och integrationen mellan svenska och danska företag är omfattande i t.ex. bank- och livsmedelssektorn. Sverige är Danmarks näst viktigaste exportmarknad. Danmark är Sveriges fjärde viktigaste exportmarknad och köper särskilt verkstadsprodukter, fordon och telekomutrustning.

Danmark idag

Det danska parlamentet - Folketinget - med säte i Christiansborg har 179 ledamöter. Dess ledamöter väljs för en period om fyra år eller till dess statsministern utlyser val. Den nuvarande borgerliga minoritetsregeringen som leds av Lars Løkke Rasmussen (Venstre) har nitton medlemmar, varav sju från Det Konservative Folkeparti och tolv från Venstre. Åtta av ministrarna är kvinnor. Regeringens primära stödparti är Dansk Folkeparti. De största oppositionspartierna är Socialdemokratiet, Dansk Folkeparti och Socialistisk Folkeparti. De självstyrande områdena Grönland och Färöarna har vardera två platser i Folketinget. En ny kommunal indelning med omfattande kommunsammanslagningar och skapandet av fem storregioner genomfördes i början av 2007.

Till följd av tidigare folkomröstningar har Danmark undantag från EU:s samarbete med inverkan på försvarsområdet, rättsliga och inrikes frågor, euron samt EU-medborgarskapet. En ny folkomröstning om ett eller flera av dessa har aviserats under den innevarande mandatperioden, dvs. senast 2011. EU:s Lissabonfördrag ratificerades genom beslut i Folketinget under våren 2008. En folkomröstning om detta fördrag har inte varit nödvändig eftersom det inte medför suveränitetsavträdelser till EU.

Från att ha varit en lågmäld aktör på det utrikes- och säkerhetspolitiska området har Danmark efter det kalla krigets slut höjt sin profil avsevärt. Inom NATO har Danmark kommit att profilera sig som en pålitlig samarbetspartner till USA, och deltar bl.a. med stridande förband i Afghanistan.

Danmarks ekonomi har under se senaste åren präglats av stabila statsfinanser, låga inflations- och räntenivåer, en lägre arbetslöshet än i övriga Europa och en god tillväxt. Valutan är knuten till euron. De danska skatterna är höga trots att regeringen införde ett skattestopp 2001. Olja, transporttjänster, läkemedel och vindkraftverk är landets viktigaste exportvaror.

Sedan den borgerliga regeringen tillträdde 2001 har omfattande inskränkningar genomförts i möjligheterna för icke EU/EES-medborgare att få uppehållstillstånd. Integrationspolitiken betonar i ökande grad invandrarnas eget ansvar att integrera sig i det danska samhället. Somliga menar att dessa förändringar delvis ligger bakom den kris som uppstod i början av 2006 till följd av några Muhammed-karikatyrer i tidningen Jyllandsposten.

Kort historisk bakgrund

Under Danmarks medeltida storhetstid omfattade landet Skåne, Halland, Blekinge, Gotland, Ösel samt genom en personalunion Norge, Färöarna, Island och Grönland. I Roskildefreden 1658 fick Danmark frånträda alla besittningar öster om Öresund (även Bornholm, som dock återgick 1660). Under 1700-talet följde en lång fredsperiod som varade till Napoleonkrigen efter vilka Danmark fick avträda även Norge till Sverige. Vid krigen med Tyskland i mitten av 1800-talet förlorades Schleswig-Holstein.

Neutraliteten under första världskriget kunde upprätthållas endast genom tillmötesgående mot Tyskland, och under mellankrigstiden hade landet endast ett försvar mot neutralitets¬kränkningar. Kapitulationen den 9 april 1940 var därför ofrånkomlig, men inte desto mindre kom den och krigsårens "samarbetspolitik" att lämna djupa spår i den danska folksjälen. Under efterkrigstiden var NATO-medlemskapet ryggraden i säkerhetspolitiken.

Danmark blev medlem i EG 1972 tillsammans med Storbritannien och Irland. Under de senaste decennierna har bygget av ett nordiskt välfärdssamhälle fortsatt, och sedan 1980-talet har politiken i hög grad inriktats på att modernisera ekonomin utan att behöva nedmontera välfärdsstaten.