Indonesien

UD:s reseinformation

Du hittar reseinformation om Indonesien under Externa länkar.

Visum till Indonesien

UD svarar inte på frågor om visum till Indonesien. För information om visumrelger kontakta Indonesiens ambassad, se Externa länkar.

Sveriges förbindelser med Indonesien

Sverige erkände den nya staten Indonesien 1949 och länderna etablerade diplomatiska förbindelser 1950. Indonesiens storlek, strategiska läge och regionala tyngd gör landet till en viktig partner för Sverige. Det finns idag ett starkt ömsesidigt intresse att utveckla samarbetet inom en rad områden. Indonesien utgör idag en snabbt växande marknad för svensk export i Sydöstasien. Flera svenska företag är sedan länge etablerade i Indonesien. Den svenska varuexporten till Indonesien uppgick år 2012 till ca 4,7 miljarder SEK och varuimporten från Indonesien uppgick samma år till ca 1,4 miljarder SEK.

År 2009 antog regeringen en ny femårig samarbetsstrategi med Indonesien i vilken demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter, miljö och klimat samt handel och näringslivsutveckling utgör prioriterade samarbetsområden. Det bilaterala utvecklingssamarbetet kommer att avslutas vid utgången av 2013. Sverige har sedan 2005 givit aktivt stöd till återuppbyggnaden av Aceh efter tsunamin som 2004 drabbade provinsen.

De politiska relationerna med Indonesien har vidareutvecklats och fördjupats under de senaste åren vilket återspeglas i ett ständigt ökande besöksutbyte. I samband med utrikesminister Carl Bildts besök i Jakarta 2008 upprättades mellan Sverige och Indonesien en regelbunden bilateral dialog. Möten hålls vartannat år och präglas av ett öppet och värdefullt erfarenhetsutbyte. I november 2012 genomförde statsminister Fredrik Reinfeldt och handelsminister Ewa Björling ett besök i Indonesien tillsammans med en svensk näringslivsdelegation.

Indonesien i dag

Indonesien utgörs av ca 17 000 öar varav 6000 är bebodda. Landets befolkning uppgick 2009 till ca 238 miljoner invånare. En andel om 86 procent av invånare är muslimer vilket innebär att landet har världens största muslimska befolkning.

Indonesien har under de senaste tio åren gjort stora politiska och ekonomiska framsteg. Efter att general Soehartos tvingades avgå 1998 till följd av omfattande studentprotester hölls 1999 landets första demokratiska val på 40 år. Presidenten och samtliga parlamentsledamöter väljs sedan 2004 direkt av folket. Denna konstitutionella reform utgjorde ett viktigt steg i den demokratiska processen i Indonesien.

År 2004 hölls presidentval där Susilo Bambang Yudhoyono med 60 procent av rösterna blev Indonesiens första direktvalda president. Fem år senare, år 2009, hölls nya presidentval där Yudhoyono blev omvald. Hans parti, det demokratiska partiet (PD), blev samma år det största partiet i parlamentsvalen och leder nu en koalitionsregering med fem andra partier. President Yudhoyono har i sitt valprogram prioriterat fattigdomsbekämpning, bekämpning av terrorism samt att komma till rätta med landets utbredda korruption som bland annat påverkat polis- och domstolsväsendet. Framsteg mot ökad respekt för mänskliga rättigheter har gjorts men grundläggande strukturella problem kvarstår dock, däribland bristande rättssäkerhet. Under 2014 sker nästa val både till parlamentet och till presidentämbetet.

Indonesien präglades länge av en långvarig konflikt i den så kallade Aceh-provinsen där separatister ända sedan 1976 strävat efter självständighet från den indonesiska centralmakten. Ett fredsavtal träffades dock 2005 som satte punkt för konflikten som hade skördat runt 15 000 dödsoffer, av dem många civila. Aceh-provinsen erhöll genom fredsavtalet ett ökat mått av självstyre och fred har upprätthållits sedan dess. Tsunamin som drabbade Aceh i december 2004 krävde ca 170 000 liv och orsakade stor materiell förödelse. Samtidigt ökade omvärldens intresse för regionen vilket bidrog till att ge de begynnande fredsförhandlingarna en värdefull skjuts. Indonesien har fortsatt att vara hårt drabbat av naturkatastrofer efter flodvågskatastrofen.

På västra Papua den indonesiska halvan av ön som sedan 1963 delas med landet Papua Nya Guinea  finns en aktiv rörelse som arbetar för regionens självständighet. Lågintensiva konflikter fortsätter i området och det finns uppgifter om att centralregeringen begår övergrepp för att slå ned protester, exempelvis genom att ta till övervåld och genom ingrepp i yttrande- och mötesfriheten. Trots finansiella bidrag från Jakarta förblir västra Papua också den mest underutvecklade regionen i landet.

Landet har även under årens lopp varit utsatt för flertalet terroristdåd. Bombattentaten på Bali 2002 respektive 2005 skördade tillsammans över 200 dödsoffer. Attentaten utfördes av islamistiska organisationer och har gett uttryck för farhågor för en ökande religiös radikalisering av Indonesien. Indonesien har setts som en föregångare vad gäller att hantera religiösa motsättningar inom ramen för ett demokratiskt samhälle. På senare tid har tendenser till ökad religiös intolerans rapporterats från Indonesien, både gentemot muslimska och kristna minoritetsgrupper.

Den ekonomiska tillväxten har varit stark de senaste åren och den indonesiska marknaden väcker intresse på många håll i världen. Indonesien är den ekonomi i Sydöstasien som klarat sig lindrigast undan den globala lågkonjunktur som följt finanskrisen 2008/09. En sund makroekonomisk politik och finansiell sektor, samt en stark inhemsk efterfrågan lyfts fram som förklarande faktorer liksom att utländska investeringar och utrikeshandel spelar en mindre roll i ekonomin jämfört med flertalet grannländer. Trots god ekonomisk tillväxt tidigare genom åren är arbetslösheten och fattigdomen fortsatt utbredd i vissa delar av landet. Ännu lever 100 miljoner indoneser på mindre än två dollar om dagen.

Kort historisk bakgrund

Nederländernas kolonisering av Indonesien inleddes i början av 1600-talet. Efter Japans ockupation av området (1942-45) utropade nationalistledaren Soekarno Indonesien som självständig stat. Efter misslyckade holländska försök att återta makten, erkändes landets självständighet internationellt 1949. Under president Soekarnos ledning (1945-67) kom den heterogena och mångkulturella övärlden att sammanfogas alltmer till en nation. Hans efterträdare, president Soeharto, övergick till ett mer auktoritärt styre under drygt tre decennier. Samtidigt åstadkoms betydande ekonomiska framsteg. Soeharto tvingades avgå 1998 efter våldsamma studentprotester och kravaller i efterverkningarna av Asienkrisen. Efter Soehartos fall har Indonesien haft en rad presidenter under vilkas ledning landet demokratiserats alltmer. Sedan hösten 2004 leds landet av den reformvänlige presidenten Susilo Bambang Yudhoyono.

Kontakt

Christer Thärn
Ministerråd
08-405 56 67

Ansvarigt departement

Relaterat

Ladda ner

Externa länkar

Utrikesdepartementet (e-post till departementet)
Publicerad 4 mars 2008
Uppdaterad 23 maj 2013