Norrlandssatsningen, 23 mars 2012

Kiruna

Dialog med Kiruna, Folkets hus

"Tillgängligheten är A och O om man som företag ska lyckas"

Företagare i Kiruna

Samtalet på Folkets hus i Kiruna tar avstamp i den så kallade Norrlandsrapporten, där norrländska moderata riksdagsledamöter har intervjuat människor som bor i de fyra nordligaste länen - Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Sedan april 2011 har en särskild arbetsgrupp, tillsatt av Moderaternas partiledning, haft i uppdrag att lyssna till och belysa de utmaningar som de fyra länen står inför. Efter 200 samtal med unga, äldre, studenter, anställda, företagare och arbetssökande har en första kartläggning gjorts över människors förhoppningar och förväntningar på politiken och samhället.

Från samtalen framkommer att avfolkningen och dess konsekvenser är det som oroar människor mest. Vad händer med skolan, arbetet, sjukvården och äldrevården när fler och fler lämnar Norrland? Hur ska välfärdsekvationen gå ihop?

I Kiruna på Folkets Hus är det dock en annan sida av avfolkningsproblematiken som dominerar samtalet - arbetskraftsbristen. Det tillsammans med bostadsbristen utgör de största utmaningarna för kommunens tillväxt och framtid.

I Kiruna har vi lyckats skapa en ny bygd - Barackabo

Företagare i Kiruna

Samtidigt som näringslivet hungrar efter mer arbetskraft sätter bristen på bostäder käppar i hjulet. Idag har problemet vuxit sig så stort att ett ordnat boende ses som en merit på den arbetssökandes CV. Samtidigt består utmaningen i att lyckas skapa ett så pass attraktivt samhälle att hela familjen väljer att flytta hit. I Kiruna tar nu statliga LKAB ett bredare ansvar för samhällsutvecklingen genom att exempelvis bidra till att utveckla en förbättrad skola och bygga attraktiva boenden. Men mitt i utveckling hägrar också den kommande stadsflytten. Vem ska våga investera nu?

Någon i salen på Folkets hus nämner att det blivit för dyrt för annan näringsverksamhet att etablera sig när gruvindustrin drivit upp lönerna. Detta medför i sin tur att man tappar kompetens inom andra sektorer, vilket slutligen slår tillbaka till gruvindustrin själv. Ett moment 22 inom kompetensförsörjningen har således uppstått. Hur vänder man den här utvecklingen?
Frågan framstår som avgörande för Kirunas framtida tillväxt.

Det här tar med oss...

Kirunas framgång och sårbarhet vilar på samma mynt - mineralfyndigheterna. Arbetsmarknaden har krympt till i stort sett bestå av en arbetsgivare. Samtidigt har Kiruna idag en exceptionellt låg arbetslöshet i förhållande till resten av landet. För att gagna den framtida utvecklingen behöver vi främja tillväxten av alternativa näringar och arbetsgivare. Detta medför även ett mervärde för gruvindustrin. Utgångspunkten är att ett tillväxtperspektiv behövs - inte ett avfolkningsperspektiv.

---------------------------------

Space trade, Spaceport Sweden

"Vi ska ta dig ut i rymden inom fem år"

Karin Nilsdotter, VD Spaceport Sweden

Affärsidén är glasklar. Visionen något mer hisnande. Spaceport Sweden ska etablera Sveriges första upplevelsecentrum för rymdturism och inom fem år siktar företaget på att kunna erbjuda kommersiella rymdresor från Kiruna flygplats. Idag ligger kostnaden för att boka en plats till en sådan resa på ungefär 1,3 miljoner kronor. Längre fram beräknas denna kostnad sjunka och därmed leda till att allt fler får möjlighet att uppleva rymden. Målsättningen är, enligt Karin Nilsdotter vd på Spaceport Sweden, att företaget ska ha haft någonstans mellan 15 000 till 20 000 resenärer till 2021.

Företaget Spaceport Sweden bildades 2007 av fyra lokala aktörer som vågade satsa på en relativt outvecklad näring som de själva ansåg rymde en stor affärspotential. I Kiruna fanns dessutom sällsynt goda förutsättningar för att etablera ett upplevelsecentrum för rymdturism: fritt luftrum, stor besöksnäring och en aktiv rymdverksamhet sedan mer än 50 år. Sedan företagets start har det nu gått drygt fem år och mycket har hänt sedan dess. Nu är det inte en fråga om Spaceport Sweden ska bli en världsledande rymdhamn med rymdresor för privatpersoner utan när, enligt Karin Nilsdotter.

Under 2012 ska företaget nu göra en förstudie för att sedan kunna påbörja infrastrukturutvecklingen av ett Visitor and Training Center, samt produktutveckla och kommersialisera fler rymdäventyr. Genom att sammankoppla utvecklingen av rymd- och besöksnäringen ska besökarna inte behöva lämna jorden för att uppleva rymden. Från Spaceport Sweden ser man även kopplingen till andra näringar och tänker sig att den kommersiella exploateringen av rymden kommer generera nya möjligheter för teknikspridning och utveckling inom flera andra verksamheter, däribland inom de kreativa näringarna med exempelvis design, mode, film och musik.

Idag är Sverige världsledande inom vissa rymdområden. Vi bygger egna satelliter, tillverkar vetenskapliga instrument till internationella rymdprojekt och har världsledande forskare. Vid Institutet för rymdfysik i Kiruna har man exempelvis tillverkat instrument som idag cirkulerar på satelliter kring Venus, Mars och Saturnus.

Det här tar vi med oss...

Utvecklingen av rymdfarkoster för kommersiellt bruk begränsas idag av USAs regelverk International Traffic in Arms Regulations (ITAR) som infördes under Kalla krigets dagar för att reglera spridningen av kommersiellt känsliga produkter. För Spaceport Sweden innebär ITAR att samarbetet med amerikanska rymdföretag kraftigt försvåras, vilket innebär att Spaceports affärsutveckling och framtida verksamhet fördröjs. Spaceport Sweden understryker därför önskemålet att Sverige, inom ramen för det europeiska rymdsamarbetet, ska verka för att USA genomför en översyn av ITAR. Det anses avgörande för rymdnäringens utveckling i framtiden.