Amerikas Förenta Stater (USA)

Sveriges förbindelser med USA

Relationerna mellan Sverige och USA är mycket goda. Samarbetet spänner över ett brett spektrum av frågor och det råder bred och väsentlig samsyn. Ett omfattande resande och de många miljonerna svensk-amerikaner på båda sidor av Atlanten knyter samman våra länder. Kontakterna mellan den svenska och amerikanska regeringen är täta med ett omfattande resande av svenska ministrar och statssekreterare till USA. Ett stort antal amerikanska kongressledamöter har också besökt Sverige de senaste åren. Det utrikespolitiska samarbetet, både bilateralt och transatlantiskt (EU-USA), handlar främst om gemensamma gränsöverskridande utmaningar och tredjelandsfrågor. Samarbetet inom klimat- och energifrågorna intar en allt mer framträdande plats. Samtidigt finns frågor där Sverige och EU gör olika bedömningar än USA, bland annat dödsstraffet.

De ekonomiska banden mellan Sverige och USA är betydande. Handels- och investeringsflödena mellan Sverige och USA har utvecklats mycket positivt under det senaste decenniet, fram till senaste årens dollarras. USA är idag Sveriges femte största enskilda exportmarknad. Utförseln till USA 2008 (januari-september) var 59,6 mdkr, vilket innebär en nedgång på 9 procent i jämförelse med motsvarande period 2007. Under helåret 2007 var varuexporten 86,5 mdkr, vilket motsvarade 7,6 procent av Sveriges totala export. Exporten till USA är således i storlek med Sveriges samlade export till hela Asien (förutom Mellanöstern). USA var 2007 vår 11:e viktigaste leverantörsnation. Importen (januari-september 2008: 25,4 mdkr, helåret 2007: 31, 8 mdkr) utgörs i första hand av verkstadsprodukter - särskilt utrustning för kraftgenerering - inklusive transportmedel (flygplan) samt ortopediska artiklar och kemikalier. Också avseende tjänstehandeln är USA en ledande marknad och leverantör för svenskt vidkommande; vår tjänsteimport från USA överstiger till och med varuimporten. Importen 2007 utgjordes i första hand av maskiner, flygplan, delar till motorfordon, ortopediska artiklar samt elektronikprodukter.

USA är en av de viktigaste källorna för utländska direktinvesteringar i Sverige. Omkring 110 000 arbetstillfällen i Sverige finns i USA-ägda företag. Stora amerikanska investeringar i Sverige finns även inom olika typer av konsulttjänster, IT-industrin och försvarsindustrin.

Svenska företag är i sin tur väl representerade i USA; ca 200 400 amerikaner beräknas arbeta i svenskägda företag, varav drygt hälften inom servicesektorn. I princip alla större svenska företag har idag någon form av närvaro, tillverkning eller försäljning i USA.

En stor svensk satsning i USA är den prisbelönta ambassaden i Washington, House of Sweden, som invigdes i oktober 2006. Ambassaden, ritad av den kände arkitekten Gert Wingårdh, ligger vid Potomac-floden i stadsdelen Georgetown. I House of Sweden bedrivs främjandeverksamhet vars syfte är att stärka de svensk-amerikanska relationerna inom kultur, näringsliv och politik. Sedan invigningen pågår en omfattande programverksamhet i huset. Sverige planerar vidare att öppna ett nytt generalkonsulat i Houston, Texas. Generalkonsulaten i New York och Los Angeles genomför med jämna mellanrum stora satsningar för att marknadsföra Sverige och svenskt näringsliv, liksom satsningar för att främja kunskap om svensk design, mat, musik och kultur.

Svenska idrottsstjärnor röner stor uppmärksamhet i USA. Särskilt omnämnande förtjänar Annika Sörenstam och de cirka 50 svenska ishockeyspelarna i NHL. Även inom musikbranschen finns framgångsrika svenskar, både artister och producenter. Ett antal svenska författare, skådespelare, designers med flera har likaledes rönt framgång i USA.

Politik och ekonomi

Den 20 januari installerades demokraten Barack Obama som USA:s nye president. Efter en av de mest omvälvande presidentvalskampanjerna i USA:s historia valdes Barack Obama från Illionois till landets 44:e president den 4 november 2008. Den 4 november hölls även val till en tredjedel av de 100 senatsplatserna och till samtliga 435 platser i representanthuset. Demokraterna stärkte sin ställning i kongressen och valdeltagandet var rekordstort. Obama gick till val med slogan Change We Can Believe In och förespråkar skattesänkningar för arbetar- och medelklassen, sänkta sjukförsäkringskostnader och obligatorisk sjukvårdsförsäkring för barn. Obama vill minska oljeberoendet från omvärlden, satsa på alternativa energikällor och engagera USA i internationella klimatförhandlingar. På grund av den ekonomiska krisen har utrikesfrågor kommit att hamna något längre ned på agendan. Dominerande i utrikespolitiken har dock varit Irakfrågan där Obama vill se ett tillbakadragande av trupper som istället ska överföras till Afghanistan.

Barack Obama tar över ett land som befinner sig i ekonomisk kris och som brottas med ett enormt budgetunderskott. Fokus kommer att ligga på att rädda de amerikanska jobben och hanteringen av den ekonomiska krisen kommer att kraftigt hämma presidentens handlingsutrymme. Detta kan komma att till del försvåra infriandet av vallöften men även öppna för möjligheter att genomföra lovade satsningar inom infrastruktur och den offentliga sektorn.

Obamas nomineringar av nyckelposter i den nya administrationen kommer att genomgå en prövning och kräver senatens godkännande. Processen är påbörjad men det kan komma att dröja innan alla nyckelpositioner är fyllda. Detta kan i sin tur fördröja att den nya politiska riktningen ges effekt.

Innan Barack Obama tillträdde som USA:s president har presidentposten tillhört republikanen George W. Bush sedan 2001. Kampen mot terrorismen och den nationella säkerheten utgjorde de överskuggande målen i amerikansk utrikespolitik efter terrordåden den 11 september 2001. I november 2004 omvaldes Bush för en andra mandatperiod. Efter valet sjönk presidentens opinionssiffror. Detta kan bland annat förklaras av en växande inhemsk opinion mot administrationens hantering av Irak. Den amerikanska administrationens handlingsutrymme begränsades sedan november 2006 ytterligare av att demokraterna i mellanårsvalet vann majoritet i kongressens båda kamrar.

Under president Bushs andra mandatperiod har samarbetet mellan USA och Europa respektive EU förstärkts. Både presidenten och utrikesminister Condoleezza Rice har varit flitiga besökare i Europa, inklusive besök i Bryssel vid EU:s institutioner. Goda transatlantiska relationer, med EU som en robust partner och stark utrikespolitisk aktör, ses i allt större utsträckning även som ett amerikanskt intresse.

USA är världens i särklass största militärmakt och världens största ekonomi. Den amerikanska ekonomin har dock under 2008 upplevt turbulenta tider. Den ekonomiska chock som började på bostadsmarknaden 2007 eskalerade under 2008 till en finansiell kris med förstatligande av bolåneinstitut och investmentbanker som gått i konkurs. Arbetslösheten i USA har ökat till följd av konkurser och besparingsåtgärder från företag. I oktober 2008 godkände kongressen finansdepartementets föreslagna hjälppaket på 700 miljarder USD med syfte att få igång lånemarknaden genom statliga utköp av dåliga lån. Det kan komma att dröja innan effekterna av finanspaketet blir märkbara.

Kort historisk bakgrund

De svensk-amerikanska förbindelserna har en lång och solid historia. År 1638 etablerade Sverige kolonin New Sweden, belägen i staten Delaware. Kolonin styrdes av svenskar till och med 1655 då holländarna tog över området. Sverige var det första landet, utöver de stater som varit direkt inblandade i det amerikanska frihetskriget, som erkände Amerikas förenta stater år 1783. Idag finns en betydande andel svensk-amerikaner särskilt i Delaware, Maine, Minnesota, Illinois, Wisconsin, North Carolina samt i delstaten Washington.

USA förklarade sig självständigt från Storbritannien 1776 genom "the Declaration of Independence" (oavhängighetsförklaringen) och konstitutionen trädde i kraft 1789. Vid självständigheten bestod USA av tretton delstater. Alaska och Hawaii är de senaste tillskotten till unionen (1959). Idag består USA av 50 delstater samt District of Columbia, som är säte för den federala makten.