Nyanländas etablering i Sverige

En snabbare etablering ska åstadkommas genom att förstärka incitamenten att ta ett arbete och delta i arbetsförberedande insatser. En effektiv etableringskedja skapas genom mer klara och tydliga ansvarsförhållanden mellan olika aktörer för att bättre ta tillvara den nyanländes kompetens.

Reformen innebär bland annat att:

• Arbetsförmedlingen övertar det samordnande ansvaret för etableringsinsatserna från kommunerna.
• Arbetsförmedlingen ska tillsammans med den nyanlände upprätta en etableringsplan med insatser för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering i arbets- och samhällslivet.
• En ny statlig ersättning som är lika för alla nyanlända oavsett bosättningsort införs och utgår vid aktivt deltagande i etableringsinsatser.
• En ny aktör - etableringslots - införs för att stödja den nyanlände under etableringsperioden.
• Nyanlända som har en etableringsplan ska delta i samhällsorientering.

Förslaget innebär att kommunerna inte längre har ett samordningsansvar för introduktionen men de kommer även fortsättningsvis att ha viktiga uppgifter i flyktingmottagandet och för nyanländas etablering. Det gäller till exempel svenska för invandrare (sfi) och annan vuxenutbildning, bostadsförsörjning och insatser för barn och unga. Kommunerna får också ansvar för att erbjuda nyanlända samhällsorientering. För dessa insatser får kommunerna ersättning från staten.

Reformen innebär att även länsstyrelserna, Försäkringskassan och Migrationsverket får förändrade eller nya ansvarsområden.

Frivillig vidareflyttning

Många nyanlända söker sig till ett mindre antal kommuner i storstadslänen. Samtidigt finns det i alla län kommuner som tecknat överenskommelser med Migrationsverket om att ta emot nyanlända, men där platserna inte utnyttjas fullt ut. Regeringen underlättar och stödjer vidareflyttning i organiserad form från kommuner med ett högt mottagande till kommuner med en god arbetsmarknad inom pendlingsavstånd. Den enskilde har frihet att välja bostadsort, men ska ges fler valmöjligheter och bra förutsättningar att få tillgång till introduktionsinsatser som kan leda till arbete, egen försörjning och bra livskvalitet för hela familjen.

Dialog med idéburna organisationer om integration

I januari 2009 bjöd regeringen in idéburna organisationer som verkar inom integrationsområdet till en dialog om hur relationerna mellan regeringen och organisationerna kan utvecklas vidare. Fokus för dialogen är frågor om nyanlända invandrares etablering. Ett åttiotal organisationer som arbetar med nyanlända eller som gör andra insatser för att skapa bättre förutsättningar för en framtida etablering i Sverige har bjudits in till dialogen.

Resultatet av dialogen redovisades den 31 augusti 2009. Därefter har processen fortsatt med inriktningen att regeringen och organisationerna om möjligt ska kunna träffa en överenskommelse om samverkan på området. Avsikten är att regeringen under mars 2010 ska godkänna en överenskommelse.

Kompletterande högskoleutbildningar

Ett antal lärosäten anordnar sedan tidigare kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk utbildning på högskolenivå. I budgetpropositionen för 2009 avsatte regeringen ytterligare 51 miljoner kronor. Under perioden 2009-2011 satsas sammanlagt 94,2 miljoner kronor per år på integrationsinsatser i högskolan. Tillskottet avser främst kompletterande högskoleutbildningar för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land och för lärare med utländsk examen, men även vägledningsåtgärder för personer med utländsk utbildning eller yrkeserfarenhet. Inom ramen för satsningen har bland annat 65 läkare och 85 sjuksköterskor med utländsk examen kunnat antas på kompletteringsutbildningar höstterminen 2009. I propositionen Gränslös kunskap - högskolan i globaliseringens tid har regeringen också presenterat en rättssäker och effektiv ordning för hur hälso- och sjukvårdsutbildningar från tredje land ska erkännas.

Validering

Många invandrare har gedigna yrkeserfarenheter som efterfrågas på den svenska arbetsmarknaden. Genom validering kan individen ta reda på om och i så fall hur den egna kompetensen bör kompletteras för att underlätta inträde i arbete. Validering kan också göra det lättare för arbetsgivare att bedöma den sökandes kompetens. Möjligheten att validera utländsk yrkeskompetens bidrar därför till snabbare inträde på arbetsmarknaden och underlättar valet av relevanta kompletterande utbildningar. Sammanlagt har 15 miljoner kronor avsatts för validering av utländsk yrkeskompetens under 2009-2010. Myndigheten för Yrkeshögskolan har fått ett nationellt ansvar för bedömning av utländska eftergymnasiala yrkesutbildningar.

Uppföljning och utvärdering

För att säkerställa att de offentliga insatserna når ut och får effekt har regeringen avsatt sammanlagt 12 miljoner kronor under 2009-2011 för uppföljningar och utvärderingar av integrationspolitiken på lokal och nationell nivå. Regeringen har bland annat gett SCB i uppdrag att regelbundet redovisa statistik som belyser utvecklingen av integration nationellt, i samtliga län, i alla kommuner och i de 38 stadsdelar som omfattas av lokala utvecklingsavtal mellan regeringen och kommunerna.