Historiska FN-beslut om yttrandefrihet på internet och särskilda rättighetsrapportörer för Vitryssland och Eritrea
I dag avslutades årets andra session i FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève. Beslut har kunnat fattas om konkreta insatser och ställningstaganden i ett stort antal högaktuella frågor om mänskliga rättigheter i världen. Bland annat har en resolution för nätfrihet antagits och två nya särskilda FN-rapportörer för mänskliga rättigheter ska utses.
Ambassadörer från de länder som lade fram resolutionen om yttrandefrihet på internet. Trea från vänster ambassadör Jan Knutsson. Foto: Eric Bridiers/US Mission
- Den positiva trenden i MR-rådet håller i sig, inte minst tack vare framgångsrika samarbeten över regiongränserna. Sveriges initiativ med en internetresolution kunde därmed också säkra brett stöd från Afrika, Sydamerika och Asien. Särskilt det ökade engagemanget från en bred grupp afrikanska länder är glädjande och viktigt, säger Jan Knutsson, Sveriges ambassadör i Genève, efter en avslutad lyckad session.
Två nya särskilda FN-rapportörer ska utses - en för Vitryssland och en för Eritrea - som ska granska och rapportera om mänskliga rättigheter i dessa länder. Beslutet om Vitryssland togs efter ett initiativ från EU och innebär bl a att den nye rapportören ska samarbeta med vitryska staten och civilsamhället för att söka förbättra situationen. Initiativet till en FN-rapportör för Eritrea kom från en grupp afrikanska länder (Djibouti, Nigeria och Somalia). Båda experterna kommer att rapportera till rådet nästa år.
För första gången har ett FN-organ antagit en resolution om mänskliga rättigheter och internet. Sverige var initiativtagare till detta historiska beslut i rådet, som lades fram tillsammans med Brasilien, Nigeria, Tunisien, Turkiet och USA. Resolutionen antogs med konsensus och bekräftar att mänskliga rättigheter, och då särskilt yttrandefriheten, ska säkras på internet liksom i samhället i övrigt. Den betonar internets betydelse för global utveckling och uppmanar alla stater att främja tillgång till internet, både vad gäller infrastruktur och innehåll.
Under junisessionen rapporterade den särskilda undersökningskommissionen för Syrien bl a om händelserna i Houla. Rådet fördömde de syriska myndigheternas grava och systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna och uppmanade dem att omedelbart stoppa alla övergrepp och att uppfylla sin förpliktelse att skydda det syriska folket. Vidare uppmanade rådet till ett omedelbart slut på allt våld från samtliga parter samt uttryckte stöd för den Aktionsgrupp som bildats till stöd för FN och Arabförbundets sändebud Kofi Annans s k sexpunktsplan.
Den oroande situationen för mänskliga rättigheter i Mali togs också upp. Högkommissarien för mänskliga rättigheter fick i uppdrag att se över det kritiska läget i de norra delarna av landet och att rapportera till rådet i september. Beslut fattades också i frågor om mänskliga rättigheter och förlängningar av mandaten för specialrapportörerna i Somalia respektive Elfenbenskusten.
Flera jämställdhetsrelaterade frågor avhandlades i både resolutioner och debatter, t ex när Sverige höll ett nordiskt anförande om kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter. Sverige anslöt sig även till ett tvärregionalt gemensamt anförande om skydd av journalister, samt till ytterligare ett om kvinnors roll i freds- och återuppbyggnadsarbete.
FN:s råd för mänskliga rättigheter inrättades 2006 och ersatte den tidigare kommissionen för mänskliga rättigheter. Rådet består av 47 medlemmar som har rösträtt. Sverige har status som observatör och deltar aktivt i rådets arbete men får inte rösta.
