Kriminalvård

Kriminalpolitiken ska minska brottsligheten och öka människors trygghet. För Kriminalvården innebär det att förhindra att intagna rymmer eller begår brott under straffverkställigheten och att tillvarata möjligheterna till påverkan och förändring som verkställigheten ger för att minska riskerna för återfall i brott.

På kriminalvårdens område pågår arbetet med en ny kriminalvårdslagstiftning. Utgångspunkten är Kriminalvårdskommitténs betänkande, "Framtidens kriminalvård". Kriminalvårdskommittén har på regeringens uppdrag lämnat förslag till en ny, modern kriminalvårdslag som kan svara mot kraven på en effektivt och humant bedriven kriminalvård. En viktig utgångspunkt är att verkställigheten av straff ska bli mer individuellt utformad i framtiden.

Risken för återfall i missbruk och brottslighet är särskilt stor i samband med frigivningen. Som ett led i arbetet med en ny kriminalvårdslagstiftning infördes nya regler om utslussning den 1 januari 2007. Syftet med dessa är att åstadkomma en förbättrad och mer strukturerad övergång från livet i anstalt till livet i frihet. De nya reglerna innefattar bland annat möjlighet till vistelse i halvvägshus - ett av Kriminalvården kontrollerat hem som är anpassat för att ge intagna särskilt stöd och tillsyn - samt utslussning till eget boende, s.k. utökad frigång.

Arbetslinjen

Det är även av stor betydelse att arbetssituationen är löst vid tidpunkten för villkorlig frigivning. Sedan den 1 juli 2008 är flera av de arbetsmarknadspolitiska programmen tillgängliga även för de av kriminalvårdens klienter som befinner sig i utslussningsåtgärder.

Genom en viktig reform som trädde ikraft den 1 juli 2007 fick Kriminalvården en egen rektorsfunktion för grund- och gymnasieskola och därmed också rätt att utfärda betyg. Kriminalvårdens undervisning bedrivs inom ramen för den s.k. Lärcentermodellen. Det innebär att de intagna erbjuds en utbildningsverksamhet som är likvärdig mellan anstalterna och också likvärdig med det omgivande samhällets kommunala vuxenutbildning. En intagen ska därmed utan svårigheter kunna fortsätta redan påbörjade studier efter förflyttning till annan anstalt eller efter frigivning.

Kriminalvårdens organisation

Kriminalvården är organiserad som en myndighet indelad i sex geografiska regioner, ett huvudkontor och en transporttjänst. Huvudkontoret leds av en generaldirektör och varje region leds av en regionchef.