Norrlandssatsningen, 28 mars 2012

Övertorneå

Gränshinder i ett fritt Europa? Företagsseminarium med ca 15 företag

"Nu ser vi mer gods gå söderut än norrut. Det är ett gott tecken"

Företagarna som samlats på hotell Tornedalia representerar ett brett spektrum av branscher. Här finns åkeri-, trä-, medie- och kablageföretag, för att nämna ett urval. Närheten till Finland, Norge och Ryssland gör sig direkt påmind i diskussionen. Medan företagen förmedlar en bild av att man intar en mer avvaktande inställning till den ryska marknaden, känns det enklare att handla med finnarna och norrmännen. Men även de norska och finska marknaderna skiljer sig åt. Tullar och regelverk i Norge leder till att det känns väsentligt enklare at handla med Finland. En företagare inom turistbranschen tar tillfället i akt att påpeka att den svenska momsen på logi och aktiviteter inte är tillräckligt konkurrenskraftig. I jämförelse med Finland med en momssättning på 6 procent, upplevs 25 procent i Sverige som alltför betungande, enligt företagaren.

En annan företagare nämner att man överallt i omgivningarna ser finska företag jobba på vägarna. Men samtidigt är det omöjligt att som svenskt företag få kontrakt i Finland. Vad handlar den finska motvilligheten mot svenska företag om?

Trävaruföretaget lyfter ytterligare en konkurrensnackdel i förhållande till Sverige. Medan man i Finland endast har två veckors anmälningsplikt för avverkning, är perioden sex veckor i Sverige. Detta leder till snedvriden konkurrens. Regelverken drabbar främst de mindre skogsägarna, eftersom de större aktörerna har en längre planeringshorisont. Det borde finnas möjlighet till dispens i vissa särskilda fall, enligt företagaren. Samma företag tar även upp ett problem med att olika bidrag från finska staten påverkar konkurrensen bland flisleverantörer. Det finska stödet beräknas motsvara cirka 30 procent av totala kostnaderna exklusive ersättning till markägaren. Resultatet blir, enligt trävaruföretaget, att biobränsle till de svenska värmeverken upphandlas från den finska sidan. Därutöver sköts inte den svenska skogen som den borde som därmed minskar i värde. Förslag till lösning, enligt företaget, är att införa RÖJ - det vill säga, avdragsrätt på skogsröjning.

Kablia, ett företag som levererat kablagelösningar i närmare 30 års tid, nämner att de ser en enorm potential för framtiden. Men fokus ligger i Sverige. Den internationella marknaden upplevs som alltför hårt konkurrensutsatt och som det ser ut idag saknar företaget kännedom om hur man skulle kunna ta steget ut utanför Sverige. Utbildning för exportsatsningar efterfrågas. Exportrådets tjänster har man låg kännedom om, likaså om möjligheten att delta i delegationsresor till intressanta marknader.

Det här tar vi med oss...

Återigen framkommer låg kännedom om de stöd som idag erbjuds företag som funderar på att export. Konkurrensnackdelar för svenska företag i förhållande till finska är graverande och ska ses som en fråga som påverkar rörligheten på EU:s inre marknad. Problematiken som nämns tar vi med oss till relevanta myndigheter för kartläggning och vidare behandling.

--------------------------------------

Mode i Övertorneå, Simu Nordic

Ett par kilometer från polcirkeln i Övertorneå finns företaget Simu Nordic. Inspirerad av Tornedalens unika natur och landskap formger Monika Simu kläder i merinoull. Affärsidén bygger fyra komponenter; produktionen ska ske i Sverige, använda hög garnkvalité i naturmaterial, tillverka modeller i tidlös och klassisk stil samt skapa mönster som har en nordisk känsla.

Idag har företaget fem anställda och ungefär hälften av försäljningen går till utlandet. Främst till Norge, Finland, Holland och USA. All tillverkning sker i en gammal K-märkt handelsgård från 1800-talet mitt i Övertorneå. Monika Simu lyfter fram framför allt fram utmaningen för företaget att vara närvarande vid större mässor i utlandet. Det är främst så företaget marknadsför sig och i sin tur få en fot in på en ny marknad. Men långa och kostsamma transporter begränsar möjligheten att finnas närvarande i utlandet. När diskussionen om Exportrådets tjänster kommer upp, ställer Monika Simu frågan hur man som företagare kan ta del i delegationsresorna som anordnas. Hon lyfter fram åsikten att Exportrådets centrala organisation nog behöver stärka sin lokala förankring.

Det här tar vi med oss...

Låg kännedom om exempelvis Exportrådets tjänster är framträdande. Kontakten mellan Exportrådets regionala kontor och centralorganisation inför exempelvis delegationsresor väcker frågetecken. Hur skapar vi bättre kännedom bland företagen om vilket stöd som finns för att nå ut på den internationella marknaden?

-------------------------------------

Jaxals släpvagnskåpor

"Marknaden är hur stor som helst för våra produkter"

Håkan Jakobsson, ägare Jaxal

I Övertorneå finns Nordens enskilt största tillverkare av släpvagnskåpor. Här har Jaxal sedan 15 år tillbaka producerat sina kåpor i en av Europas största vakuumformningsmaskiner. Idag går uppskattningsvis 15 procent till den svenska marknaden och resten exporteras till bland annat Finland, Lettland, Estland, Litauen, Tyskland och Holland. Håkan Jakobsson, ägare till Jaxal, ser ingen gräns för företagets tillväxtpotential. Inom tio år tror han att företaget har vuxit sig dubbelt så stort och marknaden anses vara hur stor som helst. Kunderna vet bara inte än att de behöver en släpvagnskåpa, men det tänker Jaxal berätta för dem.

Sedan 2001 har företaget gått kraftigt framåt med en årlig tillväxt på 5-6 procent och idag är de 35 anställda. Under fyra år i rad har företaget lyckats dubblerat sin export. Samtidigt råder en viss försiktighet i förhållande till nya okända marknader. Risker undviks och tryggheten prioriteras. Därför ställer sig företaget avvaktande till de nya tillväxtmarknaderna, och på Kina har man inte funderat mer är att man hoppas att kineserna inte uppfattar släpvagnskåpor som en bra produkt. På frågan om Jaxal använt sig av de statliga aktörerna för att få vägledning ut till den internationella marknaden, rycker Håkan Jakobsson undrande på axlarna. Företaget har alltid gått via sina egna kontakter för att lyckas utanför Sveriges gränser.

Det här tar vi med oss...

- Kännedomen om Exportrådets tjänster tycks vara låg. Informationsinsatser om den statliga vägledning som finns att tillgå skulle kunna resultera i inträde på vad som idag anses som alltför främmande marknader.
- Det statliga fraktstöd befarar Jaxal leda till att fraktbolagen gör ett prispåslag i samma storlek. Den efterfrågade effekten för företagen slås därmed ut och blir ett nollsummespel.