Om Regeringskansliet
Regeringskansliet är en myndighet som har i uppdrag att hjälpa regeringen att styra riket och förverkliga sin politik. Regeringen avgör inriktningen för Regeringskansliets arbete och vilka frågor som ska prioriteras, vilket innebär att det är en politiskt styrd organisation.
Foto: Pawel Flato
Regeringskansliet består av Statsrådsberedningen, de olika fackdepartementen och Förvaltningsavdelningen. Fackdepartementen ansvarar för sina respektive sakfrågor, Förvaltningsavdelningen för departementsövergripande resursfrågor och Statsrådsberedningen samordnar och leder arbetet. Hur många fackdepartement det finns avgörs av varje regering och kan därför skifta över tid. Idag finns det elva fackdepartement.
Regeringskansliets anslag ingår i statsbudgeten och beslutas av riksdagen varje år. Anslaget för 2013 är 6 648 miljoner kronor.
Statsministern är chef för myndigheten
Statsministern är chef för Regeringskansliet. Andra myndigheter leds vanligtvis av en generaldirektör som har utsetts av regeringen.
I ledningen för varje departement ingår ett eller flera statsråd, varav ett är departementschef. De statsråd som inte är departementschefer är ansvariga för sakfrågor inom departementets verksamhetsområde. Närmast under departementschefen finns vanligtvis tre typer av chefstjänstemän: statssekreterare, expeditionschef och rättschef.
I Regeringskansliet finns en förvaltningschef som ansvarar för gemensamma administrativa frågor. Förvaltningschefen är också chef för Förvaltningsavdelningen.
Majoriteten av de anställda är tjänstemän
Varje statsråd har en politisk stab som hjälper statsrådet i det politiska arbetet. Staben består oftast av statssekreterare, pressekreterare och en eller flera politiskt sakkunniga. Om statsrådet avgår slutar även de politiskt anställda sin anställning i Regeringskansliet.
Av Regeringskansliets omkring 4 600 anställda är cirka 200 personer politiskt rekryterade. All annan personal har kvar sina anställningar inom Regeringskansliet oavsett vilken regering som sitter vid makten.
Tjänstemännen i Regeringskansliet arbetar med att utreda olika frågor och ta fram underlag inför regeringens beslut. Arbetet sker ofta i samarbete mellan olika berörda departement. Att styra myndigheterna, bland annat genom att skriva och följa upp de årliga regleringsbreven, och att förbereda internationella möten och företräda Sverige inom till exempel EU är andra arbetsuppgifter.
Löner, statsrådsarvoden och avgångsersättning
Regeringskansliet tillämpar individuell och differentierad lönesättning. Lönerna är olika beroende på kompetens och arbetsuppgifter. Statsrådens arvoden omprövas normalt en gång om året. Det görs av Statsrådsarvodesnämnden, en myndighet under riksdagen. Arvodet för statsministern är 148 000 kronor per månad och övriga statsråd får 118 000 kronor per månad (från den 1 juli 2012).
Ett statsråd som avgår från sitt uppdrag kan ansöka om avgångsersättning upp till ett år. Ersättningen betalas ut månadsvis av Regeringskansliet. Ersättningen ska minskas med statsrådets egna förvärvsinkomster.
Utlandsmyndigheterna
Till Regeringskansliet hör även utlandsmyndigheterna; det vill säga ambassader, konsulat, representationer och delegationer vid FN, EU, OECD med flera internationella organisationer.
Även Kommittéväsendet tillhör Regeringskansliet, men varje offentlig kommitté är samtidigt en egen myndighet.
