Dialoger om värdet av ekosystemtjänster

Dialogmöten om värdet av ekosystemtjänster

Miljödepartementet har som en del i arbetet med ekosystemtjänsternas värde för samhället under våren 2012 genomfört en serie av dialogmöten på detta tema. Syftet har varit att få in synpunkter och erfarenheter från personer som arbetat med eller funderat på hur man kan integrera värdet av ekosystemtjänster i sin verksamhet.

Dialogserien utgjorde en behovsanalys för att kartlägga behovet av åtgärder från regeringens sida för att underlätta och stimulera till att värdet av ekosystemtjänster synliggörs och integreras i kommuners, länsstyrelsers och nationella myndigheters arbete. Vid sidan om dialogerna har Naturvårdsverket i samråd med Havs- och vattenmyndigheten arbetat med ett regeringsuppdrag att sammanställa information om Sveriges viktiga ekosystemtjänster. Dialogserien och uppdraget till Naturvårdsverket ska ligga till grund för fortsatta initiativ från regeringen för att nå etappmålen om ekosystemtjänster och de internationella åtagandena.

Dialogmötena hölls vid fyra tillfällen under våren 2012:

• 16 april med kommunalt fokus,
• 7 maj med regionalt fokus,
• 1 juni med nationellt fokus,
• 12 juni med näringslivsfokus.

Metoder och vägledningar finns redan idag

Under dialogerna framkom det tydligt att mycket arbete redan sker i samhället idag. Det finns en stor vilja att arbeta med ekosystemtjänster och bidra med regionala och lokala kartläggningar och värderingar av ekosystemtjänster. Man ser fördelar med begreppet ekosystemtjänster som lättare kan kommuniceras som något positivt och värdeskapande jämfört med till exempel skydd och bevarande av biologisk mångfald. Samtidigt som det är en styrka att kunna använda monetära värderingar som beslutsunderlag ser flera även en farhåga i att fokusera på monetär värdering eftersom man då kan missa flera av de grundläggande ekosystemtjänster som är fundamentala för ekosystemen, men som är mycket svårvärderade till sin natur. I kommuner och på länsstyrelser underströk flera att man arbetat för att integrera värdet av ekosystemtjänster i många år i sina verksamheter, men utan att använda dessa begrepp. Företagen framhöll vikten av att tala i företagsekonomiska termer som till exempel risker och investeringskalkyler för att få gehör.

The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB) är en viktig utgångspunkt ur ett nationellt perspektiv. TEEB kan ge vägledning för hur ekosystemtjänster kan integreras lokalt och regionalt. Hur kommuner och länsstyrelser arbetat med biosfärsområden, urbana biosfärsnätverk (Urbis), grönytefaktorer, nya modeller för stadsplanering (till exempel "Q-book"), biodiversitetsindex för städer och resiliensbedömningar är några exempel av de redan existerande metoder som nämnts i dialogerna.

• Läs mer om TEEB

Befintliga processer behöver utvecklas

Deltagarna såg flera områden där utveckling behövs för att ska nå ett större hänsynstagande till värdet av ekosystemtjänster i verksamheternas beslut och processer. Viktiga processer som nämndes var bland annat:

• Miljöprövningsprocesser där man särskilt lyfte fram miljökonsekvensbeskrivningar och kraven på hur dessa ska utformas.
• Fysisk planering i olika skala. Översiktsplaner, detaljplaner, strategiska miljöbedömningar är viktiga verktyg som påverkar ekosystemtjänsternas funktion och vidmakthållande.
• Miljöredovisningar både för myndigheter och företag.

Vikten av ett integrerat arbetssätt mellan olika kompetenser (särskilt finans/ekonomi, fysisk planering och miljö) på alla nivåer från små kommuner till regeringskansliet lyftes också fram av flera som en viktig faktor. Dialoger mellan de som påverkar och de som nyttjar en ekosystemtjänst är värdefulla både för att få in bred kunskap om resursen/området och för att deltagarprocesser har visat sig framgångsrika i förvaltning av ekosystemtjänster.

Utmaningar i arbetssätt och kunskapsläge

Flera konkreta svårigheter lyftes fram som deltagare hade mött i sina verksamheter. Det rörde till exempel brist på bra kartunderlag som lokala vegetationskartor för att veta vilka ekosystemtjänster som kan tänkas finnas var. Brist på kontinuitet och långsiktighet lyftes fram av några som en begränsning eftersom samverkan mellan parter och aktörer tar så lång tid att etablera och att få att fungera. Exempel nämndes på långa projekt med tre års finansiering som just fått fart när det ska avslutas.

Även om det finns mycket kunskap och forskning som visar på vikten och värdet av ekosystemtjänster så är den inte tillgänglig i operativ form för beslutfattare och brukare. Deltagarna lyfte fram vikten av enkelhet och tydlighet, behovet av enkel och lättillgänglig men på samma gång trovärdig information. Vidare framhölls att goda exempel finns och att det finns kommuner och andra aktörer som vill gå före men att det kan vara svårt att få finansiering till pilotstudier. Pengar till projekt har också ett viktigt syfte genom att skapa en arena för samarbete och stimulera ett integrerat arbetssätt.

Ekosystemtjänster påverkas för det mesta på lokal nivå. Men landskapet och ekosystemen följer inte kommungränsen. När flera kommuner var för sig påverkar viktiga ekosystemtjänster kan det krävas samordning och ett gemensamt arbete som kan vara svårt att skapa. Det mellankommunala perspektivet är lätt att tappa bort. Skalan och upplösningen i arbetet är en annan utmaning som flera deltagare återkom till. Vissa verktyg är globala eller nationella och svåra att tillämpa lokalt. Vice-versa är det svårt att skala upp lokalt arbete för att bli nationellt tillämpbart.

Konkreta förslag från deltagarna

Under dialogerna fick deltagarna möjlighet att lämna konkreta förslag på åtgärder som de ansåg departementet skulle arbeta vidare med. Nedan följer en kort sammanställning av förslagen:

• Kopiera energirådgivningen och föreslå ekosystemrådgivning på länsstyrelser och kommuner.
• Inkludera krav på värdering av ekosystemtjänster i samhällsekonomiska analyser.
• Ställ krav på uppföljning av ekosystemtjänster i myndigheternas miljöredovisning.
• Utveckla nya skötselmodeller för offentligt ägd mark, t ex så att lokala intresseorganisationer kan stärka ekosystemtjänsterna.
• Miljöpotential beskrivning. En verksamhet ska inte bara beskriva vilka negativa konsekvenser den har för miljön men också vilken potential att stärka ekosystemtjänster den har.
• Skapa skyldigheter för att bevara och stärka allmänna nyttor som ekosystemtjänster i landskapet.
• Utred lagrum för ekologisk kompensation.
• Utse myndighet med ansvar för behjälpligt kartunderlag särskilt vegetationskartor.
• Inför nationellt jämförbara indikatorer.
• Kopiera arbetet med vattenförvaltning och deras krav på samverkan inom ett avrinningsområde, skapa "landskapsråd"

Slutsatser

• Gör det enkelt och tydligt Det handlar inte om komplicerade abstrakta begrepp utan om den enkla sanningen att människan är beroende av naturen och dess varor och tjänster. Att maten vi äter och vattnet vi badar i är beroende av en väv av samband, av funktioner och processer behöver förklaras på ett enkelt och lättförståeligt sätt.
• Ta vara på synergier Detta kräver mer sektorsövergripande arbete vilket måste planeras och budgeteras för. Exempelvis ger grönska runt cykelbanorna förbättrad stadsluft, stöd åt pollinerare och utrymme för fågellivet och det ökar också cyklandet så att folkhälsan blir bättre.
• Sociala värden är lätta att glömma bort Som samhället fungerar idag finns det ofta en polemik mellan tillväxt och miljöhänsyn, och andra aspekter glöms ofta bort. Genom att synliggöra ekosystemtjänsterna kan man visa på de sociala värden som människor upplever i sin vardag samtidigt som man också skapar en koppling mellan ekonomi och miljön.
• Utveckla drivkrafterna Det finns mycket verktyg och forskningsresultat som är tillämpbara om medvetenheten ökar. Nu gäller det att utveckla drivkrafterna som stimulerar eller kräver att de används.