Sveriges diplomatiska representation

Sveriges diplomatiska förbindelser med Irak går långt tillbaka. Redan 1903 startade Sverige på kungens initiativ diplomatiska relationer med dåvarande Mesopotamien och ett svenskt konsulat upprättades. 1960 utnämndes den förste svenske ambassadören i Baghdad.

Efter att säkerhetsläget i Irak gradvis förbättrats under de senaste åren öppnades åter den svenska ambassaden i Bagdad 1 juli 2009. Från 2001 till sommaren 2009 var Sveriges Irak-ambassadör placerad i Amman. I december 2009 öppnades även ett honorärt konsulat i Erbil, i irakiska regionen Kurdistan. I december 2011 omvandlades honorärkonsulatet i Erbil till ett sektionskansli under Sveriges ambassad i Bagdad. Initiativen för att stärka den diplomatiska närvaron i Irak är av vikt för de politiska relationerna, det svenska utvecklingssamarbetet med Irak, svenska företags intressen och alla de band som finns mellan våra länder med mer än en procent av Sveriges befolkning som härstammar från Irak. Ett biståndsråd från Sida och en handelssekreterare från Exportrådet finns även på plats knutna till ambassaden i Bagdad. Det finns cirka 140 000 svenskar med irakiskt ursprung i Sverige.

Under de senaste åren har flera högnivåbesök till Irak genomförts, bland annat av utrikesminister Carl Bildt, handelsminister Ewa Björling, migrationsminister Tobias Billström och socialminister Göran Hägglund.

Kort historisk bakgrund

Efter första världskriget, under brittiskt styre, uppstod det moderna Irak bestående av de tidigare tre osmanska provinserna Mosul, Bagdad och Basra. I guvernoratet Mosul ingick det nuvarande kurdiska området. Irak blev officiellt självständigt 1932. Följande decennier kännetecknades av omfattande politiska oroligheter och det brittiska inflytandet förblev starkt. Genom en militärkupp både 1963 och 1968 övertogs makten av Baath-partiet (ett nationalistiskt panarabiskt parti med inslag av socialism). Med hjälp av snabbt ökande oljeexporter höjdes befolkningens levnadsstandard. 1979 övertog Baath-partiets dåvarande vice president Saddam Hussein presidentposten. Med anledning av gränstvister och oro för att den islamiska revolutionen i Iran skulle spridas till Irak, anföll Irak Iran 1980. Det åtta år långa kriget som följde lämnade Iraks ekonomi i spillror.

Underminerad ekonomi var en av anledningarna till att Irak invaderade Kuwait 1990. Invasionen fördömdes av FN:s säkerhetsråd och ekonomiska sanktioner infördes. När sanktionerna visade sig verkningslösa skapades en USA-ledd FN-styrka som i januari 1991 anföll de irakiska styrkorna för att driva ut dem ur Kuwait.

Kurderna i norr och shiiterna i söder gjorde i samband med Gulfkriget uppror mot regimen, vilket Saddam Hussein våldsamt slog ned. 1992 utropade kurderna sitt självstyre i irakiska Kurdistan. Misstankar om att Irak förberedde ett kärnvapenprogram tog fart på nytt. Efter en FN-resolution 1991 fick IAEA, under ledning av svensken Hans Blix, i uppdrag att granska ett eventuellt kärnvapenprogram. Innan inspektörerna utestängdes från landet 1998 hann de förstöra basen för kärnvapenprogrammet.

Det politiska förtrycket och avsaknaden av rättsäkerhet i landet kvarstod och efter terroristdåden i USA 2001 ökade pressen på regimen. Iraks påstådda kontakter med terroristnätverket Al-Qaida, samt felaktig information "inifrån Irak" angående landets massförstörelsevapen motiverade USA och dess allierade att invadera Irak 2003. Efter Baathregimens fall har framkommit att den var ansvarig för omkring 300 000 civila irakiers död - inte minst i den kurdiska staden Halabja 1988 - siffran är dock omstridd.

Irak styrdes av ockupationsmakten USA fram till 2004 då landet återfick sin suveränitet och en interimsregering övertog styret av landet. 2005 hölls val till parlamentet som i april 2006 utsåg Nouri Al-Maliki till premiärminister. Denne lyckades behålla premiärministerposten även efter parlamentsvalet 2010.

Irak idag

Första tiden efter den amerikanska invasionen av Irak, 2003, drabbades landet av en våg av plundringar och väpnade attentat. Stundtals kunde situationen liknas vid ett inbördeskrig. Sedan 2007 bedöms säkerhetsläget ha förbättrats. Under 2010 lämnade den sista stridande amerikanska brigaden Irak. 50,000 soldater med rådgivande funktioner var dock fortsatt stationerade i landet. Tillbakadragandet fullbordades i december 2011 och nu finns endast amerikansk personal med utbildningssyften kvar i Irak. Den irakiska befolkningen består till ungefär 60 procent av shiamuslimer och 18 procent sunnimuslimer. Den största etniska minoriteten är kurder, som till övervägande del är sunnimuslimer, vilka utgör en knapp femtedel av befolkningen. Kurderna bor till största del i Irakiska Kurdistan som har viss autonomi.

Irak är en federal republik. Landet antog en ny författning 2005, som bygger på en kompromiss mellan religiösa och sekulära krafter. Den lagstiftande makten finns hos parlamentet, vilket består av underhuset och överhuset. Den före detta kurdiske politikern, Jalal Talabani, valdes 2005 till president och blev återvald 2006. Samma år utsågs Nuri Al-Maliki (shia) till premiärminister. Vid valet 2005 röstade 80 procent av de röstberättigade. Parlamentsvalet i mars 2010 anses ha varit så fritt och rättvist som var möjligt under de rådande omständigheterna. Röstdeltagandet var lägre 2010, cirka 63 %, men i motsats till valet 2005 bojkottades inte valet av någon grupp. Merparten av ministerposterna tillsattes i januari 2011 då Nuri Al-Maliki gavs uppdraget att formera en ny regering.

Irak har världens femte största reserver av råolja efter Saudiarabien och Iran och även stora naturgasfyndigheter. Trots att Irak anses vara vattenrikt jämfört med de flesta andra länder i Mellanöstern är landet beroende av att grannländerna Turkiet, Syrien och Iran låter tillräckliga mängder vatten strömma till Irak (floderna Tigris och Eufrat). Detta beroende har upprepade gånger lett till tvister.

Situationen för mänskliga rättigheter behandlas i UD:s rapport om mänskliga rättigheter i Irak.

Sveriges och EUs insatser

Sverige har gett humanitärt stöd till Irak sedan 1991 och var under 1990-talet en av de största givarna på området. Förutom det humanitära stödet inleddes 2004 även återuppbyggnadsbistånd då Sverige beslutade om en landstrategi för utvecklingssamarbete med Irak för 2004-2009. Under denna period bidrog Sverige med mer än 615 miljoner svenska kronor - inklusive humanitärt stöd. Sverige har även skrivit av 1,5 miljarder kronor av svenska fordringar på Irak. En ny Irak-strategi har antagits för utvecklingssamarbetet 2009-2014 med en årlig budget på högst 120 miljoner kronor. Det övergripande målet för det svenska utvecklingssamarbetet med Irak är en varaktig fred i Irak, förbättrade levnadsförhållanden och demokratisk utveckling. Sverige ska bidra till en förbättrad biståndseffektivitet med ett stärkt irakiskt ägarskap. Samarbetet är koncentrerat till två sektorer: demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter samt handel, näringsliv och finansiella system. Sida ansvarar för genomförandet av landstrategin.

Sverige bidrar också genom EU:s gemensamma bistånd. Europeiska kommissionen har sedan 2003 bidragit med drygt 1.1 miljarder euro till Irak i humanitärt bistånd och återuppbyggnadsstöd. Dessa medel har använts bland annat för uppbyggnaden av utbildningsväsendet, stödet till det civila samhället, främjandet av demokrati och utarbetandet av en konstitution samt genomförande av allmänna val och kapacitetsuppbyggnad av irakiska myndigheter och institutioner.

I juli 2005 inleddes EUJUST LEX, Europeiska unionens rättsstatsinsats för utbildning av irakiska befattningshavare inom polis- och rättstatsområdet i bland annat mänskliga rättigheter. Hittills har över 2000 irakier genomgått utbildningen. Sverige har deltagit med instruktörer samt lämnat finansiellt bidrag till denna utbildning och har även anordnat egna kurser. Under hösten 2010 flyttades huvuddelen av EUJUSTLEX verksamhet till Irak.

Svenskt stöd till uppbyggandet av rättsväsendet i Irak har sedan tidigare skett genom utbildning av irakisk polis i Jordanien samt stöd till ett internationellt nätverk av advokatsamfund (ILAC) för utbildningar av domare, jurister och åklagare.

Ett partnerskaps- och samarbetsavtal (Partnership and Cooperation Agreement) mellan EU och Irak förhandlades färdigt av Europeiska kommissionen under det svenska ordförandeskapet 2009. Avtalet syftar till att stärka plattformen för samarbete gällande politiska frågor såsom terrorism och mänskliga rättigheter, samt handelsfrågor och investeringar. Innan avtalet träder i kraft återstår processen för medlemsstaternas ratificering.

De svensk-irakiska handelsrelationerna är nu åter på tillväxt och den svenska exporten till Irak ökade under de första sex månaderna 2012 med 77 procent i jämförelse med motsvarande tidsperiod 2011. Värdet av Sveriges export till Irak uppgick under 2011 till cirka 1 miljard SEK, medan importen från Irak under samma period uppgick till 79 miljoner SEK.

Irakiska flyktingar

Den svåra säkerhetssituationen i Irak har lett till att över 2,5 miljoner irakier är internflyktingar och över två miljoner irakier har flytt från Irak, främst till Syrien och Jordanien. Tillströmningen av irakier till Sverige har varit stor de senaste åren. Under 2007 sökte 18 500 irakier asyl i Sverige, vilket motsvarar mer än hälften av de irakiska asylansökningarna inom hela EU. Sedan 2008 har asylansökningarna minskat, till stor del på grund av det förbättrade säkerhetsläget i landet. 2011 beviljades runt 5000 irakier asyl i Sverige. Irakier som tidigare har lämnat sina hem har i ökad utsträckning börjat återvända till Irak. Sverige har sedan 2008 ett återtagandeavtal med Irak. Antalet svenskar med irakiskt ursprung uppgår till cirka 140 000 personer.