Internationell rättslig hjälp i brottmål: Tillträde till 2000 års EU-konvention m.m. Prop. 2004/05:144

I propositionen föreslår regeringen att Sverige ska tillträda en konvention om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan EU:s medlemsstater, ett tilläggsprotokoll till konventionen och ett avtal mellan EU och Island och Norge. Propositionen innehåller också förslag till den lagstiftning som behövs för att Sverige ska leva upp till de åtaganden som ett tillträde till dessa överenskommelser medför. Konventionen, tilläggsprotokollet och avtalet med Island och Norge innehåller bestämmelser för att förbättra det internationella rättsliga samarbetet i brottmål. Svensk rätt uppfyller i stor utsträckning de krav som ställs upp i överenskommelserna, men i vissa avseenden behövs kompletterande bestämmelser. I lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål görs vissa tillägg i bestämmelserna om telefonförhör och förhör genom videokonferens, bl.a. att kravet på samtycke från den som ska höras genom videokonferens endast ska avse en tilltalad person. I samma lag föreslås en underrättelseskyldighet för åklagare om att det kan vara motiverat att vidta andra utredningsåtgärder. Bestämmelserna om användningsbegränsningar justeras till att även omfatta spontant informationsutbyte. Tillämpningsområdet för lagen (2003:1174) om gemensamma utredningsgrupper för brottsutredningar föreslås även omfatta grupper som inrättas med stöd av konventionen och avtalet med Island och Norge. I den lagen införs även grundläggande förfaranderegler om s.k. hemliga utredningar och kontrollerade leveranser. Lagen ges ett nytt namn. I konventionen regleras för första gången rättslig hjälp med hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning. Genom konventionen utvecklas detta samarbete - utöver vad som är möjligt enligt nuvarande regler i lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål - mot bakgrund av utvecklingen av ny teknik, t.ex. möjligheterna att avlyssna och övervaka en person som finns i en annan stat. Vidare gör tekniken det möjligt att omedelbart överföra telemeddelanden utan att den stat som tekniskt bistår med avlyssningen behöver ta upp avlyssningen. Detta sker i stället i den stat som begärt hjälp. Mot bakgrund härav föreslås två nya former av rättslig hjälp, nämligen tekniskt bistånd med hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning och tillstånd till gränsöverskridande hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning. Förslaget är att bestämmelserna tas in i lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål. Även de nuvarande reglerna om rättslig hjälp på traditionellt sätt beträffande hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning anpassas till konventionen. Enligt tilläggsprotokollet ska en stat bistå med olika typer av bankinformation. Genom ändringar i den bank- och finansmarknadsrättsliga lagstiftning som trätt i kraft den 1 juli 2004, kan Sverige bistå med sådan information. Mot bakgrund av protokollet föreslås bestämmelser om ett straffsanktionerat meddelandeförbud för den bank eller det finansiella företag som har lämnat ut uppgifterna och för dess anställda och styrelseledamöter. Lagändringarna föreslås, med ett undantag, träda i kraft den 1 juli 2005.