Mongoliet

Visum till Mongoliet

UD svarar inte på frågor om visum till Mongoliet. För information om visumregler kontakta i första hand Mongoliets ambassad i Stockholm, se Externa länkar.

Sveriges förbindelser med Mongoliet

Sveriges relationer till Mongoliet har utvecklats under 90-talet, framför allt i fråga om ekonomiskt utvecklingssamarbete. Ambassadören i Peking är sidoackrediterad till Ulan Bator.

Svenskt bistånd

De största internationella givarna är Asian Development Bank och Japan, men även Världsbanken, Internationella valutafonden samt USA har gett betydande bistånd. För det svenska utvecklingssamarbetet med Mongoliet antog dåvarande regeringen en landstrategi för åren 2002-2006, som sedan förlängts. Samarbetet syftar till att bekämpa fattigdomen genom stöd till reformprocesser och uppbyggnad av institutioner som främjar den demokratiska samhällsutvecklingen och de mänskliga rättigheterna. 2006 inledde regeringen en landfokuseringsprocess i syfte att effektivisera det svenska utvecklingssamarbetet. Som ett resultat av denna process kommer utvecklingssamarbetet med Mongoliet att fasas ut år 2010. Sedan november 2009 finns Mongoliet representerade i Sverige med en ambassad.

Mongoliet i dag

Den demokratiska omvandling som inleddes 1990 i Mongoliet har befästs. Flera demokratiska parlamentsval har genomförts med efterföljande regeringsskiften. De mänskliga rättigheterna har stärkts, det råder organisationsfrihet och den lamaistiska formen av buddhism har fått en renässans. Ekonomiska reformer har omvandlat Mongoliet, som tillhörde socialistblocket i 70 år, till en marknadsekonomi. Omställningen har emellertid varit svår - drygt en tredjedel av befolkningen lever under fattigdomsstrecket, och alltfler hamnar i extrem fattigdom. Svårigheterna med att bedriva en herdeekonomi med lönsamhet i det glest befolkade och karga landskapet är stora, och återkommande naturkatastrofer i form av svår vinterkyla och torka under sommarhalvåret gör hela näringen i grunden osäker.

Kort historisk bakgrund

Från 1600-talet stod Mongoliet under kinesisk överhöghet, men i samband med den kinesiska Qingdynastins sammanbrott 1911 förklarade sig landet (dåvarande Yttre Mongoliet) självständigt. Efter såväl inbördeskrig som krig med Kina under 1919-20, lyckades mongoliska revolutionärer i samarbete med den sovjetiska Röda Armén 1921 ta makten i landet. Den nya staten organiserades efter sovjetiskt mönster.

Efter den politiska omdaningen i Sovjetunionen 1989 avsvor sig det regerande partiet den kommunistiska ideologin, och landet bytte namn från Mongoliska folkrepubliken till Mongoliet.

Kontakt

Liselott Andersson
Ministerråd
work 08-405 2703
e-post till Liselott Andersson