Vem gör vad inom skattesystemet?
Finansdepartementet och Skatteverket administrerar skattesystemet. Men de har olika roller.
Finansdepartementet
Finansdepartementet deltar inte i det operativa arbetet med beskattningen. Departementet ansvarar för arbetet med att utforma lagar om skatter och sociala avgifter. Varje år lägger regeringen fram ett stort antal propositioner på skatteområdet för riksdagen som Finansdepartementet har arbetat fram. Departementet bereder också frågor om förordningar som ska beslutas av regeringen. I viss utsträckning beslutar Skatteverket om närmare föreskrifter.
Finansdepartementet utarbetar också prognoser för skatteinkomsterna. Även andra medverkar på olika sätt i prognosarbetet, till exempel Skatteverket, Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet.
Finansdepartementet analyserar praktiska erfarenheter av skattelagstiftningen och redovisar också skatteinkomster och eventuella avvikelser i jämförelse med den planerade statsbudgeten. Det är viktigt att i ett tidigt skede fånga upp signaler som kan innebära överskott eller underskott i budgeten samt att räkna på hur förändringar av skattesystemet påverkar den. I arbetet ingår också att verka för att berörda myndigheter är moderna, effektiva och har en ändamålsenlig förvaltning.
Att bevaka svenska intressen på skatteområdet i EU är en viktig uppgift för Finansdepartementet. Departementet omvandlar direktiv från EU till svenska lagar och tar fram underlag om Sveriges ståndpunkt i olika frågor. Departementet företräder också Sverige i olika EU-förhandlingar.
Det finns också några få typer av fall där regeringen beslutar i skattefrågor som rör en enskild. Ärendet handläggs då i Finansdepartementet.
Skatteverket
Den 1 januari 2004 slogs Riksskatteverket och de tio regionala skattemyndigheterna samman till en rikstäckande myndighet, Skatteverket. Skatteverket svarar för det operativa arbetet med beskattningen. Verkets huvudkontor, som finns i Solna, ser genom föreskrifter, allmänna råd och utbildning till att skattereglerna tillämpas på ett riktigt och likformigt sätt. Huvudkontoret svarar också för utveckling av arbetssätt och organisation. En gemensam funktion för verksamhetsstöd tillhandahåller bl.a. det IT-stöd som behövs för verksamheten ute på avdelningarna och kontoren.
Skatteverket arbetar självständigt i förhållande till regeringen. En finansminister får inte försöka påverka Skatteverket att handlägga ett enskilt ärende på ett visst sätt. Den som är missnöjd med ett beslut av Skatteverket kan begära omprövning hos verket eller överklaga till förvaltningsdomstol. Däremot kan regeringen ange vilken allmän inriktning t.ex. skattekontrollen ska ha, vilka områden som ska prioriteras etc. Detta gör regeringen främst i det s.k. regleringsbrevet som beslutas varje år i december för det kommande året.
Till Skatteverkets stora arbetsuppgifter hör att varje år behandla kontrolluppgifter och inkomstdeklarationer (självdeklarationer) och att varje månad behandla företagens skattedeklarationer.
En gång per år lämnar företagen specifikation av utbetald lön och innehållen skatt i form av kontrolluppgifter för de anställda. Bankerna lämnar kontrolluppgifter på räntor och liknande, och försäkringsbolagen lämnar kontrolluppgifter på betalda premier på pensionsförsäkringar.
Det är tack vare den omfattande skyldigheten för arbetsgivare m.fl att lämna kontrolluppgifter som det har blivit möjligt att skicka ut förtryckta deklarationer. Om de förtryckta uppgifterna är fullständiga och korrekta kan deklaranten enkelt skriva under och skicka in deklarationen. Ungefär 3,5 miljoner deklarationer kommer på det sättet varje år in till Skatteverket utan några tilläggsuppgifter. Det finns också möjlighet att lämna deklarationen på elektronisk väg via Internet, telefon eller sms. Den möjligheten utnyttjades 2007 av 3,1 miljoner deklaranter.
I samband med utvärderingen av 1991 års skattereform gjordes en utredning om administrationskostnaderna för skattesystemet. Man kom då fram till att myndigheternas kostnader motsvarade ca 0,5 procent av den totala uppbörden av skatter och socialavgifter, medan de skattskyldigas och andra uppgiftslämnares kostnader uppgick till cirka 1 procent av den totala uppbörden.
